Tidelag

Antik grek sodomerar en get, bild XVII från "De Figuris Veneris" av F.K. Forberg, illustration av Paul Avril.

Tidelag (gammalsvenska þyþi lagh, jfr isl. þyða, "Älska", "hålla sig till någon", i sv. "ty sig till någon"), i juridisk mening könsumgänge (tidigare otukt) med djur.

Bakgrund

Denna gärning var tidigare i Sverige, liksom i andra länder, under den mosaiska lagens inflytande belagd med dödsstraff (jfr sedlighetsbrott). Denna uppfattning behölls länge under inflytande av en tro att avkomma (best eller bestar) kunde alstras genom förbindelser mellan människor och djur, vilket kan förklara att djuren vanligtvis också dödades. Brottet sågs så allvarligt att domen före 1644 stundtals var att dömas till att levande brännas på bål tillsammans med djuret. Efter 1644 reviderade Svea hovrätt slutligen i princip alla häradsdomar till halshuggning, ett plågsamt dödsstraff skulle försätta delikventen i förtvivlan och denne skulle därmed förlora chansen till salighet.

1734 års lag stadgade:”Hvar som hafver tidelag med fä, eller andra oskiäliga djur, then skal halshuggas, och i båle brännas, varde ock samma diur tillika dödadt och brändt.” Fler människor dömdes faktiskt till döden för tidelag än för häxeri.^{[källa behövs]} Omkring 600 svenskar avrättades under 1600- och 1700-talen, den sista år 1778.^{[källa behövs]}

I Sverige kvarstod dödsstraffet för tidelag till 1864. I andra länders lagstiftning, särskilt i romanska länder, blev gärningen tidigt avkriminaliserad. I germanska länder har synen på tidelag som brottsligt beteende i allmänhet behållits. Från 1864 fram till 1944 reglerades tidelag i strafflagen, och bestraffades vanligtvis med straffarbete i högst två år. Under den del av modern tid som tidelag var kriminaliserat dömdes cirka 20 personer årligen. Samtliga var män, de flesta var 15–21 år gamla och kom från landsbygden.

Handlingen avkriminaliserades 1944.

Föreställningar och vanföreställningar

Det lär ha varit många som vallade boskap som dömdes för detta brott, och under 1600-talet var tidelagsdomarna på sina håll så många att det så småningom kom en förordning, att endast kvinnor och äldre människor, skulle få tjänstgöra som vallhjon och få vistas ensamma med kreatur.

Man föreställde sig att resultatet av tidelaget kunde bli att olika monster framföddes, som var till hälften människa och till hälften djur. Det var troligen därför som lagen föreskrev att både mannen som idkat tidelag och djuret skulle "avrättas". Djuret kunde inte låtas leva, då ett vidunder med människohuvud vore ett brott mot skapelseordningen.

Skåne

I en skånsk dom från 1720 kan man läsa följande om att både en vallpojke, Jöns Håkansson, och en kviga skulle avrättas och brännas: "Altså pröfwar Kongl. Hof Rättten rättwist Tings Rättens affattade utslag gilla; Så at Jöns Håkansson skall för thenna sin grofwa missgärning sig sielf till wälförtient straf och androm till wahrnagel enligt X Cap. 1 § Missg: Blkn mista Lif sitt Halshuggas och i båle brännas; Börandes jämwäl qwigan dödas och brännas. JönKiöping d 11 Octobr 1740." På domen finns följande påskrift: "Föregående Höglofl. Kongl. Hofrättens utslag är idag, som är d 23 Decembr i anseende till uppå bedrefne grofwe missgärningen, tidelag synden således afstraffad, och wärckstäld, att qwigan är dödad och i båhle bränd, som betygas. Annelöf d 23 Decembr 1740." Annelöf d 23 Decembr 1740.

Norrbotten

Per Jönsson i Matarinki by, död 21 januari 1609, dömdes att brännas levande på bål för tidelag med kyrkoherden Hindriks ko "efter vår nådige konungs brev och befallning". Domen fälldes vid tinget i Övertorneå den 22 juli 1608 och gav också utslaget "kvick i jord" som alternativ. Per Jönsson var änkling runt 60 år gammal och bödeln lejd från Österbotten. Fallet visar hur allvarligt man såg på detta brott och vilka straff som ännu i början av 1600-talet kunde utmätas.Detta är det enda bevarade dokument från Norrbotten där dessa avrättningsmetoder åberopas i samma handling.

Nuvarande lagstiftning

Sverige

Sverige är ett av de länder där tidelag numera inte är kriminaliserat. Ej heller pornografi som avbildar tidelag är kriminaliserad. Men handlingar av människor där djur utsätts för smärta eller tvång faller under bestämmelserna mot djurplågeri, och är brottsliga på denna grund i Sverige.

När man 1944 avkriminaliserade homosexualitet i Sverige legaliserades även tidelag, som låg under samma paragraf. Det pågår en debatt, i framför allt djurskyddskretsar och bland veterinärer, om att kriminalisera tidelag igen. Gustav Fridolin från Miljöpartiet lade 2002 fram ett förslag om förbud mot tidelag. Detta röstades ner, men ett nytt förslag lades av regeringen Reinfeldt sommaren 2013. Om detta lagförslag antas skulle tidelag på nytt bli förbjudet från januari 2014, oavsett om det förelegat fastställbara skador eller störningar på djuret.

Se även

• Sodomi
• Zoofili

Källor

• Nordahl, Bengt. ”Två tidelagare”. Släkt och bygd (2004:02). Arkiverad från originalet den 2008-03-30. http://web.archive.org/web/20080330054606/http://www.cenara.com/users/ce01914/sloff/sob/04-2/tidelagare.htm. 
• Mediemyt om våldtagna djur. Sveriges Radio 2006-06-15
• Nationalencyclopedien
• Forskning & Framsteg 4/03
• Djurrättsalliansen
• Aftonbladet 2004-02-06
• Expressen 2006-09-21
• Jonas Liliequist ,Brott. Synd och Straff- Tidelagsbrottet i Sverige under 1600- och 1700-talet, Umeå Universitet, 1993
• Almquist Jan-Eric, Tidelagsbrottet:En straffrättshistorisk studie, Lund, 1938