Toppig giftspindling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Toppig giftspindling
Cortinarius rubellus 01.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Svampar
Fungi
Stam Basidiesvampar
Basidiomycota
Klass Agaricomycetes
Ordning Agaricales
Familj Cortinariaceae
Släkte Spindlingar
Cortinarius
Art Toppig giftspindling
C. rubellus
Vetenskapligt namn
§ Cortinarius rubellus
Auktor Cooke
Synonymer
Cortinarius orellanoides var. speciosissimus (Kühner & Romagn.) Consiglio, D. Antonini & M. Antonini 2003[1]
Dermocybe orellanoides (Rob. Henry) M.M. Moser 1953[2]
Cortinarius speciosissimus Kühner & Romagn. 1953[3]
Cortinarius speciosus J. Favre 1948[4]
Cortinarius orellanoides Rob. Henry 1937[5]
Toppig spindelskivling
Spetstoppig spindelskivling
Giftskivling

Den mykologiska karaktären hos toppig giftspindling:

Gills icon.png
hymenium:
skivor

Umbonate cap icon.svg
hatt:
med puckel

Adnexed gills icon.png
skivtyp:
täta

Hazard T.svg
ätlighet:
dödlig



Cortina stipe icon.png
fot:
cortina

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
brun

Mycorrhizal ecology icon.png
ekologi:
mykorrhiza

Toppig giftspindling eller spindelskivling (Cortinarius rubellus) är en giftig svamp, till utseendet mycket lik trattkantarell.[ifrågasatt uppgift] Svampen innehåller ämnet orellanin, ett stabilt nefrotoxin både vid kokning och långvarig infrysning, vilket orsakar permanenta skador på njurarna. Symptomen inkluderar nästintill upphörande urinproduktion (oliguri) inom 3–6 dagar. Årligen söker människor i Sverige vård för svampförgiftning, och förväxlingen mellan trattkantareller och toppig giftspindling är ofta de värsta fallen.[6]

Medicinsk användning[redigera | redigera wikitext]

Enligt Börje Haraldsson, läkare och professor i njurmedicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, finns det en möjlighet att giftet orellanin i svampen kan användas i de fall då njurcancer spridit sig hos patienter till andra organ, som lunga och benmärg. Statistiskt avlider hälften patienterna i denna grupp inom ett år. Metastaserna kan inte opereras eller behandlas med strålning eller cellgift, och även om det finns bromsmediciner så förlängs livstiden enbart med några månader. Med hjälp av orellaninet tros cancern kunna bekämpas, men bieffekten blir att patienten blir beroende av dialys resten av livet, eller tills transplantation kan ske. Cirka 1 000 personer per år drabbas av njurcancer i Sverige, de flesta över 60 år. Då symptom kan saknas ställs diagnosen ofta sent, när tumören hunnit växa och spridit sig till andra organ.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Consiglio, G.; Antonini, D.; Antonini, M. (2003) , In: Il Genere Cortinarius in Italia 1:64, A1–200 pp.
  2. ^ Gams (1953) , In: Kl. Krypt.-Fl. Mitteleuropa – Die Blätter- und Baupilze (Agaricales und Gastromycetes) (Stuttgart) 2:153
  3. ^ Bidaud, Henry, Moënne-Loccoz & Reumaux (1953) , In: Fl. Analyt. Champ. Supér. (Paris):287
  4. ^ J. Favre (1948) , In: Beitr. Kryptfl. Schweiz 10(no. 3):213
  5. ^ Rob. Henry (1937) , In: Bull. trimest. Soc. mycol. Fr. 53(1):61
  6. ^ [a b] http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2308945-giftig-svamp-kan-bota-cancer

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]