Tjernobyls kärnkraftverk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 51°23′22″N 30°5′57″Ö / 51.38944°N 30.09917°Ö / 51.38944; 30.09917

Tjernobyls kärnkraftverk
The dangerous view - Pripyat - Chernobyl.jpg
Plats Pripjat, Tjernobyl
Land  Ukraina
Togs i kommersiell drift 27 maj 1978
Stängdes 15 december 2000
Reaktorer
Stängda reaktorer Reaktor 1: 30 november 1996 (18 år)

Reaktor 2: 11 oktober 1991 (12 år)
Reaktor 3: 15 december 2000 (18 år)

Reaktor 4: 26 april 1986 (2 år) (exploderade)

Tjernobyls (Tjornobyl) kärnkraftverk (ukrainska: Державне спецiалiзоване пiдприємство "Чорнобильська АЕС") var ett kärnkraftverk nära staden Pripjat 18 kilometer norr om staden Tjernobyl och 110 km norr om huvudstaden Kiev i Ukraina.

Kärnkraftverket är mest känt för Tjernobylolyckan 26 april 1986, då reaktor fyra exploderade och radioaktivt avfall spreds över Europa.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Reaktorns plats i Ukraina.
Satellitbild över området.
Reaktor 4 inkapslad i betong.

1970 började den första av de fyra RMBK-1000-reaktorerna vid kärnkraftverket byggas. Denna stod färdig 1977. Det var den tredje reaktorn i Sovjetunionen av typen RBMK, och det första kärnkraftverket i Ukrainska SSR. De tre övriga färdigställdes 1978, 1981 och 1983. Vid olyckan 1986 var ytterligare två reaktorer under uppbyggnad och reaktor 5 var planerad att tas i drift hösten 1986. Ingen av dessa fullbordades dock på grund av olyckan.

Reaktorns konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Reaktorerna som var av typen RBMK-1000, där varje bränsleelement omgavs av en trycktub i vilken vatten pumpades in genom bränsleelementet för att börja koka. Varje trycktub var omgiven av grafit, som fungerade som moderator i kedjereaktionen. Vid låga effekter leder denna konstruktion till att reaktorn lätt blev instabil, det vill säga en ökning av effekten leder till att ånghalten ökar, vilket i sin tur leder till ytterligare effektökning, och så vidare. Att en ökad ånghalt leder till ökad effekt, kallas positiv voidkoefficient. Världens övriga kommersiella reaktorer har alltid negativ voidkoefficient (det vill säga ökad värme och ånghalt ger sämre moderering, vilket i sin tur leder till minskad kärnklyvning och därmed minskad effekt). För att kontrollera en reaktor med positiv voidkoefficient krävs att kärnklyvningen styrs på något annat sätt, exempelvis genom att föra in styrstavar i reaktorn, antingen manuellt eller genom ett kontrollsystem. Det var detta kontrollsystem som de inte hann med i Tjernobyl, vilket starkt bidrog till att effekten ökade okontrollerat.

Ett annat problem var att spetsarna på reaktorns styrstavar var gjorda av grafit. Eftersom grafiten fungerade som moderator ökade alltså effekten hos reaktorn de första sekunderna efter att de skjutits in. Eftersom styrstavarna är avsedda att bromsa reaktionen är detta beteende icke-intuitivt, och var okänt för reaktorns operatörer.

Olyckor[redigera | redigera wikitext]

1982[redigera | redigera wikitext]

1982 skedde en härdsmälta i kärnan i reaktor 1 och radioaktiva gaser åkte ut i atmosfären. Denna händelse tystades dock ned av sovjetiska myndigheter och blev inte känd för allmänheten förrän många år senare. Reaktorn var reparerad och åter i drift efter ett par månader.[källa behövs]

1986[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Tjernobylolyckan

Olyckan inträffade natten till den 26 april 1986 klockan 01:23 när reaktor fyra förstördes genom en explosion och ett radioaktivt moln spreds med vindarna över stora delar av Europa.

Orsaken till olyckan var en kombination av reaktortypens bristfälliga konstruktion och operatörsfel. Operatörerna hade stängt av flera säkerhetssystem, vilket var helt i strid med gällande regler.

Testet som de blev tillsagda att göra hade tydligt sagts att det skulle göras på 700-800 MW och att man skulle stänga av reaktorn. Trots det gjorde istället testet på 200 MW och hade inte reaktorn avstängd, eftersom Tjernobyls chef ville att reaktor 4 skulle bli klar fortare. De byggde reaktorn i sämre skick och därför var reaktorn instabil i lägre styrka.[källa behövs]

1991[redigera | redigera wikitext]

Vid en schemalagd avstängning bröt en brand ut i reaktor 2:s turbin och orsakade stora skador på reaktorbyggnaden. Man beslutade då att stänga reaktorn för gott på grund av den omfattande branden.[källa behövs]

Nedläggning[redigera | redigera wikitext]

Efter Ukrainas självständighet 1991 gjordes ett flertal påtryckningar från västländer, om att kärnkraftverket borde stängas. Detta skedde etappvis och den sista reaktorn, reaktor 3, stängdes slutligen ned den 15 december 2000.

Inkapsling av reaktor 4[redigera | redigera wikitext]

Den 17 september 2007 meddelade man att ett nytt stålfundament skulle ersätta den hastigt byggda sarkofag som byggdes över reaktorn strax efter katastrofen. Projektet, som beräknas vara klart år 2013, bekostas av European Bank for Recontruction and Development.

Tekniska data[redigera | redigera wikitext]

Reaktor [1] Reaktortyp Netto-
effekt
Brutto-
effekt
Byggnadsstart Nät-
synkronisering
Kommersiell-
drift
Ned-
läggning
Tjernobyl-1 RBMK-1000 725 MW 800 MW 01.03.1970 26.09.1977 27.05.1978 30.11.1996
Tjernobyl-2 RBMK-1000 925 MW 1 000 MW 01.02.1973 21.12.1978 28.05.1979 11.10.1991
Tjernobyl-3 RBMK-1000 925 MW 1 000 MW 01.03.1976 03.12.1981 08.06.1982 15.12.2000
Tjernobyl-4 RBMK-1000 925 MW 1 000 MW 01.04.1979 22.12.1983 26.03.1984 26.04.1986 Exploderade
Tjernobyl-5[2] RBMK-1000 - 1 000 MW 01.12.1981 Byggnation avbruten -
Tjernobyl-6[3] RBMK-1000 - 1 000 MW 01.12.1983 Byggnation avbruten -

Källor och referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Tyskspråkiga Wikipedia
  1. ^ Power Reactor Information System, IAEA: „Ukraine: Nuclear Power Reactors“ (englisch)
  2. ^ WNA Reactor Database - Details Chernobyl-5 (engelska)
  3. ^ WNA Reactor Database - Details Chernobyl-6 (engelska)