Toalett

För den personliga hygienen, se personlig hygien.

Med toalett, talspråkligt toa, avses vanligen ett rum för en klosett, oftast en vattenklosett, med uppgift att uppsamla och vanligen även avlägsna kroppsligt avfall, främst urin och avföring. Ordet toalett används ibland även som benämning på själva vattenklosetten – toalettstolen.

Ordet kommer ursprungligen från franskan och stavades ursprungligen toilette, och används även i sin ursprungliga betydelse – göra toalett = klä sig, och därifrån har betydelsen toalett = elegant klädsel, aftonklädsel utvecklat sig.

Toalett kan även betyda personlig hygien.

Historik

Vatten har använts för spolning av klosetter i 4000–4500 år, ett av de första exemplen finns i den minoiska kulturen på Grekland^[1], och har förekommit i det gamla Mesopotamien,^{[förtydliga]} Grekland och Rom. Det handlade dock om en extremt dyrbar och exklusiv teknik som knappast var i allmänt bruk. Ett avträde som mynnade i ett latrinbrunnssystem byggdes i 1200-talets Visby, men kom ur funktion i slutet av medeltiden.^[2]

Senare, år 1589, uppfann en engelsk hovman, John Harrington, en som spolades 2 gånger per dag men blev inte någon succé. År 1775 kom en urmakare i London på att man kunde sätta vattenbehållaren på väggen ovanför toalettstolen, därmed blev vattentoaletten alltmer populär. Denna var först gjord i gjutjärn, men på 1870-talet började man göra den i keramik.

När avloppsnätet vidgades och byggdes ut och gjordes tillgängligt även för latrinavfall blev toaletterna vanligare. I Sverige infördes de första större vattenledningssystemen runt år 1900, men det var från början förbjudet att ansluta toaletter till vattenledningssystemet och det dröjde till 1920-talet innan vattenklosetter blev vanliga. Först på 1970-talet sanerades de sista stadskvarteren i Sverige där det helt saknades vattenklosetter.^[2]

Toalettpapperet

Huvudartikel: Toalettpapper

"Toalettpapperet" utgjordes förr i tiden av den vänstra handens pekfinger (den "orena" handen), gräs, mossa, löv eller stenar. En specifik träbit utformad för ändamålet började även användas. I de högre klasserna använde man en linnelapp.

Se även

Noter

^ Stång i vägg och hemlighus Gunnar Tilander. 3:e upplagan 1980
^ [a b] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000

[1] Stång i vägg och hemlighus Gunnar Tilander. 3:e upplagan 1980

[ReferenceA-2] [a b] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000

[1]

[2]