Tjänstekvinnans son
| Tjänstekvinnans son | |
| Författare | August Strindberg |
|---|---|
| Land |  Sverige |
| Utgivningsår | 1886 |
Tjänstekvinnans son är en självbiografisk roman skriven av August Strindberg 1886, ett år före Hemsöborna. I romanen berättar Strindberg om sina uppväxtvillkor, det vill säga familjesituation, ekonomi och samhällsstatus. I boken heter Strindbergs romanfigur Johan.
Strindberg skrev denna efter att han blivit åtalad och friad för att han drev med nattvarden i Giftas. Att bli åtalad fick honom att känna sig utanför och oförstådd. Han vill med Tjänstekvinnans son förklara sig för Sverige och också kanske försöka förstå själv.
Titeln kommer från att hans far gifte sig med familjens tjänsteflicka som senare blev Strindbergs mor och med anspelning på Första Mosebok 21:9 och 21:10.
| ” | Då fick Sara se Hagars, den egyptiska kvinnans, son, som denna hade fött åt Abraham, leka och skämta; och hon sade till Abraham: "Driv ut denna tjänstekvinna och hennes son, ty denna tjänstekvinnas son skall icke ärva med min son Isak. | „ |
[1]Tjänstekvinnans son nämns även i Paulus brev till galaterna.[2]
Tjänstekvinnans son har, enligt Göran Hägg i dennes Den svenska litteraturhistorien, sidan 318, tjänat som förebild för andra ungdomsskildringar som exempelvis Hjalmar Söderbergs "Martin Bircks ungdom", Harry Martinsons "Nässlorna blomma" och Ulf Lundells "Jack".
Boken finns översatt till italienska av Astrid Ahnfelt.
Källor
Externa länkar
- Tjänstekvinnans son, del I–II i Litteraturbanken
- Tjänstekvinnans son, del III–IV i Litteraturbanken
- Tjänstekvinnans son, del I i Projekt Runeberg
- Tjänstekvinnans son, del II i Projekt Runeberg
