Toivo Pawlo

Från Wikipedia
Toivo Pawlo
Toivo Pawlo, 1968.
Toivo Pawlo, 1968.
FöddToivo Pawlo
25 december 1917
London, Storbritannien Storbritannien
Död14 juni 1979 (61 år)
Matteus församling, Stockholm, Sverige Sverige
MakaKerstin Hedeby
(1949–1976; skilda)
Amie Lindahl
(1976–1979; hans död)
FöräldrarGeorg Pawlo
Eva Pawlo, född Abramson
SläktingarAxel Abramson (morfar)
Bästa skådespelare: Hallo Baby, 1976
IMDb SFDb

Toivo Pawlo, född 25 december 1917 i London, död 14 juni 1979 i Matteus församling i Stockholm, var en svensk skådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Pawlo, som var son till operasångaren Georg Pawlo och operettsångerskan Eva Pawlo, studerade vid Dramatens elevskola 1935–1939. Efter studierna arbetade han där under ytterligare ett år. Under 1940-talet turnerade han med Riksteatern och var sedan verksam vid stadsteatrarna i Malmö och Stockholm. Åren 1969–1978 engagerades han åter på Dramaten.[1]

Han medverkade i ett trettiotal filmer och tilldelades 1976 en Guldbagge i kategorin bästa skådespelare för sin medverkan i filmen Hallo Baby.[2] Samma år fick han O'Neill-stipendiet.[3]

I Sverige är han välkänd som rösten till Tyko Jonsson i Karl-Bertil Jonssons julafton. Han läste även Kalles klätterträd och Loranga, Masarin och Dartanjang.

Mellan 1949 och 1976 var han gift med Kerstin Hedeby och är far till skådespelaren Rebecca Pawlo. Senare var han gift med konstnären Amie Lindahl mellan 1976 och 1979 med vilken han fick dottern Clara Pawlo. Han är gravsatt i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.[4][5]

Filmografi i urval[redigera | redigera wikitext]

TV-produktioner[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1937 En fenicisk låssmed Kungens paket
Staffan Tjerneld och Alf Henrikson
Rune Carlsten Dramaten
1938 Hyresgästen 3 tr upp Sex trappor upp (Sixième étage)
Alfred Gehri
Pauline Brunius Dramaten
1939 Mr Cherry Mitt i Europa (Idiot's Delight)
Robert E. Sherwood
Rune Carlsten Dramaten
René Ségur Nederlaget
Nordahl Grieg
Svend Gade Dramaten
1942 Parasitstekeln I vår Herres hage (Ze života hmyzu)
Josef Čapek och Karel Capek
Gösta Folke Vasateatern[6]
Frank Lippencott Min syster Eileen (My Sister Eileen)
Joseph Fields och Jerome Chodorov
Gösta Folke Vasateatern[7]
1943 Greve Gerhard Niels Ebbesen
Kaj Munk
Ingmar Bergman Dramatikerstudion[8]
1944 Direktören
Herr Sleeman
Spelhuset
Herr Sleeman kommer

Hjalmar Bergman
Ingmar Bergman Dramatikerstudion[9]
1947 Jag ska låta höra av mig
Brita von Horn
Ellen Isefiær Dramatikerstudion[10]
1950 Midsommardröm i fattighuset
Pär Lagerkvist
Malmö stadsteater
De likgiltiga (Gli indifferenti)
Alberto Moravia
Gösta Folke Malmö stadsteater
Konungen
Pär Lagerkvist
Lars-Levi Læstadius Malmö stadsteater
1951 Till Damaskus, första delen
August Strindberg
Gösta Folke Malmö stadsteater
Järnvattnet i Madrid (El acero de Madrid)
Lope de Vega
Gösta Folke Malmö stadsteater
Kärlek i Albanien (Love in Albania)
Eric Linklater
Gunnar Ekström Malmö stadsteater
"Patrasket"
Hjalmar Bergman
Mats Johansson Malmö stadsteater
Colombe
Jean Anouilh
Henrik Dyfverman Malmö stadsteater
Gengångare (Gengangere)
Henrik Ibsen
Henrik Dyfverman Malmö stadsteater
1952 Jesper Mordet i Barjärna
Ingmar Bergman
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[11]
Swedenhielms
Hjalmar Bergman
Mats Johansson Malmö stadsteater
Greve Öderland (Graf Öderland)
Max Frisch
Lars-Levi Læstadius Malmö stadsteater
Ett dockhem (Et Dukkehjem)
Henrik Ibsen
Lars-Levi Læstadius Malmö stadsteater
1953 Som ni behagar (As you Like it)
William Shakespeare
Lars-Levi Læstadius Malmö stadsteater
Hjälten på den gröna ön (The Playboy of the Western World)
John Millington Synge
Mats Johansson Malmö stadsteater
Måsen (Чайка, Tjajka)
Anton Tjechov
Lars-Levi Læstadius Malmö stadsteater
K Slottet (Das Schloss)
Max Brod efter en roman av Franz Kafka
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[12]
1954 Ezekiel Cheever Smältdegeln (The Crucible)
Arthur Miller
Mats Johansson Malmö stadsteater
Intermezzo
Jean Giraudoux
Lars-Levi Læstadius Malmö stadsteater
Njegus Glada änkan (Die lustige Witwe)
Franz Lehár, Leo Stein och Viktor Léon
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[13]
1955 Sganarelle Don Juan (Dom Juan ou Le Festin de pierre)
Molière
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[14]
Sakini Thehuset Augustimånen (The Teahouse of the August Moon)
John Patrick
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[15][16]
Fjäderboll
Lars-Levi Læstadius
Lars-Levi Læstadius Malmö stadsteater
Trasiga änglar eller Änglaköket (La Cuisine des anges)
Albert Husson
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Revisorn (Ревизор, Revizor)
Nikolaj Gogol
Lars-Levi Læstadius Malmö stadsteater
1956 Julij Kapitonyc Karandysc Bruden utan hemgift (Бесприданница, Bespridannica)
Aleksandr Ostrovskij
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[17]
Ornifle
Jean Anouilh
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Fruar på vift (Le dindon)
Georges Feydeau
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Stolarna (Les Chaises)
Eugène Ionesco
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Trojanska kriget blir inte av (La guerre de Troie n'aura pas lieu)
Jean Giraudoux
Lars-Levi Læstadius Malmö stadsteater
Erik XIV Erik XIV
August Strindberg
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[18]
1957 Knappstöparen Peer Gynt
Henrik Ibsen
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[19]
Glädjespridaren (The entertainer)
John Osborne
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
1958 Herr Mississippis äktenskap (Die Ehe des Herrn Mississippi)
Friedrich Dürrenmatt
Lars-Levi Læstadius Malmö stadsteater
Sagan
Hjalmar Bergman
Ingmar Bergman Malmö stadsteater
Melodi på lergök
Lars-Levi Læstadius
Lennart Olsson Malmö stadsteater
Världen är vi (The Cave Dwellers)
William Saroyan
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Mefistofeles Ur-Faust
Johann Wolfgang von Goethe
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[20]
Brukspatronen Värmlänningarna
Fredrik August Dahlgren och Andreas Randel
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[21]
1959 Polisinspektören Irma la Douce
Alexandre Breffort och Marguerite Monnot
Åke Falck Scalateatern[22]
1961 Jago Othello
William Shakespeare
Birgit Cullberg Stockholms stadsteater
Aristoteles, uppassare Violerna (Les violettes)
Georges Schehadé
Sam Besekow Stockholms stadsteater
Polischefen i Aten Lysistrate (Λυσιστράτη, Lysistrátē)
Aristofanes
Hans Dahlin Stockholms stadsteater
Goubitsky Goubitsky och jag
V.V. Järner
Per Verner-Carlsson Stockholms stadsteater
1963 César Bara en barberare (Histoire de Vasco)
Georges Schehadé
Lars-Levi Læstadius Stockholms stadsteater
1964 Jonathan Jeremiah Peachum Tolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper)
Kurt Weill och Bertolt Brecht
Hans Dahlin Stockholms stadsteater
1966 Löpar-Nisse
TV-producenten
Nya Wermländingarne
Sandro Key-Åberg
Christian Lund Stockholms stadsteater
1969 Majoren Familjen Tot (Tóték)
István Örkény
Ernst Günther Stockholms stadsteater
1970 Färgarn Brända tomten
August Strindberg
Alf Sjöberg Dramaten
1974 Burrus Britannicus
Jean Racine
Ernst Günther Dramaten
1975 Medverkande Staden spelar upp!
Carl Zetterström
Lars Amble Dramaten

Radioteater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi
1948 Julius Caesar Antonius och Kleopatra
William Shakespeare
Alf Sjöberg[23]
1960 Furst Ter-Gaimazov Han som sålde sin fru
David Tutaev
Staffan Aspelin[24]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Toivo Pawlo, Rollboken, Dramaten.
  2. ^ ”Guldbaggen - Alla vinnare och nominerade”. Arkiverad från originalet den 1 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160501211133/http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/guldbaggelistan/. Läst 13 oktober 2016. 
  3. ^ ”Pressmeddelande från Dramaten torsdagen 16 oktober 2014”. http://mb.cision.com/Main/1034/9663174/299987.pdf. Läst 13 oktober 2016. 
  4. ^ Hitta graven
  5. ^ SvenskaGravar
  6. ^ ”I vår herres hage”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14232&pos=427. Läst 1 maj 2016. 
  7. ^ ”'Min syster Eileen' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 27 december 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-12-27/351/12. Läst 24 augusti 2015. 
  8. ^ ”Niels Ebbesen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/niels-ebbesen. Läst 16 oktober 2015. 
  9. ^ ”Spelhuset/Herr Sleeman kommer”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/spelhusetherr-sleeman-kommer. Läst 16 oktober 2015. 
  10. ^ Age (7 oktober 1947). ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-10-07/271/11. Läst 10 februari 2016. 
  11. ^ ”Mordet i Barjärna”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/mordet-i-barjärna. Läst 17 oktober 2015. 
  12. ^ ”Slottet”. Ingmar Bergman Face to face. http://ingmarbergman.se/verk/slottet. Läst 15 oktober 2015. 
  13. ^ ”Glada änkan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/glada-%C3%A4nkan. Läst 17 oktober 2015. 
  14. ^ ”Don Juan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/don-juan. Läst 17 oktober 2015. 
  15. ^ ”Tehuset Augustimånen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tehuset-augustim%C3%A5nen. Läst 15 oktober 2015. 
  16. ^ Sven Barthel (6 februari 1955). ”Ingmar Bergmans tehus”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-02-06/35/18. Läst 22 augusti 2015. 
  17. ^ ”Bruden utan hemgift”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/bruden-utan-hemgift. Läst 17 oktober 2015. 
  18. ^ ”Erik XIV”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/erik-xiv. Läst 15 oktober 2015. 
  19. ^ ”Peer Gynt”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/peer-gynt. Läst 15 oktober 2015. 
  20. ^ ”Ur-Faust”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/ur-faust. Läst 19 oktober 2015. 
  21. ^ ”Värmlänningarna”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/värmlänningarna-0. Läst 19 oktober 2015. 
  22. ^ ”Irma la Douce”. Dagens Nyheter: s. 14. 30 oktober 1959. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1959-10-30/295/14. Läst 22 augusti 2015. 
  23. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 31 december 1948. https://arkivet.dn.se/tidning/1948-12-31/355/22. Läst 3 juni 2018. 
  24. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 47. 29 september 1960. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-09-29/265/47. Läst 18 mars 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]