Sj-ljudet
| IPA-tecken |
| ɧ |
| U+0267 |
Sj-ljudet, även 7-ljudet[1] eller sje-ljudet, är ett fonem som används i det svenska språket, och vars fonetiska beteckning brukar anges som [ɧ]. Emellertid finns stora dialektala och personliga skillnader i uttalet.
I många andra språk än svenskan skiljer man inte på sj-ljudet (som i sju sjösjuka sjömän) och tj-ljudet. Exempel på ord där de båda ljuden ger olika betydelse är skött - kött, skjuta - tjuta och skina - Kina. Båda ljuden är tonlösa frikativa konsonanter, men tj-ljudet är en alveolopalatal konsonant.
Innehåll |
[redigera] Uttalsvarianter
I delar av södra Sverige används det bakre sje-ljudet, vilket är ett ach-likt ljud som uttalas vid tungroten med mindre rundad och öppnare mun, och kan påminna om en lätt harkling eller motsvarande ljud i nederländska. Det är en retroflex konsonant, som i fonetisk skrift betecknas [ɧx].[2]
I Mellansverige används det mellersta sje-ljudet, som är en tonlös koartikulerad palatoalveolar och velar[3] frikativ med rundad och relativt sluten mun som skrivs fonetisk som [ɧf].[2]
I främst norra Norrland används i stället det främre sje-ljudet, som är en postalveolar konsonant, [ʂ] eller [ʃ], och uttalas med tungspetsen uppåt, nära tandvallen. Det är nära besläktat med engelskans fonem för sh, exempelvis i ordet she. Detta ljud används även av många talare i mellansverige i slutet av ord.[2].
En tonlös retroflex frikativa (som i rikssvenska fors, kors, börs, barsk, syrsa, ursäkta och förstärka) assimileras ofta i svenska språket till främre eller mellersta sj-ljudet.[4] Det finns dock minimala ordpar mellan den tonlösa retroflexa frikativan och sj-ljudet, till exempel mach (uppkallat efter Ernst Mach) och mars. Detta tyder på att det rör sig om olika fonem.[5]
[redigera] Stavning
Sj-ljudet kan stavas på många olika sätt i svenskan.[6] Det finns en stor gråzon av obskyrt dialektala och lingvistiskt tveksamma exempel, så ett exakt antal är tveksamt att ge. Här är några exempel på stavningar:
| Ord | Uttal i IPA |
|---|---|
| sju | /ɧʉ̟ː/ |
| skön | /ɧøːn/ |
| stjärna | /ˈɧæːɳa/ |
| skjorta | /ˈɧʊʈa/ |
| schack | /ɧak/ |
| jalusi | /ɧalɵˈsiː/ |
| choklad | /ɧʊkˈlɑː/ |
| station | /staˈɧuːn/ |
| motion | /mɔtˈɧuːn/ |
| diskussion | /dɪskɵˈɧuːn/ |
| konklusion | /kɔnklɵˈɧuːn/ |
| genre | /ˈɧaŋɛr/ |
| shorts | /ɧoːʈʂ/ |
| beige (dialektalt) | /beːɧ/ |
| hurts (dialektalt) | /hɵʈɧ/ |
| Kristianstad | /krɪˈɧansta/ |
| Växjö | /ˈvɛkɧøː/ |
| östgöte | /ˈœɧœtə/ |
Vissa förespråkar en stavningsreform, t.ex. att stava alla sje-ljud med Q, X eller den fonetiska sj-symbolen ɧ.
Ramsa för att komma ihåg ord som stavas med 'skj': Pojken i sin skjorta gul, skjuter skjutsen in i skjul.
Ramsa för att komma ihåg ord som stavas med 'stj': Det är lättare att stjäla en stjälk än att stjälpa en stjärna med stjärten.
[redigera] Se även
- Ach-ljudet
- Tj-ljudet
- Tonlös retroflex frikativa
- Lista över svenska minimala par mellan sj- och tj-ljudet
| Pulmonisk-egressiva konsonanter | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Not: * står för foner som ännu saknar officiella IPA-tecken. Där symboler uppvisas parvis avser den högra en tonande konsonant. Skuggade områden avser uttal som anses omöjliga. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
[redigera] Referenser
[redigera] Fotnoter
- ^ Rosenquist (2007), s. 10
- ^ [a b c] Rosenquist (2007), s. 33
- ^ IPA-publikationen The international phonetic alphabet (2005)
- ^ Claes-Christian Elert, Ljud och ord i svenskan, Almqvist & Wiksell, 1970 , sid 77.
- ^ Kiselman, Christer. ”Funderingar om fonem”. Uppsala universitet. http://www2.math.uu.se/~kiselman/fonem.pdf. Läst 13 februari 2012.
- ^ Vetenskapsradion: 65 sätt att stava sje-ljudet
[redigera] Litteratur
- Rosenqvist, Håkan (2007). Uttalsboken: svenskt uttal i praktik och teori. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur
