Torgils Knutsson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Torgils Knutssons vapen
Riddare
Ämbetstid 1289-1306
Utnämnd av Magnus Ladulås
Svenskt riksråd
Riksmarsk
Ämbetstid 1280-talet–1306
Företrädare Förste ämbetsinnehavaren
Efterträdare Håkan Jonsson Läma
Regent av Sverige (förmyndare för kung Birger Magnusson)
Ämbetstid 1290–1298
Personnamn Torgils Knutsson
Sätesgård Aranäs
Far Knut?
Mor En dotter till Sigtrygg Bengtsson (Boberg)
Make/maka 1. okänd kvinna

2. en okänd Birgitta 3. Hedvig von Ravensberg

Barn Margareta Torgilsdotter

Kristina Torgilsdotter gift 1302-1305 med hertig Valdemar Magnusson

Död februari 1306 genom avrättning
halshöggs på Pelarbacken (idag Götgatsbacken) i Stockholm
Begravd Gråbrödraklostret
Staty av Torgils Knutsson i Viborg.
Gråbrödraklostret på Blodbadsplanschen 1524.

Torgils Knutsson till Aranäs (även Tyrgils eller Torkel), Svenskt riksråd och marsk, död 1306 genom avrättning, Sveriges verklige styresman under Birger Magnussons omyndighet. Viborgs grundare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Torgils var son till en Knut. Moderns namn är ej känt, men hon var dotter till Sigtrygg Bengtsson (Boberg). Torgils mormor var dotter till Magnus Minnesköld i dennes första äktenskap och alltså halvsyster till Birger jarl. Han omnämns första gången 1283 och slogs till riddare 1289 av Magnus Ladulås. Han var Magnus Ladulås riksmarsk, och övertog styret av Sverige vid kung Magnus död 1290.

Förmyndarregering 1290–1298[redigera | redigera wikitext]

Under Birger Magnusson omyndighetstid 1290–1298 innehade Torgils Knutsson regentskapet som förmyndare för kung Birger.

Upplandslagen[redigera | redigera wikitext]

Under Torkel Knutssons regeringstid tillkom också i slutet av 1200-talet Upplandslagen.

Enligt stadfästelsebrevet hade Tiundalands lagman Birger Persson till Finsta (heliga Birgittas far) givit tillkänna att i den lag för de tre folklanden, som då var kringspridd i flera olika samlingar, ej längre var fullt skälig, somligt dunkelt utsagt och somligt mycket svårt att rätta sig efter.[1] Rättsläget med den äldre lagen beskrevs som en tung olägenhet, och lagman Birger fick uppdraget att tillsätta en kommitté av de kunnigaste i folklanden vars uppdrag blev att fastställa vad gammal lag har varit och om vad i ny lag borde stadgas.

Korståg[redigera | redigera wikitext]

Efter att Tavastland blivit attackerat av Republiken Novgorod, 1292, ledde Torkel det tredje korståget mot Novgorod, och erövrade Karelen samt anlade Viborg 1293. 1300 trängde han fram till Nöteborg vid Nevas utlopp ur Ladoga, och byggde på en holme i floden skansen Landskrona, , som dock redan 1301 förstördes av ryssarna. Senare uppfördes på samma plats fästningen Nyenskans.

Birgers kröning, Torgils gifter bort sin dotter med hertig Valdemar[redigera | redigera wikitext]

Birger Magnusson kröntes den 2 december år 1302 i Sankt Laurentii kyrka i Söderköping, och upphöjde då sina bröder Valdemar och Erik till hertigar.

Hertig Valdemar gifte sig också med Torgils dotter Kristina Torgilsdotter och marsken Torgils Knutsson som förut varit förmyndare till Birger, blev nu istället svärfar till hertig Valdemar.

24 dagar senare efter att kung Birger krönts den 26 december dog hans farbror, den avsatte kungen Valdemar Birgersson i sitt fängelse på Nyköpingshus.

Tredje giftet 1303[redigera | redigera wikitext]

Hemkommen från korståget gifte sig Torkel för tredje gången 1303 med grevinnan Hedvig von Ravensberg. Torgils Knutsson förnyade samma år handelstraktaten med Hansan i Lübeck, på villkor att de inte skulle handla med Novgorod.

Konflikt mellan Magnus Ladulås söner[redigera | redigera wikitext]

Torgils Knutsson var lojal med kung Birger när deras konflikt tilltog, och han samlade kung Birger och Birgers bröder hertigarna Erik och Valdemar hos sig på Aranäs den 30 april 1304. Där undertecknade hertigarna ett dokument med ordalydelsen att de inte skulle sluta utrikesförbindelser eller dyka upp vid hovet om de inte blev kallade. Bitterheten hos de båda hertigarna över detta tros ha gett upphov till Håtunaleken.

Hertigarna trotsade fördraget, och startade ett inbördeskrig. Med stöd i form av trupper från norske kungen Håkan Magnusson attackerade de Västergötland. Torgils understödde då kung Birger att överta Nyköping vilket tillhörde hertig Erik, och vid Uppgörelsen på Kolsäter den 15 februari 1305 skrev hertigarna under på att ej mer angripa Birger.

Fängslad och avrättad[redigera | redigera wikitext]

Den 6 december 1305 tillfångatogs Torgils Knutsson, på order av kung Birger, vid sin gård i Lena[2], varifrån Torgil fördes i kedjor till Stockholm för att fängslas. Han dömdes till döden och halshöggs på Pelarbacken (idag Götgatsbacken) i Stockholm i februari 1306, och begravdes i Gråbrödraklostret. Tillfångatagandet och avrättningen av Torgils skedde i samförstånd mellan kungen och hans bröder för att bli av med Torgils dominans. Valdemar Magnussons äktenskap med Torgils dotter upplöstes tre dagar efter att han arresterats.[ifrågasatt uppgift]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Torgils Knutsson var gift för första gången med en okänd kvinna. I sitt andra äktenskap var han gift med en Birgitta.

Barn i första eller andra giftet[redigera | redigera wikitext]

  1. Margareta Torgilsdotter, död 1319, gift med Knut Folkesson
  2. Kristina Torgilsdotter, gift 1302-1305 med Valdemar Magnusson, äktenskapet upplöstes tre dagar efter att Torgils arresterats i enlighet med Valdemars och Eriks önskemål, formellt på grund av "andlig släktskap". De ansågs vara dopsyskon, eftersom herr Torgils burit Valdemar till dopet.[ifrågasatt uppgift]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ at j þeræ laghum sum ströningium haffþus j flerum flokkum hittis sumpt æi allungis skiælict sumpt myrkilikæ saght ok sumpt allungis þunct til at litæ.
  2. ^ ”Kung Birgers hämnd”. Populär Historia. http://www.popularhistoria.se/artiklar/kung-birgers-hamnd/. Läst 2010-10-22. 


Företrädare:
Förste ämbetsinnehavaren
Sveriges marsk
1280-talet–1306
Efterträdare:
Håkan Jonsson Läma