Tjeckiska Schlesien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Tjeckiska Schlesien (České Slezsko) eller Mähriska Schlesien, före 1918 Österrikiska Schlesien, är en av Tjeckiens tre historiska landskap. Viktigaste städer är Ostrava (tyska: Ostrau) 311 000 invånare[när?], Karviná, 63 000 invånare, Opava (tyska: Troppau) 60 000 invånare och Český Těšín (tyska: Teschen) 26 000. Regionens historiska huvudstad är Opava.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Österrikiska Schlesien var ett till österrikisk-ungerska monarkien hörande kronland med titel hertigdöme (österrikiska Schlesien), beläget mellan preussiska provinsen Schlesien samt Mähren, Ungern och Galizien. Av märiska området Mistek delades det i 2 delar som uppgick till 5 147 km.

Landet var till största delen uppfyllt av berg. i sydöst utbredde sig Karpaterna (med Lisa hora, 1 325 m.) och i nordväst en gren av Sudeterna (med Alt väter, 1 490 m.); blott få dalar och några fruktbara slätter förekom.

Schlesien vattnas av Oder och Weichsel samt deras bifloder Oppa, Mohra, Ostrawitza, Olsa, Bielau, Steina och Biala.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Jordmånen var bördig endast på slätterna. År 1916 var 49,4 procent av arealen åker, 7 procent ängsmark, 34,2 procent skog-bärande mark. De viktigaste produkterna var spannmål, potatis, klöver, lin, vitbetor och frukt. Boskapsskötseln var utvecklad. Av stor betydelse var ost- och smörtillverkningen så även fjäderfäskötseln, jakt och fiske. Bergsbruket lämnade goda stenkol och mycket järn samt dessutom koppar, bly, zinkblände, alun, svavelsyra och brunkol.

Industrin var mycket livlig. Särskilt kan nämnas de stora järnverken, tillverkningen av järnvaror och maskiner, kläde, linne- och bomullsvaror; vidare tillverkades läder, vagnar, kemikalier, porslin m. m. Till följd av den högt utvecklade industrin var även handeln mycket livlig.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen uppgick 1910 till 756 949 personer, varav ungefär 44 proc. tyskar, 31,7 procent polacker och 24,3 procenter tjecker. 85 procent var katoliker, 13,5 procent protestanter och 1,5 procent judar. Katolikerna löd dels under ärkebiskopsstiftet Olmütz, dels under furstbiskopen i Breslau.

Förvaltning[redigera | redigera wikitext]

Till Österrikes andra kammare sände Schlesien enligt 1907 års vallag 15 ombud.

Schlesiens representation (lantdag) bestod af furstbiskopen av Breslau samt ombud för olika samhällsklasser (större godsägare, handelskammare, städer och industriorter samt landskommuner). Rättskipningen handhades av 25 Bezirksgerichte, Kreisgericht i Teschen, Landesgericht i Troppau och Oberlandesgericht i Brünn. För förvaltningen var Schlesien delat i 9 Bezirke. Huvudstad var Troppau.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Schlesien#Historia

Efter Österrikiska tronföljdskriget 1742 avträdde Österrike större delen av Schlesien till Preussen. Den del som kvarstannade under den österrikiska kronan kom att benämnas Österrikiska Schlesien. Efter Österrikes nederlag i första världskriget hamnade Österrikiska Schlesien inom den nya staten Tjeckoslovakien och kom nu att benämnas Mähriska Schlesien eller Tjeckiska Schlesien.

År 1919 utökades provinsen med ett område ur Preussiska Schlesien genom Versaillesfreden. Provinsen sammanslogs med norra Mähren till provinsen Sudetenland. Denna provins avträddes av tjeckerna till Tyska riket 1938 efter Münchenöverenskommelsen. Efter fredsslutet 1945 återgick området till Tjeckoslovakien varvid de tysktalande fördrevs på grund av president Edvard Benešdekret. Sedan 1993 tillhör området Tjeckiska republiken.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Schlesien, 1904–1926.