Tortuna socken
| Tortuna socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västmanland |
| Härad | Yttertjurbo härad |
| Kommun | Västerås kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 36 kvadratkilometer |
| Upphov till | Tortuna landskommun Tortuna församling |
| Motsvarar | Tortuna distrikt |
| Tingslag | Västmanlands mellersta domsagas tingslag (–) Tuhundra, Siende och Yttertjurbo tingslag (–) Siende och Norrbo tingslag (–) Yttertjurbo tingslag (–) |
| Karta | |
  Tortuna sockens läge i Västmanlands län. | |
| Koordinater | 59°40′39″N 16°43′51″Ö / 59.6775°N 16.73083333°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2327 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Tortuna distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Tortuna socken i Västmanland ingick i Yttertjurbo härad, uppgick 1967 i Västerås stad och området ingår sedan 1971 i Västerås kommun och motsvarar från 2016 Tortuna distrikt.
Socknens areal är 36,31 kvadratkilometer, varav 36,11 land.[1] År 2000 fanns här 760 invånare.[2] Tätorten och kyrkbyn Tortuna med sockenkyrkan Tortuna kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]
Tortuna socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Tortuna församling och för de borgerliga frågorna till Tortuna landskommun. Landskommunens inkorporerades 1952 i Tillberga landskommun som uppgick 1967 i Västerås stad som 1971 ombildades till Västerås kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Tillberga församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Tortuna, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Yttertjurbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Livkompaniet och Väsby kompani och Livregementets grenadjärkår, Östra Västmanlands kompani.[4]
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Tortuna socken ligger nordost om Västerås kring Sagåns tillflöde Lillån. Landskapet i denna del av Västmanland är flackt och ännu agrart präglat. I sydöstlig riktning rinner Lillån, vars dalgång är av intresse för både kultur- och naturvården. Socknens gårdar ligger i det öppna slättlandskapet, ofta omgivna av lövträd. Några byar har trots sprängning vid 1800-talets skiften behållit en gammal bykaraktär, exempelvis Ekeby, Nicktuna och Nortuna.[5][1][6]
Genom järnvägens tillkomst 1876 utvecklades ett stationssamhälle söder och väster om kyrkbyn. Vid 1990-talets järnvägsutbyggnad fick banan en sydligare dragning och samhället har kommit att hamna mer avsides.
Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]
Bronsåldern representeras av spridda stensättningar samt skärvstenshögar samt av tjugo små hällristningar och en mängd skålgropar. Från järnåldern finns 25 små gravfält. Vidare finns stensträngar och två runstenar.[6][5][7][8]
Namnet[redigera | redigera wikitext]
Namnet (1331 Thyritunum) kommer från kyrkbyn. Förleden innehåller ett tidigare namn på tingsplatsen för Yttertjurbo härad på Lunboberget, thyre, från thiur, 'bergshöjd'. Efterleden är tuna, 'inhägnad'.[9]
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Tortuna socken 1750–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 677 | |||
| 1760 | 638 | |||
| 1769 | 668 | |||
| 1780 | 698 | |||
| 1790 | 617 | |||
| 1800 | 733 | |||
| 1810 | 657 | |||
| 1820 | 689 | |||
| 1830 | 705 | |||
| 1840 | 678 | |||
| 1850 | 642 | |||
| 1860 | 682 | |||
| 1870 | 761 | |||
| 1880 | 840 | |||
| 1890 | 939 | |||
| 1900 | 916 | |||
| 1910 | 902 | |||
| 1920 | 845 | |||
| 1930 | 837 | |||
| 1940 | 704 | |||
| 1950 | 600 | |||
| 1960 | 523 | |||
| 1970 | 457 | |||
| 1980 | 430 | |||
| 1990 | 542 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet | ||||
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Tortuna socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Tortuna socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Tortuna socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Tortuna socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Arkiv relaterade till Tortuna socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Tortuna socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Tortuna hembygdsförening