Tobaksrökning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Cigarettrökning är den vanligaste formen av tobaksrökning

Tobaksrökning är rökning av tobakshaltiga produkter i syfte att stilla ett nikotinberoende, för sociala eller rituella syften eller för personlig njutning. Seden att röka torkade blad från tobaksplantan kommer ursprungligen från Nordamerikas indianer och spred sig därifrån över världen via de europeiska utforskare som införde sedvänjan i Europa.

Tobaksrök innehåller nikotin, en starkt beroendeframkallande stimulant som tillfälligt ökar koncentrationsförmågan och ger en känsla av välbefinnande när den frisläpps i kroppen. Tobaksrökning har visat sig vara en starkt bidragande faktor till många hälsoproblem, som lungcancer, emfysem och hjärt- och kärlsjukdomar. På många ställen blir förbud mot tobaksrökning i barer, restauranger och andra offentliga lokaler vanligare och vanligare, sedan farorna med passiv rökning blivit kända. Tobaksrök kan också framkalla allergi och utlösa allergiska och astmatiska reaktioner.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Tobakens historia

Torkade tobaksblad har rökts i tusentals år. Indianer i Nordamerika har rökt tobak i form av cigarrer och i pipor långt innan de europeiska upptäcktsresandena kom till kontinenten. Tobaksrökning är avbildat på 1500 år gamla mayaindianska konstverk och i mayakulturen användes tobaken som ett medel som hjälpte mot alla möjliga åkommor.

Olika rökmetoder[redigera | redigera wikitext]

Cigarr[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Cigarr

Cigarr är ett rökverk tillverkat av fermenterad (genom jäsningsprocesser förädlad) och ofta lagrad tobak rullad i ett eller flera tobaksblad. Fermentationen reducerar sockerhalten och bryter även ner proteiner. Detta gör att röken blir basisk vilket i sin tur gör att nikotinet som är en alkaloid uppträder fritt i röken. Nikotinet kan därför upptas direkt i munnens slemhinnor, vilket gör att röken inte behöver dras ner i lungorna.

Cigarett[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Cigarett

Cigarett är den sedan 1900-talet vanligaste formen av tobaksrökning och består av fint skuren tobak inrullad i rör av papper som vid antändning avger en nikotinhaltig rök som sedan inhaleras.

Pipa[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Pipa (rökdon)

En pipa är ett redskap som under tidens gång har utvecklats väldigt mycket. Den används för det mesta till att röka tobak, men även andra droger som cannabis och opium.

Vattenpipa[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Vattenpipa

Vattenpipan är den arabiska tobakspipan. Den är kallas ofta N'arghile, av arabiskans ord för kokosnöt, eftersom den ursprungligen tillverkades av en kokosnöt.

Högst upp på vattenpipan finns en liten plattform där man placerar tobaken. Över tobaken lägger man en bit perforerad aluminiumfolie på vilken man placerar glödande (ej brinnande) träkol, vanligen i form av en liten brikett som man tänt på i förväg. Över träkolen lägger man ytterligare aluminiumfolie eller ställer en liten huva i keramik för att kontrollera lufttillförseln. För att skapa drag i pipan pipan suger man ut luft genom munstycket. Röken från tobaken passerar ned genom pipan och genom en vattenbehållare, en vattenfylld kolv, helst fylld med rosenvatten, för att nedkylas och filtreras innan den inhaleras genom munstycket. Röken från en vattenpipa smakar avsevärt mildare än röken från cigaretter eller cigarrer, vilket ger ett intryck av att den inte är lika farlig som andra typer av rökning. En mindre del av de skadliga ämnena hålls kvar när det sker en viss filtrering av röken, som får vattnet att bubbla och bli brunt.

Rökningens hälsoeffekter[redigera | redigera wikitext]

Ett diagram som visar den fördröjda effekten av rökning när det gäller lungcancer. Den gröna kurvan visar antalet rökta cigaretter och den röda antalet döda i lungcancer. Man ser ett samband mellan rökning och luncancer som tar ca 10 år att utvecklas.

Tobaksrök innehåller cirka 3000 olika kemikalier varav en mängd anses cancerframkallande, några exempel på sådana ämnen är:

Regelbundna rökare lever uppskattningsvis 2,5 [3] till 10 [4] år kortare än icke-rökare. Ungefär hälften av manliga rökare kommer dö av sjukdom associerad till rökning. [5]

En rad sjukdomar är associerade med rökning:

Varningstexter på cigarettpaket[redigera | redigera wikitext]

Texten "Rökning dödar." på ett polskt paket.
Brasilianskt paket som varnar för amputation.

se även Varningstexter på svenska cigarettpaket

2001 bestämdes genom ett EU-direktiv att cigarettpaket som säljs inom EU ska bära en varningstext om tobakens hälsorisker: "Varje paket med tobaksprodukter, utom de för oralt bruk och andra icke rökbara tobaksprodukter ska bära följande varningar: 1. ’Rökning dödar/ Rökning kan orsaka död’, eller 2. ’Rökning skadar allvarlig dig och de i din närhet’. "(översättning från engelska) [13]

Varningstexter på tobaksprodukter är också påbjudna i många andra länder, bland annat USA, Kanada, Ukraina och Turkiet. I Brasilien har cigarettpaketen även avskräckande bilder som visar på rökningens skadliga konsekvenser.

Den 7 november 2011 blockerade en federal domare i USA genomförandet av en lag som skulle ha tvingat tobaksbolagen att förse cigarettpaket med grafiska bilder. Denne menade att det strider mot grundlagen. Några av de 36 bilder som skulle användas visar bland annat: en man som andas ut rök genom ett hål i halsen, sjuka lungor bredvid friska och en mun som visar cancerogena organskador [14].

Utrymmen för rökning[redigera | redigera wikitext]

Rökning är förbjudet på vissa gator i Tokyo. Istället finns röksalonger som den här.

Rökrum är i offentliga lokaler, oftast en arbetsplats, ett rum där rökare tillåts röka, eftersom rökförbud råder i andra delar. Numera har även rökrum avskaffats på många platser, och rökning tillåts bara utomhus.

Rökruta är en för tobaksrökning avsedd del av en skolgård. Rökrutor förekom i Sverige främst på grundskolans tidigare högstadium samt i gymnasieskolan. Den 1 juli 1994 förbjöds rökrutorna i Sveriges skolor, men vissa skolor hade redan tidigare avskaffat dem. Rökrutor ("Raucherecke") finns i Tyskland för elever över 16, som kan röka på rasten. De förbjöds i Berlin, Hessen och Hamburg då läsåret 2005/2006 började, och i Bayern från läsåret 2006/2007.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”DNA interaction with Benzopyrene”. DNA. http://www.mybiology.com/chime/dna_benzopyrene/dna_benzopyrene_text.htm. Läst 1 mars 2005. 
  2. ^ Sumner et al. ”Retrofitting Tobacco Curing Barns”. http://www.tifton.uga.edu/tobacco/retrofitinfo.htm. Läst 9 juni 2006. 
  3. ^ Ferrucci L, Izmirlian G, Leveille S, et al (1999). ”Smoking, physical activity, and active life expectancy”. Am. J. Epidemiol. "149" (7): ss. 645-53. PMID 10192312. 
  4. ^ Doll R, Peto R, Boreham J, Sutherland I (2004). ”Mortality in relation to smoking: 50 years' observations on male British doctors”. BMJ "328" (7455): ss. 1519. doi:10.1136/bmj.38142.554479.AE. PMID 15213107. 
  5. ^ Doll R, Peto R, Wheatley K, Gray R, Sutherland I (1994). ”Mortality in relation to smoking: 40 years' observations on male British doctors”. BMJ "309" (6959): ss. 901-11. PMID 7755693. 
  6. ^ American Legacy Foundation factsheet on lung cancer; their cited source is: CDC (Centers for Disease Control) The Health Consequences of Smoking: A Report of the Surgeon General. 2004.
  7. ^ Lipworth L, Tarone RE, McLaughlin JK. The epidemiology of renal cell carcinoma. J Urol. 2006 Dec;176 (6 Pt 1):2353-8. PMID 17085101
  8. ^ Cui Y, Miller AB, Rohan TE. Cigarette smoking and breast cancer risk: update of a prospective cohort study. Breast Cancer Res Treat. 2006 Dec;100(3):293-9. PMID 16773435
  9. ^ Calle EE, Miracle-McMahill HL, Thun MJ, Heath CW. Cigarette smoking and risk of fatal breast cancer. Am J Epidemiol. 1994 May 15;139(10):1001-7. PMID 8178779
  10. ^ ”The Tobacco Reference Guide”. http://www.tobaccoprogram.org/tobaccorefguide/ch12/ch12p1.htm. Läst 15 juli 2006. 
  11. ^ Peate I (2005). ”The effects of smoking on the reproductive health of men.”. Br J Nurs "14" (7): ss. 362-6. PMID 15924009. 
  12. ^ Korenman SG (2004). ”Epidemiology of erectile dysfunction.”. Endocrine "23" (2-3): ss. 87-91. PMID 15146084. 
  13. ^ [1] EU-direktivet 2001/37/EC. Pdf.
  14. ^ http://edition.cnn.com/2011/11/07/us/tobacco-labels/index.html