Torsten Rudeen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Biskop Torsten Rudeen
Kyrka Svenska kyrkan

Stift Karlstads stift, superintendent
Period 1708-1716
Företrädare Jonas L. Arnell
Efterträdare Daniel Norlindh

Stift Linköpings stift, biskop
Period 1716-1729
Företrädare Jacob Lang
Efterträdare Johannes Steuchius

Akademisk titel Teologie doktor 1719
Född 9 mars 1661 i Lysviks socken
Död 9 september 1729 i Linköping

Torsten (eller Thorsten) Rudeen, född den 9 mars 1661 i Lysviks socken i Värmland, död den 9 september 1729 i Linköping, var en svensk biskop och skald.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Rudeens föräldrar var kaplanen Haquin Thorstensson Rudenius och Kristina Falk. Han studerade från 1670 i Karlstad och från 1678 i Uppsala, där han blev filosofie magister 1691. Två månader efter promotionen utnämndes han till professor vid Kungliga Akademien i Åbo samt erhöll 1699 Pemars prebendepastorat, vilket han 1701 utbytte mot Pikis. Han befordrades 1706 till teologie professor och till domprost och kyrkoherde vid svenska församlingen i Åbo samma år, förordnades 1708 till superintendent i Karlstad och utnämndes 1716 till biskop i Linköping. Vid teologie doktorspromotionen i Uppsala 1719, med anledning av Ulrika Eleonoras kröning, innehade han första hedersrummet och besvarade doktorsfrågan. Han var prästeståndets talman vid riksdagarna 1723 och 1726-27.

Det har sagts om honom: "Genom sin gudsfruktan, sitt flärdfria väsen, sitt ostraffliga leverne och sitt ämbetsnit gjorde han sig älskad i livet och saknad efter döden." Svenska litteraturhistorien bevarar hans namn såsom författare till Finska Helikons underdåniga Fägnesånger öfver Konung Carl XI:s och Kon. Carl XII:s infallna födelsedagar 1704 samt några erotiska dikter, vilka sistnämnda tävlar med det bättre, som samtidens skaldekonst frambragte.

Dessa dikter härrörr från 1680- och 1690-talen, besjunger hans kärlek till hans blivande maka, Anna Brunell, och de få lyckliga åren av deras äktenskap samt skildrar även, i några uppsluppna bröllopsskrifter, kärlekens fröjder och herravälde över alla.

Rudeen utgav 46 disputationer, åtskilliga minnestal och likpredikningar samt ovannämnda fägnesånger (1704), ävensom strödda brud- och gravskrifter.

Han gifte sig första gången 1692 med Anna Brunell, och fick ett barn med henne, löjtnanten Christoffer Rudenschiöld (som dock inte själv fick barn). Han gifte sig andra gången 1696 med Magdalena Wallvik som var dotter till assessor Jöns Wallwijk och Magdalena Rudbeckia, vilken jämte barnen 1719 upphöjdes i adligt stånd med namnet Rudenschöld. I andra äktenskapet föddes sju barn. Den yngsta dottern var ogift. Den äldsta, Emerentia, gifte sig med ärkebiskop Henricus Benzelius. Deras syster var först gift med en major Nordenborg och sedan med Carl Gustaf Löwenhielm.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Rudeen, Thorsten, 1904–1926.



Företrädare:
Magnus Steen
Rektor för Kungliga akademien i Åbo
1698-1699
Efterträdare:
Kristiern Alander