Tomelilla
| Tomelilla | |
| Tätort Centralort |
|
 |
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län |
| Kommun | Tomelilla kommun |
| Församling | Tomelillabygdens församling |
| Koordinater | 55°32′30″N 13°57′0″Ö / 55.54167°N 13.95000°V |
| Area | 568,23 hektar |
| Folkmängd | 6 444 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 11,34 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 3112 |
  Tomelillas läge i Skåne län
|
|
Tomelilla är en tätort och centralort i Tomelilla kommun i Skåne län.
Innehåll |
Historia [redigera]
Järnvägen mellan Ystad och Eslöv öppnades 1866, något som gjorde att orten växte och blev ett stationssamhälle.
I Tomelilla uppfördes under första världskriget ett av nio spannmålslagerhus, vilka fungerade som beredskapslager för livsmedel. Lagerhuset i Tomelilla revs 2000.
Administrativa tillhörigheter [redigera]
Tomelilla var belägen i Tryde socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Tryde landskommun där Tomelilla municipalsamhälle inrättades 22 januari 1887. 1921 utbröts området kring municipalsamhället i Tryde landskommun och även delar ur Ullstorps landskommun och bildade Tomelilla köping. Köpingskommunen utökades 1952 och 1969 innan den 1971 uppgick i Tomelilla kommun där Tomelilla sedan dess är centralort.[2]
I kyrkligt hänseende har orten före 1926 hört till Tryde församling och därefter till Tomelilla församling, som sedan 2002 uppgick i Tomelillabygdens församling.[3]
Orten ingick till 1848 i Ingelstads härads tingslag och därefter i Ingelstads och Järrestads domsagas tingslag. Från 1971 till 2001 ingick Tomelilla i Simrishamns tingsrätts domsaga, före 1975 benämnd Ingelstads och Järrestads tingsrätts domsaga, och orten ingår sedan 2001 i Ystads tingsrätts domsaga.[4]
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Tomelilla 1960–2010[5] [1] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 4 158 | |||
| 1965 | 4 560 | |||
| 1970 | 4 923 | |||
| 1975 | 5 371 | |||
| 1980 | 5 577 | |||
| 1990 | 5 891 | 540 | ||
| 1995 | 5 947 | 542 | ||
| 2000 | 5 946 | 544 | ||
| 2005 | 6 204 | 551 | ||
| 2010 | 6 444 | 568 | ||
Kommunikationer [redigera]
Tomelilla är belägen vid Riksväg 11.
Tomelilla var tidigare en stor järnvägsknut med järnvägar i fem riktningar. Efter nedläggningar på 1960- och 1970-talen återstår nu banan mot Ystad och Simrishamn på Österlenbanan.
År 2003 började Pågatågen köra till Tomelilla efter elektrifiering av banan. Före elektrifieringen bedrevs persontrafiken med dieselmotorvagnar under namnet Österlenaren. Med Pågatågen har trafiken blivit tätare, och man kan nu resa direkt utan byte till Malmö.
Sevärdheter [redigera]
Bland sevärdheter i Tomelillabygden märks Christinehofs slott, Bondrumsgården, en välbevarad fyrlängad korsvirkesgård, Brösarps backar, Kronovalls vinslott, Fritiof Nilsson Piratens grav vid Ravlunda kyrka, den årligen återkommande antikmässan i Brösarp, Nostalgicafé the 50's, Tomelilla konsthall, sommarlandet Tosselilla, internationell samtidskonst och musik på Neon Gallery i Brösarp med mera. Den 1 juli 2006 öppnades ett Hasseåtage-museum i Tomelilla. Tomelilla var centrum för AB Svenska Ords filminspelningar på 1970- och 80-talen, och på biografen Rio hade alla bolagets filmer världspremiär.
Här finns även Bo Ohlssons lågprisvaruhus, Skånes största diskotek Tingvalla och Svampabanan. Den tredje torsdagen i juli varje år hålls Tomelilla marknad.
Se även [redigera]
Noter [redigera]
- ^ [a b] ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012.
- ^ Domsagohistorik Ingelstads domsaga
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
|
||||||||||
|
||||||||||||||||||||
