Tolerans

Från Wikipedia
Version från den 16 november 2017 kl. 21.52 av LilyKitty (Diskussion | Bidrag) (om religionsfrihet)
För begreppet inom medicin, se Tolerans (medicin). För begreppet inom teknik, se Tolerans (teknik).

Tolerans betecknar ett intervall där något accepteras. Begreppet kan ha flera innebörder:

Samhälle

Samhällelig tolerans betecknar att samhället accepterar andra politiska åsikter, religioner och etniciteter än de som för tillfället är dominerande, utan diskriminering. Begreppet är närbesläktat med politisk liberalism.

Humanism

Individuell tolerans betecknar en människas integritet och värdighet som accepterar att människor i hennes omgivning avviker från denne själv och hennes primära etnicitet[förtydliga] på olika sätt.

Religion

Trots att Jesus själv avvisade allt våld när det gäller Gudsrikets utbredande hade toleransidéer länge svårt att göra sig gällande inom den kristna kyrkan. När kristendomen upphöjdes till riksreligion inom romarväldet övergick dettas tidigare kultiska intolerans - alla måste delta i kejsarkulten - i en trosintolerans. Augustinus befallde tvångsåtgärder med motiveringen att medlemskap i kyrkan ger möjlighet till undervisning; det finns en kyrklig förföljelse som är rättfärdig.[1]

Under medeltiden skärptes åtgärderna mot alla som avvek från den officiella tron; kättarbål och inkvisition infördes. Den teologiska motiveringen gavs av Thomas av Aquino: icke-kristna fick enligt honom inte tvingas till tro, men kristna kättare jämställdes med myntförfalskare. "De utbreder en sjukdom och skall straffas med döden".[1]

En begynnande tolerans växte fram hos humanister och reformatorer på 1500-talet. Thomas More krävde i sin Utopia (1516) sträng enhet vad gällde några centrala läror och tillät frihet i övrigt. Luther avvisade inkvisition och kättarbål. Kättarna skulle överbevisas med bibelargument och inte med bränning. Dock stod Luther kvar på en medeltida ståndpunkt vad gäller kätteriets politiska farlighet. Han förband religiös frihet med politiskt tvång.[1]

De första som förfäktade en principiell tolerans i et kristna Europa var vissa s. k. döpare och spiritualister på 1500-talet. I Tyskland och Norden fick deras idéer föga spelrum, men de vann terräng i Holland, England och Amerika. För John Milton var religionsfriheten en kristen och protestantisk princip. I Amerika ställdes tidigt krav på fullständig trosfrihet och skilsmässa mellan stat och kyrka (Roger Williams 1682). Utvecklingen mot fullständig religionsfrihet fortsatte med upplysningsfilosoferna Locke, Voltaire m.fl.[1]

Övrigt

Tolerans misstolkas ofta som acceptans eller synkretism.

Se även

Källor

  1. ^ [a b c d] Bra Böckers lexikon, 1980.

Mall:Relationsstub