Titandioxid

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Titandioxid
Titanoxid
Kristaller i närbild
Systematiskt namn Titan(IV)dioxid
Övriga namn Titansyra
Kemisk formel TiO2
Molmassa 79,866 g/mol
Utseende Vita eller färglösa kristaller
CAS-nummer 13463-67-7
SMILES O=[Ti]=O
Egenskaper
Densitet 4,24 g/cm³
Löslighet (vatten) Olöslig
Smältpunkt 1855 °C
Kokpunkt 2972 °C
SI-enheter & STP används om ej annat angivits
Termokemiska egenskaper
ΔfH0gas -249 kJ/mol
ΔfH0liquid -879 kJ/mol
ΔfH0solid -944 kJ/mol
S0solid 51 J/(molK)
Optiska egenskaper
nrutil 2,609
nbrooklit 2,583
nanatas 2,488

Titandioxid är en naturligt förekommande oxid av titan. Den kemiska formeln är TiO2. Ett äldre namn är titansyra.

Kristallstruktur[redigera | redigera wikitext]

Titandioxid förekommer naturligt i tre olika former:

tetragonal kristallstruktur, vanligtvis med prismatisk sammansättning, ofta tvinnad.
  • Anatas eller den äldre beteckningen oktahedrit
tetragonal kristallstruktur med oktahedral sammansättning;
ortorombisk kristallstruktur. Både anastas och brookit är relativt sällsynta mineralformer.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Ren titandioxid förekommer inte naturligt i större utsträckning, men kan framställas ur titanmalm, såsom ilmenit eller leuxocen. Titandioxid fås även från rutilsand, som är en av de renaste förekomsterna.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Titandioxid används som vitt pigment för färgning av betong, målarfärg (titanvitt), tandkräm, läkemedel med mera. E-numret är E 171.

Titandioxid är också en viktig del i lambdasonder.

Hälsorisker[redigera | redigera wikitext]

Många solskyddsmedel använder nanopartiklar som titandioxid (tillsammans med nanopartiklar av zinkoxid) som blir absorberade in i huden.[1][2] Detta kan orsaka hittills okända hälsoproblem.[3]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Äktheten av den så kallade Vinlandkartan ifrågasattes kraftigt då man fann rester från titandioxidformen anatas. Detta eftersom anatas började syntetiseras och användas först 1923, åtminstone för industriellt bruk och vad som tills dags dato är känt. Sedermera (1992) har man funnit att en del varianter av gammalt bläck kan ombildas till TiO2, utöver den sannolikhet att materialet innehöll anatas sedan tidigare.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Manufactured Nanomaterials and Sunscreens: Top Reasons for Precaution”. August 19, 2009. http://www.foe.org/sites/default/files/SunscreensReport.pdf. Läst 12 april 2010. 
  2. ^ ”Nano-tech sunscreen presents potential health risk”. ABC News. December 18, 2008. http://www.abc.net.au/news/stories/2008/12/18/2450030.htm. Läst 12 april 2010. 
  3. ^ ”Nano World: Nanoparticle toxicity tests”. Physorg.com. April 5, 2006. http://www.physorg.com/news63466994.html. Läst 12 april 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]