Tjockläppad multe

Från Wikipedia
Tjockläppad multe
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningMulteartade fiskar
Mugiliformes
FamiljMultar
Mugilidae
SläkteChelon
ArtTjockläppad multe
C. labrosus
Vetenskapligt namn
§ Chelon labrosus
AuktorRisso, 1827
Utbredning
Hitta fler artiklar om djur med

Tjockläppad multe (Chelon labrosus) är egentligen en subtropisk fiskart som har ökat kraftigt i Skandinavien sedan 1960-talet.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Den tjockläppade multen är silverfärgad med längsgående ränder i blått eller grönt på sidorna. Överläppen är tjock och vårtig. Längden kan nå upp till ca 80 centimeter. Maxvikten är omkring 6,5 kilogram.[1]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Från Sudan norrut längs med Afrikas kust, i Medelhavet och längs västra Sydeuropas kust. Sommartid även i Nordsjön, runt Brittiska öarna och upp till Island, och in i Kattegatt.[2] Går tillfälligtvis så långt norr som till Färöarna. Vanlig runt Danmark, södra Norge och Sveriges västkust. Tillfällig i Östersjön och vid Finland.[3]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Den lever i stim i salt- och brackvatten med mjuka, beväxta bottnar. Den vistas gärna i anslutning till varmvattensutsläpp ifrån till exempel kärnkraftverk, där den, även i norra delen av sitt utbredningsområde, kan stanna kvar också vintertid.[1]

Lektiden i Engelska kanalen är under våren och tidig sommar, men infaller tidigare söderöver. Den blir könsmogen omkring 4 års ålder.[2] Maxåldern är omkring 25 år.[1]

Den tjockläppade multen lever av växtdelar, alger och smådjur.[4]

Ekonomisk betydelse[redigera | redigera wikitext]

En uppskattad matfisk som fiskas kommersiellt med drivgarn i Medelhavet och Nordsjön. Den är även en utmärkt sportfisk, av många ansedd som svår att fånga på fiskespö.[4] Svenskt sportfiskerekord är 6,596 kilogram och längd 80 centimeter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedt. sid. 439-440. ISBN 91-1-844202-1 
  2. ^ [a b] Muus, Bernt J; Nielsen, Jørgen G; Svedberg, Ulf (1999). Havsfisk och fiske i Nordeuropa. Stockholm: Prisma. sid. 146. ISBN 91-518-3505-3 
  3. ^ Pethon, Per; Svedberg, Ulf (1995). Fiskar i färg. Stockholm: Norstedt. ISBN 91-1-923132-6 
  4. ^ [a b] Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). Våra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 159. ISBN 91-518-4572-5