Tjolöholms slott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 57°23′55″N 12°06′11″Ö / 57.39861°N 12.10306°Ö / 57.39861; 12.10306
Tjolöholms slott
Slott
Tjolöholms slott, västra fasaden i vintersolnedgång
Tjolöholms slott, västra fasaden i vintersolnedgång




Land  Sverige
Landskap Halland
Kommun Kungsbacka
Koordinater 57°23′55″N 12°06′11″Ö / 57.39861°N 12.10306°Ö / 57.39861; 12.10306
Kulturmärkning
Enskilt byggnadsminne 28 juni 1991
 - Beteckning i BBR Tjolöholm 1:1
Arkitekt Lars Israel Wahlman
Byggherre James Fredrik och Blanche Dickson
Ägare Stiftelsen Tjolöholm
Byggstart 1898
Färdigställande 1904
Arkitektonisk stil Tudorstil
Webbplats: Tjolöholm.se
Grindstugan vid Tjolöholms slott.

Tjolöholms slott är ett slott i Fjärås socken i norra Halland i Sverige (sedan 1974 i Kungsbacka kommun), beläget på en halvö i Kungsbackafjorden. Den nuvarande slottsbyggnaden är uppförd i engelskinspirerad tudorstil 1898–1904 efter ritningar av Lars Israel Wahlman. Slottet förklarades som byggnadsminne 1991 och ägs och förvaltas idag av Stiftelsen Tjolöholm.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tjolöholm nämns 1231 under namnet Thiulfö och tillhörde då kung Valdemar Sejr i Danmark. Slottets första namn var antingen Tjole (Tiolle Sättegårdh 1646) eller Tjolö (Thiollö, Tiollö 1597). Tjole (eller Tjolö) kan komma av ett forndanskt *Thiola som troligtvis är släkt med fornvästnordiska þjó (de tjockaste delen av lår eller skinka). *Thiola syftar antagligen på den bergshöjd som slottet ligger på.[1] 1659 kom Tjolöholm i svensk ägo, då fältmarskalk Carl Mauritz Lewenhaupt köpte det. Det såldes 1692 till Fabian Wrede. Genom gifte tillföll Tjolöholm släkten Sparre 1701. Det köptes 1751 av landshövding Hans Hummelhielm och 1774 av Göteborgsgrosshandlaren Anders Swalin. Det var fideikommiss i hans släkt till 1841, då engelsmannen Richard Dann köpte det. Hans arvingar sålde 1863 Tjolöholm till Werner Santesson, som 1867 lät bygga en slottslik herrgård i italiensk renässansimitation.

Tjolöholm köptes 1892 av James Fredrik Dickson. Ett nytt slott ritades i Tudor-stil av den då blott 27-årige arkitekten Lars Israel Wahlman. Kort efter att byggnadsarbetet påbörjats avled James Fredrik Dickson och bygget fick slutföras av hans hustru Blanche Dickson. Slottsbygget påbörjades 1898 och slottet stod färdigt 1904. Slottsbygget var ett av de sista stora i Sverige. Graniten till fasaden är bruten i Graversfors i Östergötland och Vånevik i Småland. Den ursprungliga, mycket påkostade, inredningen från varuhuset Liberty i London är helt bevarad. Inredningen är ett av Sveriges bästa exempel på Arts and Crafts. Slottet förklarades som byggnadsminne 1991.

Blanche Dickson dog redan vid 50 års ålder 1906, och slottet ärvdes då av hennes dotter Blanche Bonde (1875–1960). Hon var 1896–1920 gift med hovstallmästaren greve Carl Bonde och bodde på Tjolöholm med sin familj fram till skilsmässan 1920. Efter detta bodde hon mestadels i Stockholm, men vistades på slottet om somrarna och i helger. Efter 1951 stod det dock obebott och ouppvärmt och förföll då alltmer.[2][3]

Efter Blanche Bondes död 1960 köpte Göteborgs stad hela egendomen och öppnade slottet för allmänheten. Sedan 1987 står Stiftelsen Tjolöholm som ägare.[2] Den har Kungsbacka kommun som huvudman och har i uppdrag att äga, förvalta och utveckla egendomens kultur- och naturvärden utifrån ett turistiskt perspektiv. Den operativa verksamheten leds sedan 2007 av vd Maria Sidén.

Slottet är öppet för visning för allmänheten och till egendomen kommer ca 200 000 besökare per år.

Arbetarbyn[redigera | redigera wikitext]

Till slottet hör en liten by av röda stugor med vita knutar som fungerade som arbetarbostäder åt dem som arbetade på slottet. Dessa är idag anpassade till hotellverksamhet under hela året. Till arbetarbostäderna hör även Tjolöholms kyrka i samma stil som själva slottet. Även ett mausoleum i vit marmor för paret Dickson har funnits på ägorna.

Kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Kyrkorummet.
Huvudartikel: Tjolöholms kyrka

I anslutning till arbetarbyn ligger Tjolöholms kyrka, som uppfördes som gudstjänstlokal åt de anställda. Till skillnad från övriga byggnader på Tjolöholm är kyrkan inte ritad av Wahlman, utan av göteborgsarkitekten Hans Hedlund. Den arkitektoniska stilen är liknande den som slottet är uppfört i. Kyrktornet har inget tak av ordinär typ, utan avslutas med en krenelering. Kyrkklockorna är gjutna vid Beckmans klockgjuteri i Stockholm.[4]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Tjolöholm Classic Motor, ett av Sveriges största bil- och motorcykelevenemang, äger rum på Tjolöholmsområdet den tredje söndagen i maj varje år. Den första träffen anordnades 1993. Sedan 1988 har det firats julmarknad på Tjolöholms slott. Från början stod många hantverkare och utställare inne på slottet. Numera används istället främst sädesmagasin, stallar och det gamla ridhuset Manegen som arrangemangslokaler. Ett hundratal utställare och konsthantverkare visar upp och försäljer sina verk till de runt 15 000 besökarna. Under julmarknaden arrangeras en rad programpunkter. Återkommande inslag är bl a besök av Göteborgs Lucia och adventskonserter i slottskyrkan. Julmarknaden arrangeras av Stiftelsen Tjolöholm under fem dagar, onsdag-söndag helgen före första advent. Sedan 2008 arrangeras skördefesten Det goda i livet i oktober varje år.[5]

Populärkultur[redigera | redigera wikitext]

2005 års julkalender från SVT utspelades delvis på slottet.

Kortfilmen The Castle Tour med Galenskaparna och After Shave spelades in här, liksom Lars von Triers film Melancholia.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003, s. 318
  2. ^ [a b] Tjolöholm slott, historia på Tjoloholm.se.
  3. ^ Bonde, Blanche Dickson i Carlotta, databas för Göteborgs stadsmuseum.
  4. ^ Sumner, Anne (2001). Tjolöholms slott: Blanche Dickson - en kvinnlig byggherre. Fjärås: Stiftelsen Tjolöholm och Länsstyrelsen i Hallands län. sid. 114-115. ISBN 91-631-1070-9 
  5. ^ Tjoloholm.se: Kalendarium

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ahlquist, Arne (2009). ”Renovering av Grindstugan, Tjolöholm”. Vår bygd 2009(92),: sid. 92-96 : ill.. 0347-4356. ISSN 0347-4356.  Libris 11380828
  • Bergfast, Hans (2005). ”Tjolöholm: ett svenskt Tudorslott”. Älskade hus (2005): sid. [142]-151 : ill..  Libris 10063498
  • Bergfast, Hans (2001). ”Tjolöholms slott - samverkan kring en pånyttfödd 100-åring.”. Ur tidens flod : länsantikvariens årsredogörelse 2000 (2001): sid. 12-17.  Libris 8416662
  • Bergsjö, Ann (1996). Tjolöholm: vårdplan för parken. Meddelande / Länsstyrelsen i Hallands län, 99-0886912-4 ; 1996:9. Halmstad: Länsstyr. i Hallands län. Libris 2334435 
  • Ett besök på Tjolöholm.. Kungsbacka: Stiftelsen Tjolöholms slott. 1987. Libris 693114 
  • Lundborg, Lennart (1992). ”Tjolöholms slott: Hallands 19:e byggnadsminne”. Halland (Halmstad : Museet i Halmstad, 1961-) 1992 (75),: sid. 43-52 : ill.. ISSN 0347-4364. ISSN 0347-4364 ISSN 0347-4364.  Libris 3111284
  • Möller, Peter von; Kallenberg, Anders (1871). Halländska herregårdar. Stockholm. sid. 117ff. Libris 1972828. http://runeberg.org/herrghal/0236.html 
  • Onvall, Bertil (1989). ”Herrskap och tjänstefolk på Tjolöholm”. Vår bygd 1989 (72),: sid. 12-22 : fotogr.. 0347-4356. ISSN 0347-4356.  Libris 8858348
  • Reit, Wivi-ann (1995). Tjolöholms kyrka: rapport över restaureringen 1994. Länsstyrelsens meddelande, 1101-1084 ; 1995:20. Kungsbacka: Kommunen. Libris 2171156 
  • Sumner, Anne (1997). ”Tjolöholms arbetarby: idé, form, funktion”. Vår bygd 1997(80),: sid. 23-37 : ill.. 0347-4356. ISSN 0347-4356.  Libris 10970652
  • Sumner, Anne (2001). Tjolöholms slott: Blanche Dickson - en kvinnlig byggherre. Fjärås: Stift. Tjolöholm. Libris 8649630. ISBN 91-631-1070-9 
  • Sundin, Kerstin; Reit, Wivi-ann (1997). Hus nr 1, lägenhet A: Arbetarbyn Tjolöholm, Kungsbacka kommun : rapport över restaureringen 1996-97. Kungsbacka: Kulturkontoret, Kungsbacka kommun. Libris 2368129 
  • Sundin, Kerstin; Reit, Wivi-ann (1997). Storstugan: arbetarbyn Tjolöholm, Kungsbacka kommun : rapport över restaureringen 1995-97. Kungsbacka: Kulturkontoret, Kungsbacka kommun. Libris 2366202 
  • Thunqvist, Christina; Reit, Wivi-ann (2004). Tjolöholm 100 år: restaureringen 2001-2004. Kungsbacka: Kulturförvaltningen. Libris 9683018 
  • Thunqvist, Christina; Reit, Wivi-ann (2003). Tjolöholms slott: rapport över restaureringen etapp I, år 1999 - 2002 : tak samt plan 5. Kungsbacka: Kulturförvaltningen. Libris 11258482 
  • Tjolöholm 2001-2010: strategi- och utvecklingsprogram för Tjolöholms slott och park. Halmstad: Länsstyrelsen. 2001. Libris 10408447 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]