Trädpiplärka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Trädpiplärka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Trädpiplärka i häckningsdräkt. Notera rosa näbbas och tydlig kontrast mellan vit buk och gult bröst.
Trädpiplärka i häckningsdräkt. Notera rosa näbbas och tydlig kontrast mellan vit buk och gult bröst.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Ärlor och piplärkor
Motacillidae
Släkte Piplärkor
Anthus
Art Trädpiplärka
A. trivialis
Vetenskapligt namn
§ Anthus trivialis
Auktor Linné, 1758
Utbredning
Utbredningsområde:Orange: Häckningsområde för trivialis & schlueteriLjusorange: Häckningsområde för haringtoniBlå:Övervintringsomårde alla underarterLjusblå: Område där arten uppträder under flyttningen och med enstaka övervintrare.
Utbredningsområde:
Orange: Häckningsområde för trivialis & schlueteri
Ljusorange: Häckningsområde för haringtoni
Blå:Övervintringsomårde alla underarter
Ljusblå: Område där arten uppträder under flyttningen och med enstaka övervintrare.
Hitta fler artiklar om djur med

Trädpiplärka (Anthus trivialis) är en fågel som tillhör släktet piplärkor i familjen ärlor och piplärkor.

Innehåll

[redigera] Utseende, fältkännetecken och läte

Trädpiplärka i Indien.

Den adulta trädpiplärkan mäter 14-16 cm.[2] Ovansidan är brun med svartaktig streckning, undersidan är vit med, gulaktigt kraftigt streckat bröst och svagare streckade kroppssidor. De yttre stjärtfjädrarna är vita. Den är mycket lik ängspiplärkan, men har en kraftigare näbb och en tydlig kontrast mellan det gulaktiga bröstet och den vita buken.[2] Trädpiplärkan har en rosa näbbbas till skillnad från ängspiplärkans gula, och trädpiplärkan har också kortare bakklo.[2] Trädpiplärkan födosöker på marken men syns oftare sittande på trädgrenar medan ängspiplärkan mer håller till på marken. Ängspiplärkan har en "hoppande", kort flykt medan trädpiplärkan flyger ryckvis i korta bågar.[2]

Främst skiljer man de båda arterna på lätena. Trädpiplärkans lockläte är ett rakt och strävt "spihz". Dess sång, som är högljudd och melodisk, framför den på ett karakteristiskt sätt. Då den flyger från ett träd ljuder kort från flyktens högsta punkt ett "tsitsitsivisvisvis", sedan följer en drill och i glidflykt vänder fågeln med stelt utspärrade vingar under högljudda "sia sia sia sia" tillbaka till utgångspunkten eller en annan sångplats. Den sjunger även mitt på dagen då många andra arter är tysta.[2]

[redigera] Utbredning och taxonomi

Den häckar i nästan hela Europa och i delar av Asien så långt österut som till östra Sibirien. Den är en flyttfågel som övervintrar i Afrika och södra Asien.

[redigera] Taxonomi

Den delas vanligtvis upp i tre till fyra underarter:

[redigera] Förekomst i Sverige

Den är mycket vanlig som häckfågel i hela Sverige. Den lämnar Sverige i augusti-september och återkommer i april-maj.

[redigera] Ekologi

Trädpiplärkan föredrar skogsbryn, gläntor och ängar med enstaka träd. Den födosöker på marken, främst insekter, men ibland äter den också frön. Vid fara flyger den ofta och sätter sig i ett träd.[2]

[redigera] Häckning

Trädpiplärkan gömmer sitt bo på marken under grästovor eller buskar. Boet består av strån och mossa. Trädpiplärkan lägger vanligen fem ägg, som är mycket varierat gråvita med fina bruna fläckar. Det finns två häckningar per säsong mellan maj och slutet av juni eller början av juli. Äggen ruvas av i 10 till 11 dagar. Båda föräldrarna matar sedan ungarna i 12 till 14 dagar. Ungfåglarna lämnar boet redan innan de blir flygga och håller sig gömda på marken.

[redigera] Referenser

[redigera] Noter

  1. ^ BirdLife International 2009 Anthus pratensis Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 2011-09-28.
  2. ^ [a b c d e f] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (utgåva andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 266-267. ISBN 978-91-7424-039-9 

[redigera] Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Baumpieper, 14 augusti 2005.
  • Roland Staav och Thord Fransson (1991). Nordens fåglar (utgåva andra upplagan). Stockholm: Norstedts. sid. 329-330. ISBN 91-1-913142-9 
  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk