Tofstärna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tofstärna
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Adult tofstärna i häckningsdräkt på Tasmanien
Adult tofstärna i häckningsdräkt på Tasmanien
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Vadarfåglar
Charadriiformes
Familj Måsfåglar
Underfamilj Tärnor
Sterninae
Släkte Thalasseus Se text
Art Tofstärna
T. bergii
Vetenskapligt namn
§ Thalasseus bergii
Auktor (Lichtenstein, 1823)
Utbredning
      Ungefärlig häckningsutbredning      Utbredningsområde under vintertid
      Ungefärlig häckningsutbredning
      Utbredningsområde under vintertid
Synonymer
Sterna bergii
Tofstärna under sitt första levnadsår (1K).
Tofstärna under sitt första levnadsår (1K).
Hitta fler artiklar om fåglar med

Tofstärna (Thalasseus / Sterna bergii) är en havsfågel i familjen tärnor.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Tofstärnan förekommer i den tropiska och subtropiska delen av gamla världen. Dess fem underarter häckar i ett område som sträcker sig från Sydafrika runt Indiska oceanen till centrala Stilla havet och Australien. Efter häckningstiden sprider de sig i ett stort område.

Arten beskrevs från början som Sterna bergii av den tyske naturvetaren Martin Lichtenstein 1823. Resultat ifrån studier av mitokondriellt DNA (Bridge, 2005) indikerar att de tre typiska huvudmönstren som tärnor uppvisar (ingen svart hjässa, svart hjässa och svart hjässa med vit panna) översenstämmer med tre distinkta klader.[2] Utifrån dessa resultat föreslogs tofstärnan att flyttas till släktet Thalasseus som redan beskrevs 1822 av Heinrich Boie, men som övergavs ända tills resultaten av Bridge (2005) studier föreslog behovet av ett separat släkte. Alla taxonomiska kommittéer runt om i världen har inte anammat dessa förslag. Exempelvis behandlar fortfarande Svenska ornitologiska föreningen tofstärnan som tillhörande släktet Sterna.

Utseende och fältkännetecken[redigera | redigera wikitext]

Morfologikt skiljer sig tofstärna ifrån sina nära släktingar kungstärnan och iltärnan främst genom storlek och färg på näbben. Tofstärnan har grå ovansidan, vit undersida, gul näbb och en raggig svart tofs som är mindre framträdande på vintern. De juvenila individerna är tydligt urskiljbara, med dess tydligt mönstrade gråa, bruna och vita fjäderdräkt.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Den bygger bon i täta kolonier på kustremsor och öar och stannar hos sina föräldrar för matning i flera månader efter att de blivit flygga. Likt de andra arterna i släktet Thalasseus födosöker tofstärnan genom att störtdyka efter fisk, ofta i marina områden. Hanen erbjuder fisk till honan som en del av parningsleken.

Arten är anpassningsbar och följer efter fiskebåtar för bortslängd bifångst. Den brukar även ovanliga boplatser som hustak och artificiella öar i saliner och reningsverk.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Dess ägg och ungar utsätts för predation ifrån måsar, trutar och ibisar. Mänsklig aktivitet som fiske, jakt och äggskördning har orsakat lokala populationsförminskningar. Det finns inga globala hot för fågeln som har en stabil total population på över 500 000 individer och IUCN kategoriserar artn som livskraftig (LC).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Greater Crested Tern

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sterna bergii från BirdLife International, hämtat från IUCN den 11 januari 2009.
  2. ^ Bridge, Eli S. (2005). ”A phylogenetic framework for the terns (Sternini) inferred from mtDNA sequences: implications for taxonomy and plumage evolution” (PDF). Molecular Phylogenetics and Evolution "35" (2): ss. 459–469. doi:10.1016/j.ympev.2004.12.010. PMID 15804415. http://www.cmnh.org/site/Files/Ornithology/MPETerns.pdf. 

Källor[redigera | redigera wikitext]