Tord Bæckström

Från Wikipedia
Tord Bæckström
Tord Baeckström 1961.
Född1 december 1908
Rogberga församling, Småland
Död5 oktober 1991 (82 år)
Askims församling, Västergötland
NationalitetSvensk Sverige
Yrke/uppdragKulturjournalist, översättare och konstnär
MakaGerd Osten
(g. 1935–1940)
Lorica Popper
(g. 1954–1991)
FöräldrarBirger Bæckström
Dagmar Sjögren

Tord Otto Bæckström, folkbokförd Baeckström, född 1 december 1908 i Rogberga församling i Jönköpings län, död 5 oktober 1991 i Askims församling i Göteborgs och Bohus län[1], var en svensk kulturjournalist, översättare och konstnär.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tord Bæckström var son till filosofie licentiat Birger Bæckström och Dagmar Sjögren.[2] Efter studentexamen vid Göteborgs högre samskola studerade han franska, klassisk grekiska och kinesiska vid Göteborgs högskola (fil. kand 1929). Därefter bedrev han konststudier för Axel Revold vid Konstakademin i Oslo (1930–1932) och för Marcel Gromaire Maison Watteau i Paris 1932-1934 samt under studieresor till bland annat Italien och Nordafrika.

Under 1930- och 1940-talen var han verksam i Stockholm som bildkonstnär. Han ställde ut ett flertal gånger på Galerie Moderne i Stockholm och han medverkade i decemberutställningarnaGöteborgs konsthall. Tillsammans med Carl Palme genomförde han en grupputställning på Göteborgs konsthall. Hans konst består av stilleben, hästtavlor, porträtt och landskapsmålningar från Frankrike och Sörmland. Som illustratör illustrerade han bland annat Strindbergs Den romantiske klockaren på Rånö. Vid sidan av sitt eget skapande var han bildlärare vid Hugo Steiner-Prags skola för bok och reklamkonst. Bæckström är representerad vid Göteborgs konstmuseum[källa behövs] och Gävle museum.

År 1951 efterträdde han sin far Birger Bæckström som konst- och teaterkritiker vid Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT) och bedrev även arkitekturkritik. Han stannade på GHT tills tidningen lades ner 1973. Efter nedläggningen medverkade han, tillsammans med andra f d kollegor, till att driva vidare GHT som veckotidning fram till 1985. Han skrev även regelbundet i konsttidskriften Paletten. Från 1973 skrev han även i Dagens Nyheter.

Parallellt med kulturjournalistiken översatte han en rad antika grekiska dramer av Aristofanes och Euripides, samt nyöversatte de homeriska eposen, Iliaden (Sången om Ilion) och Odysséen (Sången om Odysseus).

Även efter att han slutat som professionell konstnär ägnade han sig flitigt åt att måla, främst akvareller. Under åren efter GHT:s nedläggning som dagstidning hade han ett mindre antal separatutställningar på gallerier i Göteborg.

Tord Baeckström fick 1968 Svenska Akademiens översättarpris och blev år 1970 invald i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg. 1978 promoverades han till filosofie hedersdoktor vid Göteborgs universitet.[3]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Första gången var Bæckström gift 1935–1940 med filmkritikern Gerd Osten (1914–1974), dotter till doktor Karl Ekbom och Elisabeth Möller.[2] I detta äktenskap fick han dottern Pia (född 1936).

Andra gången var han gift från 1954 till sin död med filosofie magister Lorica Popper (1927-2018), syster till Bunta Horns hustru Marion samt dotter till filosofie doktor Ladislaus Popper och Gertrud Schmidt. I detta äktenskap fick han två barn: dottern Kristina (född 1954) och sonen Dan (född 1956).[2]

Han är begravd i minneslunden på Kvibergs kyrkogård i Göteborg.[4]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Gerd Bæckström: Gåsa, gåsa klinga: gamla svenska barnkammarrim (akvareller och originallitografier) (Vepe, 1938)
  • Boken om Pias hus (text och bilder) (Bonniers, 1942)
  • Jalmar Furuskog: Lucias vandring: sju nutidssagor (illustrationer) (O. Eklund, 1943)
  • August Strindberg: Den romantiske klockaren på Rånö (trägravyrer) (Skolan för bokhantverk, 1947)
  • Konstens värld (Kunstens verden) (saml. och utg. av Kjell B. Sandved ... svenska uppl. red. av Tord Bæckström) (Musikens värld, 1959)
  • Om hus (HT, 1967)
Översättningar
  • Aristofanes: Kvinnornas sammansvärjning (Forum, 1957)
  • Aristofanes: Grodorna (Forum, 1957)
  • Aristofanes: Getingarna (Forum, 1962)
  • Aristofanes: Freden (Forum, 1962)
  • Aristofanes: Riddarna (Forum, 1968)
  • Aristofanes: Lysistrate (Forum, 1968)
  • Euripides: Backanterna (1954)
  • Euripides: Orestes (Forum, 1958)
  • Euripides: Ifigenia i Aulis (Forum, 1965)
  • Euripides: Ifigenia i Taurien (Forum, 1965)
  • Euripides: Herakles (Forum, 1966)
  • Euripides: Ion (Forum, 1966)
  • Euripides: De fenikiska kvinnorna (Forum, 1970)
  • Euripides: De skydssökande (Forum, 1970)
  • Homeros: Sången om Ilion (Forum, 1972)
  • Homeros: Sången om Odysseus (Forum, 1975)
  • Nikolaj Erdman: En självmördares vedermödor: komedi (Samoubijca) (otryckt översättning tillsammans med Erik Mesterton, bearbetning: Johan Falck, för Göteborgs stadsteater 1969)
  • Maksim Gorkij: Fiender (otryckt översättning tillsammans med Erik Mesterton för Göteborgs stadsteater 1973)

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  2. ^ [a b c] BÆCKSTRÖM, TORD O, redaktör, Hovas i Vem är Vem? / Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge 1965 / s 196.
  3. ^ Olsson, Claes-Olof (2007). Hedersdoktorer vid Göteborgs universitet under 100 år: 1907-2007. Göteborg: Göteborgs universitet. sid. 79. Libris 10624901. ISBN 9789173603546 
  4. ^ Begravda i Sverige (Version 2.0). Sundbyberg: Sveriges släktforskarförbund. 2012. Libris 13517533. ISBN 9789187676710