Tiggeri

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En tiggerska sitter hopsjunken med sin pappersmugg på Stora Östergatan i Ystad, 22 maj 2014.
Tiggare i Ångermanland
Dörrskylt på gammalt bostadshus som förbjuder tiggeri och dörrförsäljning

Tiggeri kallas det när en eller flera personer med hjälp av ord eller till exempel kroppshållning ber om monetärt eller annat bidrag från en främling. Tidigare benämndes det också "bettleri" och det som gavs kallades allmosa.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Rättshistoriskt[redigera | redigera wikitext]

Tiggeri var i Sverige länge en laglig metod för fattigunderstöd. Det begränsades först genom att man tillät det endast inom vissa områden och för personer som hade tiggarpass. Genom tiggarstadgan av 21 oktober 1698 förbjöds det helt utanför hemsocknen; men först genom kunglig förordning 25 maj 1847 blev det lagligen avskaffat även inom hemsocknen och därefter var det förbjudet.

Bettleriföreskrifter fanns i fattigvårdsförordningen från 9 juni 1871 och återfanns senare i övergångsbestämmelserna till fattigvårdslagen från 14 juni 1918. Det förväntades att polismyndigheten och de kommunala myndigheterna arbetade för att hindra och hämma tiggeri. För tillsynen över bettlare anställde fattigvårdsstyrelserna (jfr socialnämnd) särskilda tillsyningsmän.

Bettlade barn, som inte fyllt 16 år, eller var vanvårdat, skulle vid behov anmälas till barnavårdsnämnd; i annat fall fick fattigvårdsstyrelsen handla som de ansåg bäst. Hade den, som hade vård om sådant barn, gett uppdrag åt eller tillåtelse till tiggandet, skulle denne i sin tur behandlas som lösdrivare. Bettlare över 16 år, som inte var i så fattig, att han borde erhålla fattigvård, anhölls och behandlades som lösdrivare.

Nutid i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Lösdriverilagen avskaffades 1964, eftersom behovet att tigga ansågs undanröjt och lagen därför var obehövlig. Tiggare på gatorna i Sverige var också en mycket ovanlig syn fram till mitten av 1990-talet. Psykiatrireformen 1995 ändrade på detta. När mentalsjukhusen stängdes och dess patienter slussades ut i samhället, var några oförmögna att ta hand om sig själva och sitt drogmissbruk, och hamnade utanför den omvårdnad som ställer krav på den sökande. Sedan omkring 2005 har tiggare från nya EU-länder blivit vanliga, se nedan.

Europeiska unionen[redigera | redigera wikitext]

Utvidgningen av EU med tolv nya östeuropeiska länder 2004 och 2007 gjorde det möjligt för sämre lottade människor därifrån, inte minst romer från Rumänien och Bulgarien (EU-medlemmar 2007), att söka sig till andra länder. EU:s fria rörlighet gör det svårt att hindra folk från att resa runt och tigga. Tidigare kunde man utvisa de som inte verkade kunna försörja sig. I en del EU-länder är tiggeri förbjudet, vilket ger större möjlighet för polis att ingripa. I spåren av den ekonomiska krisen i södra Europa har tiggare från forna öststater börjat resa till norra Europa istället för medelhavsländerna.

Officiellt ska fattiga i Rumänien och Bulgarien få försörjningsstöd, men det är ganska lite pengar och romer har svårt att få det, bland annat för att de ofta inte har en fast bostad, varvid de kan påstås inte vara bosatta i aktuell kommun och då avvisas stöd.[1] I Sverige får enligt Socialtjänstlagen kommuner inte vägra ställa upp så lätt[förtydliga]. Socialpolitik är upp till varje EU-medlemsland att styra över, varvid EU inte kan tvinga dessa länder att bli generösare med försörjningsstöd. Politiska påtryckningar mot Rumänien och Bulgarien från olika EU-länder inklusive Sverige har dock förekommit.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Tiggare på Drottninggatan i Stockholm.

Det är numera en vanlig syn att se människor tigga pengar vid offentliga platser, som exempelvis vid ett stort torg eller i tunnelbanan, men är inte förbjudet så länge det inte är tvingande (det vill säga människohandel) eller påstridigt (det vill säga ofredande). Gatumusiker kan uppfattas som tiggare, men så länge gatumusikanten inte påstridigt ber om betalning, utan enbart lägger ut ett gitarrfodral eller någonting annat som sparbössa, klassas det inte som tiggeri i Sverige[2] och en del andra EU-länder. Av polisens årliga rapport om människohandel framgår att det fortlöpande bedrivs organiserat tiggeri i Sverige, men det är svårt att veta säkert i vilken omfattning.[3] Uppgifter har också framförts av enstaka Stockholmspoliser och politiker om att tiggeriet delvis är organiserat av ligor, med hänvisning till enstaka fall av tvingat tiggeri och kopplingar till prostitution som har avslöjats.[4][5] Tiggare från forna öststater reser och bor ofta tillsammans, men omfattande tiggeri organiserat av kriminella ligor motsägs som myt av vissa poliser, journalister och tiggare själva,[6] av den nationella hemlöshetssamordnaren[7] samt av Stockholms Stadsmission och deras projekt Crossroads. Enligt dem är tiggeriet inte tillräckligt lönsamt för att vara intressant för kriminella. Internationella undersökningar visar att tiggarna i genomsnitt endast tjänar fem euro om dagen.[8] Tiggare har anmält till polisen hur de blivit utnyttjade av ligor och polisen rubricerade då brotten som människohandel och i två fall har detta lett till fällande domar.[9]

Tyskland[redigera | redigera wikitext]

I Tyskland är tiggeri inte förbjudet, så länge inte barn fås att tigga, eller falska påståenden (såsom "behöver pengar till operation" om det inte är sant) används.[källa behövs]

Danmark[redigera | redigera wikitext]

I Danmark är tiggeri i sig inte straffbelagt. Men polisen har rätt att avvisa tiggare, och det är straffbelagt att inte åtlyda det, och leder till häktning.[10] Väldigt få ger pengar till tiggare i Danmark.

Norge[redigera | redigera wikitext]

Även i Norge finns många tiggare från sydöstra Europa, eftersom fri rörlighet också omfattar det landet, trots att landet inte är med i EU. Tiggeri inte är förbjudet men en politisk överenskommelse finns om ett kommunalt förbud från och med sommaren 2014.[11] De flesta tiggare på gatorna i Oslo, Bergen och annorstädes i Norge är romer som uppges ha flytt ifrån fattigdom och förföljelse i Rumänien.[12]

Rumänien[redigera | redigera wikitext]

I Rumänien är tiggeri förbjudet. Man får be om hjälp vid verkligt behov, men det är förbjudet i lag att upprepade gånger be om pengar, och leder till polishäktning.[13]

Svensk debatt[redigera | redigera wikitext]

Flera politiska debattörer upplever sig besvärade av utländska tiggare i Sverige, avråder från gåvor till tiggare, förespråkar tiggeriförbud eller gåvoförbud[14], och har gjort uttalanden som kritiserats för cynism[15]. Vissa debattörer och hjälporganisationer, exempelvis Samhjälpen[16] och den rumänska organisationen Networks, menar att det är bättre att ge bistånd till romska byar i Rumänien — som leder till utbildning och arbete — än att ge gåvor till rumänska tiggare i Sverige. Detta eftersom gåvor till tiggare cementerar den förnedrande situation som tiggeriet innebär emedan tiggeri i Sverige är bättre betalt än att arbeta i Rumänien.[17]

Den allmänna opinionen i Sverige är emellertid emot tiggeriförbud.[18] Andra debattörer och hjälporganisationer, exempelvis Hoppets stjärna (som verkar i Rumänien) [19] och Stadsmissionen i flera svenska kommuner[20], menar istället att gåvorna till rumänska tiggare i Sverige ofta kommer tiggarnas rumänska familjer till del och fungerar som informellt bistånd. Gåvorna till tiggarna gör i dagsläget minst lika stor nytta som fattigdomsbekämpning genom bistånd till Rumänien, eftersom det handlar om större belopp och den rumänska staten och folket idag är emot särskilda satsningar på romer och har tackat nej till hjälp från EU. Gåvorna gör inte att romerna upphör att arbeta, eftersom det idag finns få jobb till fattiga romer i Rumänien, då många romer är analfabeter. Att uppmana människor att inte hjälpa tiggare har samma effekt som tiggeriförbud och deportering till andra länder, något Sverige inte vill införa eftersom vi vet att det inte hjälper människor. Det är viktigt att tiggandet inte blir en beständig lösning, men det synliga tiggeriet kan tvinga fram de långsiktiga satsningar som behövs. [21][22]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ De flesta tiggarna rumänska romer Bohusläningen 22 Apr 2013
  2. ^ ”Allt du behöver veta för att bli gatumusiker”. Barometern.se. 30 april 2002. http://www.barometern.se/noje_o_kultur/allt-du-behover-veta-for-att-bli-gatumusiker(11138).gm. Läst 30 september 2011. 
  3. ^ Polisens lägesrapport 14 (RPS Rapport 2014) Människohandel för prostitution och andra ändamål, Kapitel 3.2.2 Människohandel för tiggeri och brottslig verksamhet s. 20f.
  4. ^ Tiggarligor ligger bakom sexhandel, Metro, 2009-04-27
  5. ^ Internationella tiggarligor tjänar miljoner, Sveriges Radio, 2010-08-11
  6. ^ Frågor och svar: Tiggarna i Stockholm, DN 2013-03-15
  7. ^ http://www.metro.se/nyheter/ligor-bakom-tiggarna-en-myt/EVHnbx!zfXy5GuYxf3o/ Ligor bakom tiggarna en myt], Metro 2014-02-24
  8. ^ http://www.svt.se/nyheter/regionalt/abc/sanningen-om-tiggarna-ar-komplicerad
  9. ^ ”Fattiga luras till Linköping för att tigga”. corren.se. Östgöta Correspondenten. http://www.corren.se/nyheter/linkoping/fattiga-luras-till-linkoping-for-att-tigga-7542986.aspx. Läst 4 december 2014. 
  10. ^ straffeloven Kap 22
  11. ^ ”Kommunalt tiggeriförbud i Norge”. Nyheter. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5885688. Läst 13 juni 2014. 
  12. ^ Magnusson, Erik. ”Massdeportering ute ur bilden”. Världen. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/varlden/massdeportering-ute-ur-bilden/. Läst 13 juni 2014. 
  13. ^ ”Legea nr. 61/1991 (republicata 2011)” (på Rumänska). Poliția de Proximitate. http://www.politiaproximitate.ro/legea_61.html. Läst 2011-12-01.  (se Art 3 punkt 2)
  14. ^ Bo Rothstein, Därför bör vi göra det förbjudet att ge till tiggare
  15. ^ M-topp i blåsväder efter uttalande om tiggare, Jnytt 2014-05-08
  16. ^ Samhjälpen, Romernas situation i Rumänien, 2014-11-17
  17. ^ http://www.dagen.se/pastor-ge-inga-pengar-till-tiggare-1.300391
  18. ^ http://www.svt.se/nyheter/sverige/fa-tror-pa-tiggeriforbud-i-sverige
  19. ^ http://www.starofhope.se/vart-arbete/artiklar/2195-helhjartat-for-romerna.html
  20. ^ http://www.svt.se/nyheter/sverige/fa-tror-pa-tiggeriforbud-i-sverige
  21. ^ http://helapingsten.wordpress.com/2014/11/18/darfor-ger-jag-pengar-till-de-som-tigger/
  22. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=5744569&playaudio=4808905
Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]