Tjeckien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 50°N 15°Ö / 50°N 15°Ö / 50; 15

Česká republika
Flagga Statsvapen
ValspråkPravda vítězí (Sanningen segrar)
Nationalsång: Kde domov můj
Huvudstad Prague CoA CZ.svg Prag
Största stad Prag
Officiellt språk tjeckiska
Statsskick Parlamentarisk republik
 -  President Miloš Zeman
 -  Premiärminister Bohuslav Sobotka
Självständighet Tjeckoslovakiens delning 
 -  Erkänd 1 januari 1993 
Area
 -  Totalt 78 866 km² (114:e)
 -  Vatten (%) 2%
Befolkning
 -   års uppskattning 10 327 000 (2009, IMF)[1] (78:e)
 -  Befolkningstäthet 132,5/km² (59:e)
BNP (PPP) 2009 års beräkning
 -  Totalt $279 190 miljoner (2009, IMF)[2] (46:e)
 -  Per capita $27 035 (2009, IMF)[2] 
HDI (2012) 0,873[3] (28:e)
Valuta Tjeckisk krona (CZK)
Tidszon CET (UTC+1)
Topografi
 -  Högsta punkt Snezka, 1 602 m ö.h.
 -  Största sjö Lipno, 48,7 km² km²
 -  Längsta flod Vltava, 433 km km
Nationaldag 28 oktober (Tjeckoslovakiens grundande)
Nationalitetsmärke CZ
Landskod CZ, CZE
Landsnummer 420

Tjeckien (tjeckiska: Česko), formellt Republiken Tjeckien (Česká republika), är ett centraleuropeiskt land och medlemsstat i Europeiska unionen. Landet gränsar enbart till andra länder i unionen: Tyskland i väst och nordväst, Polen i norr, Slovakien i öst, och Österrike i söder. Tjeckien består av de historiska landskapen Böhmen (Čechy), Mähren (Morava) och delar av Schlesien (Slezsko). Huvudstad är landets största stad Prag. Andra större städer är Mährens huvudstad Brno, Ostrava, Zlín, Plzeň, Pardubice, Hradec Králové, České Budějovice, Liberec, Olomouc och Ústí nad Labem.

De tjeckiska landskapen regerades under Habsburg från 1526, och blev senare en del av Österrikiska imperiet och Österrike-Ungern. Den självständiga republiken Tjeckoslovakien bildades 1918, resulterat av Österrike-Ungerns upplösning efter första världskriget. Efter den tyska ockupationen av Tjeckoslovakien ockuperades landet av Röda Armén och i valet 1946 fick kommunistpartiet flest röster. Genom Pragkuppen 1948 blev Tjeckoslovakien en kommunistiskt stat fram till Sammetsrevolutionen 1989. Den 1 januari 1993 delades landet under fredliga former i republikerna Tjeckien och Slovakien.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Staten Tjeckien uppstod först 1993 i och med upplösningen av Tjeckoslovakien som innebar att Tjeckien och Slovakien blev två skilda nationer.

1999 blev Tjeckien medlem i NATO och 2004 blev landet medlem i EU.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Karta över Tjeckien.
Slottet i Prag.

Berg och dalar[redigera | redigera wikitext]

Tjeckien avgränsas till stora delar naturligt av bergskedjor: i sydväst av Český les och Šumava (Böhmerwald), i nordväst av Krušné hory (Erzgebirge) i nordost av Krkonoše (Riesengebirge), Beskydy, Jeseníky och i sydost av västra Karpaterna. Böhmisk-Mähriska Randbergen går längs gränsen mellan Tjeckiens stora delar Böhmen och Mähren. Högsta bergstoppen, 1 602 meter över havet, ligger i Krkonoše och heter Sněžka. Lägsta punkten, 115 meter över havet, ligger vid Elbes utlopp mot norr. Avgränsade av dessa bergskedjor ligger de böhmiska och mähriska högplatåerna.

Floder[redigera | redigera wikitext]

Elbe (Labe) rinner upp i Krkonoše, rinner söderöver i en båge över den böhmiska högplatån innan den finner riktningen mot norr, passerar mellan Krušné hory och Krkonoše och vidare in i Tyskland. Bifloden Ohře förenar sig med Elbe vid Litoměřice. Oder (Odra) rinner upp i Mähren, i Oderské vrchy. På den böhmiska högplatån förenar Elbe sig med Moldau (Vltava) vid Mělník, norr om Prag. Moldau har i sin tur de stora bifloderna Sázava och Berounka, och Böhmen avvattnas på så sätt åt norr. Floderna i Mähren (Morava, Svratka) rinner mot söder till Donau, medan Oder (Odra) gör det mot norr - över Polen till Östersjön.

Sjöar[redigera | redigera wikitext]

Tjeckien har inga naturliga sjöar av betydelse. De största fria vattenytorna utgörs av regleringsdammar i de stora floderna.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Tjeckien har ett inlandsklimat med relativt varma somrar, och kallt klimat vintertid, mestadels med snö. De andra årstiderna är milda men ostadiga. Vädret är varierande i olika regioner: låglandet har torrare och varmare temperaturer medan det tenderar att vara regnigare längre västerut.

Statsskick[redigera | redigera wikitext]

Tjeckien är en parlamentarisk demokrati med ett mångpartisystem. Presidenten är landets statschef, och premiärministern är regeringschef och utövar den verkställande makten. Parlamentet är uppdelat i två kammare, Deputeradekammaren (Poslanecká sněmovna) och Senaten (Senát).

Den nuvarande tjeckiska konstitutionen antogs i december 1992 och har förändrats fyra gånger. Enligt konstitutionen är Tjeckien är en parlamentarisk demokrati. Presidenten, som väljs vart femte år av parlamentet, har ett politiskt uppdrag med tillhörande rättigheter vid sidan av uppdraget att representera landet. Han kan nominera domare till konstitutionsdomstolen, upplösa parlamentet under vissa betingelser samt lägga in veto mot lagstiftning. Han utser också premiärminister och efter förslag av premiärministern övriga ledamöter av regeringen. Deputeradekammaren har 200 medlemmar som väljs vart fjärde år efter ett proportionellt valsystem. De 81 medlemmarna av senaten väljs med en tredjedel av senaten vartannat år.

Landets högsta appellationsdomstol är Högsta Domstolen. Konstitutionsdomstolen, som tar upp frågor om konstitutionen, utses av presidenten med 10-åriga mandatperioder.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Den politiska scenen i Tjeckien består av flera verksamma partier, allt ifrån det halvreformerade kommunistpartiet KSČM längst ut till vänster till mindre nationalistpartier som Dělnická Strana (arbetarpartiet) längst ut till höger. De största partierna är socialdemokraterna (ČSSD) och Medborgardemokraterna (ODS). Representerade i parlamentet är också det konservativa TOP 09 ("Tradice - Odpovědnost - Prosperita", tradition - ansvar - välstånd, 09 kommer från att partiet grundades år 2009) och mittenpartiet Allmänhetens angelägenheter (Věci Veřejné). I det senaste valet föll det kristdemokratiska partiet KDU-CSL och De Gröna (Strana zelených) ut ur parlamentet.

Den nuvarande regeringen under premiärminister Petr Nečas består av en koalition mellan ODS, Top 09 och Věci Veřejné, och har en majoritet på 118 röster mot 82 i underhuset, den största majoriteten någon tjeckisk regering haft.

Den nuvarande konstitutionen har tidigare gett upphov till svaga regeringar, speciellt eftersom kommunistpartiet med drygt en femtedel av rösterna skys av de andra större partierna och hittills inte kunnat medverka i någon. Möjligheten till en valreform med mindre valkretsar än de nuvarande 14, motsvarande länen (kraj), har diskuterats men inget praktiskt har gjorts, särskilt med tanke på att motståndet från de mindre partierna, som skulle missgynnas av en sådan reform har varit stort.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Tjeckien är indelat i 14 län eller bättre regioner (Kraj) som saknar historisk anknytning och enbart har administrativa funktioner. Dessa är i sin tur indelade i kommuner (okres).

Tjeckiens regioner
Region Huvudstad Invånare
A Flag of Prague.svg Prag - 1 170 571
S Flag of Central Bohemian Region.svg Mellersta Böhmen Prag 1 144 071
C Flag of South Bohemian Region.svg Södra Böhmen České Budějovice 625 712
P Flag of Plzen Region.svg Plzeň Plzeň 549 618
K Flag of Karlovy Vary Region.svg Karlovy Vary Karlovy Vary 304 588
U Flag of Usti nad Labem Region.svg Ústí nad Labem Ústí nad Labem 822 133
L Flag of Liberec Region.svg Liberec Liberec 427 563
H Flag of Hradec Kralove Region.svg Hradec Králové Hradec Králové 547 296
E Flag of Pardubice Region.svg Pardubice Pardubice 505 285
M Flag of Olomouc Region.svg Olomouc Olomouc 635 126
T Flag of Moravian-Silesian Region.svg Mähren-Schlesien Ostrava 1 257 554
Z Flag of Zlin Region.svg Zlín Zlín 590 706
B Flag of South Moravian Region.svg Södra Mähren Brno 1 123 201
J Flag of Vysocina Region.svg Vysočina Jihlava 517 153

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Tjecker utgör 94,1% av befolkningen (av vilka 3,7% gör anspråk på att vara mährare), slovaker 1,9% och övriga 4%.

Religion[redigera | redigera wikitext]

Tjeckien har en av de minst troende befolkningarna i Europa. Enligt statistik från år 2001 är 59% ateister eller inte anslutna till någon religion, 26,8% Romerska katoliker och 2,1% protestanter.[4]

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Tjeckien är en av de stabilaste och mest välmående nationerna bland de postkommunistiska staterna i centrala och östra Europa. Den ekonomiska nedgång som drabbade Tjeckien fram till mitten av år 1999 har ersatts med en betydande ekonomisk tillväxt från och med år 2000. Tillväxten har understötts av export till EU, framför allt till Tyskland som är största handelspartner och står för 33,5% av Tjeckiens sammanlagda export.[4]

Den dominerande samhällssektorn utgörs av tjänstesektorn som står för 59,4% av BNP, industrin svarar för 37,8% och jordbruket 2,8%. Arbetslösheten under år 2006 uppskattades till 8,4%.[4]

Viktiga näringar innefattar tjänster, metallurgi, transportmedel, maskiner, elektronik, glas, vapen och textiler. Huvudsakliga produkter inom jordbruket är vete, potatis, sockerbetor och humle. I norra Tjeckien bryts stenkol och brunkol, som är för landet viktiga naturtillgångar.

Industri[redigera | redigera wikitext]

Ett av många bryggerier i Plzeň.

Tjeckien har en lång tradition av fordonstillverkning med Škoda och Tatra som de stora industrierna. Škoda startade 1905 och ingår idag i Volkswagen-koncernen. Man tillverkar framförallt bilar i små- och mellanbilsklassen och har haft stora exportframgångar från 1990-talet och framåt. Tatra har en tradition av både lyxbils- och lastbilstillverkning. Idag tillverkar man lastbilar för civilt och militärt bruk. De största lastbilarna har byggts för rakettransporter och man tillverkar även lastbilar för terräng. Dessutom tillverkar LET passagerarflygplan. Trots att Tjeckien ligger i Centraleuropa tillåts ändå sjötransporter via landets floder Elbe och Oder, båda navigerbara.

Tjeckien har även en lång tradition av vapentillverkning och under kommunisttiden exporterade man vapen till Sovjetunionen och övriga stater inom Östblocket.

Turism[redigera | redigera wikitext]

De största städerna är huvudstaden Prag med runt 1,2 miljoner invånare; Brno som är huvudstad i Mähren med ca 400 000 invånare; Ostrava, industristad i norra Mähren, ca 400 000 invånare; Plzeň i västra Böhmen med bryggerier, ca 200 000 invånare; Olomouc, handelsstad i norra Mähren med ca 150 000 invånare; Mladá Boleslav, industristad med tillverkning av Škoda-bilar; och Hradec Králové i nordöstra Böhmen.

Andra orter av betydelse: I České Budějovice tillverkas känt öl. Český Krumlov är en vacker historisk stad i södra Böhmen som är upptagen på Unescos världsarvslista. Karlovy Vary (Karlsbad) och Mariánské Lázně (Marienbad) i Česky Les i väster är berömda kurorter. Ústí nad Labem och Teplice är industristäder i norra Böhmen. Liberec ligger vackert nedanför Krkonoše. Tábor på södra delen av Tjeckiska högplatån är en historisk stad med minnen från Hussitkrigen, Znojmo invid österrikiska gränsen är en naturskön lantbruksstad med berömda vin- och gurkodlingar.

Populära turistmål är Brno, Karlovy Vary, Prag (Praha), Český Krumlov, Olomouc, Kroměříž och Sudetlandet.

Platser av speciellt intresse för turister är historiska orter (förutom städer uppräknade ovan till exempel Kutná Hora, en silverstad med en berömd benkyrka och Mělník, där Vltava och Labe rinner samman), många borgar och slott (till exempel Karlštejn och Konopiště i närheten av Prag) samt bergskedjorna, där Krkonoše med huvudort Špindlerův Mlýn står för den tjeckiska vintersporten.

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Nya pendeltåg tillverkade av Škoda-verken.

Transport och förbindelser: Buss- och järnvägsnätet är väl utbyggt och förbindelser från de flesta mindre orter till centralorterna går mestadels med intervall på någon eller ett par timmar. Reguljärt inrikesflyg förbinder de största städerna, men förbindelserna på marken är så goda att det inte är någon stor tidsvinst att använda flyget. Vägnätet har förbättrats under de senaste 15 åren. Motorvägar förbinder de största städerna, till de andra går landsvägar av bra klass, något slingriga i bergen.

Gator i städer är ofta stenlagda. Stadscentra är så kompakta i historiskt intressanta städer att det är svårt att komma fram med fordon. Större städer har väl utbyggda spårvagns- och bussnät med korta intervaller.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 37 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 16 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 45 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2012 28 av 186

Referenser[redigera | redigera wikitext]

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/fy-skams-tjeckien_55481.svd http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/sudettyskarnas-fordrivning-forsvaras_54946.svd http://www.dn.se/fordjupning/europa2009/tjeckien-staller-nya-krav-for-att-skriva-pa-lissabonfordraget-1.970534 http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/fy-skams-tjeckien_55481.svd

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Preliminär befolkningsstatistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 19 december 2008. 
  2. ^ [a b] ”Preliminär statistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 19 december 2008. 
  3. ^ ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 2013-04-04. 
  4. ^ [a b c] CIA - The World Factbook: Czech Republic

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]