Tohoku Shinkansen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tohoku Shinkansen
E5+E3 omiya.jpg
Hopkopplade Shinkansen E5 och E3 i Omiya.
Allmänt
Plats Japan
Sträcka Tokyo - Shin Aomori
Anslutande järnvägslinjer Nagano Shinkansen,

Joetsu Shinkansen,
Yamagata Shinkansen,

Akita Shinkansen
Organisation
Invigd 1982
Ägare JR Higashi Nihon
Banoperatör JR Higashi Nihon
Trafikoperatör JR Higashi Nihon
Tekniska fakta
Längd 593 kilometer
Antal spår dubbelspår hela sträckan
Spårvidd 1435 millimeter (normalspår)
Hastighet 275 km/h
Elektrifierad hela sträckan sedan uppförandet
Matning 25 kV, 50 Hz växelspänning

Tohoku Shinkansen (japanska: 東北新幹線?) är en linje för höghastighetståg i det japanska Shinkansennätverket som byggdes av Japan National Railways och tillhör och trafikeras idag av JR Higashi Nihon, ett av företagen i Japan Rail Group. Den sträcker sig mellan Tokyo station och Shin Aomori och är 675 km lång.[1]

Utbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Första delen från Omiya strax norr om Tokyo till Morioka öppnade för trafik i juni 1982.[2]

Den förlängdes till Ueno station i Tokyo i mars 1985 och stod färdig till Tokyo station i juni 1991.[2]

Den förlängdes till Hachinohe 2002.[3][4]

Den senaste utbyggnaden till Shin Aomori öppnades för trafik 4 december 2010.[5][1] Arbetet började i mars 1998 med den 26,5 km långa Hakkodatunneln.[6] När den stod färdig i februari 2005 var den ett tag världens längsta tunnel på land.[7] Förlängningen till Aomori sparar in ca 40 minuters restid mot att byta till smalspårig järnväg i Hachinohe.[5]

Det långsiktiga målet är att via den planerade Hokkaido Shinkansen genom den 53,85 km långa Seikantunneln under havet till Hokkaido och Hakodate så småningom ge anslutning med höghastighetståg till Sapporo.[6] [8]

Den första delen från Shin Aomori 149 km till Hakodate är också under konstruktion och är planerad att färdigställas budgetåret 2015.[8][9]

Aomori

Jordbävningen vid Tohoku 2011[redigera | redigera wikitext]

Vid Jordbävningen vid Tohoku 2011 skadades banan svårt. Reparationer fick utföras på 1200 punkter och trafiken öppnades successivt tills den var i full drift igen 23 september 2011.[10] Samtliga 27 tåg som var ute på banan när jordbävningen kunde nödstoppas i tid och inget spårade ur.[11]

Tåg[redigera | redigera wikitext]

När Tohoku Shinkansen öppnade var största tillåtna hastighet 210 km/h med Shinkansen 200 tågen,[12] men nya tågtyper har tagits i drift som har största tillåtna hastighet 320 km/h på banan. Japan har hårdare restriktioner för buller från tåg än de flesta andra länder. JR Higashi-nihon har i samarbete med industrin bedrivit ett utvecklingsarbete för att få fram tåg som kan gå i 360 km/h inom de japanska bullerbestämmelserna men inte klarat av det.[13] Den senaste serie E5 som introducerades på Tohoku Shinkansen 5 mars 2011[14] kör med topphastigheten 320 km/h och gör hela sträckan på 2 timmar och 59 minuter.[15]

Eftersom det största antalet resenärer finns i Tokyoregionen har man idag dubbeldäckade tåg som kör med lägre hastighet men har större passagerarkapacitet för pendlare. Höghastighetstågen som går längre sträckor byggs däremot med så låg profil som möjligt för att minska luftmotstånd och vindbrus.[12]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Tokyo-Aomori bullet train line fully opens” (på engelska). The Mainichi Daily News. 4 december 2010. http://mdn.mainichi.jp/mdnnews/news/20101204p2g00m0dm003000c.html. Läst 5 december 2010. 
  2. ^ [a b] Shinkansen Statistics”. Japan Railway & Transport Review (3): sid. 62. 1994. http://www.jrtr.net/jrtr03/pdf/f62_reference.pdf. 
  3. ^ Teruo Kobayashi (2005). ”Progress of Electric Railways in Japan”. Japan Railway & Transport Review (42): sid. 62-69. http://www.jrtr.net/jrtr42/pdf/s62_kob.pdf. 
  4. ^ ”Shinkansen”. Encyclopædia Britannica. http://www.britannica.com/eb/article-9067405/Shinkansen. Läst 24 september 2007. 
  5. ^ [a b] ”December 2010 Opening of the Tohoku Shinkansen Tokyo - Shin-Aomori line”. JR higashi Nihon. http://www.jreast.co.jp/e/aomori/. Läst 5 december 2010. 
  6. ^ [a b] Takashi Kitagawa (2005). ”40 Years of High-speed Railways Extending the Shinkansen Network”. Japan Railway & Transport Review (40): sid. 14-17. http://www.jrtr.net/jrtr40/pdf/f14_kit.pdf. 
  7. ^ ”Japan blasts longest land tunnel”. BBC. 27 februari 2005. http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/4302291.stm. Läst 5 augusti 2009. 
  8. ^ [a b] ”Status of new Shinkansen lines”. Ministry of Land, Infrastructure and Transport. http://www.mlit.go.jp/english/2006/h_railway_bureau/01_shinkansen/03_status.html. Läst 2007-11-02. 
  9. ^ ”Hokkaido Shinkansen Bullet Train Line”. Ministry of Land, Infrastructure, Transport and Tourism. http://www.mlit.go.jp/hkb/train_e.html. Läst 31 januari 2010. 
  10. ^ Tohoku Shinkansen Line back to normal”. The Japan Times. 23 september 2011. http://www.japantimes.co.jp/text/nn20110924a8.html. Läst 28 november 2011. 
  11. ^ Daisuke Yamamoto (16 juni 2011). ”Shinkansen quake survivability key selling point”. Japan Times. http://www.japantimes.co.jp/text/nn20110616f1.html. Läst 29 december 2011. 
  12. ^ [a b] Shuichi Takashima (2001). ”Railway Operators in Japan 3: Tohoku and Niigata Region”. Japan Railway & Transport Review (29): sid. 40–49. http://jrtr.net/jrtr29/pdf/s40_tak.pdf. 
  13. ^ Shihichi Mishima (2009). ”Japan faces hurdles in race for super-fast train” (på Engelska). Asahi Shimbun. http://www.asahi.com/english/Herald-asahi/TKY200905120046.html. Läst 26 juli 2009. 
  14. ^ Hayabusa bullet train up and running”. The Japan Times. 6 mars 2011. http://www.japantimes.co.jp/text/nn20110306a1.html. Läst 28 november 2011. 
  15. ^ 320-kph Hayabusa matches world speed record”. The Japan Times. 17 mars 2013. http://www.japantimes.co.jp/news/2013/03/17/national/320-kph-hayabusa-matches-world-speed-record/#.UkknMXjgw6I. Läst 30 september 2013.