Trävattna socken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Trävattna socken
Socken
Trävattna kyrka
Land  Sverige
Landskap Västergötland
Härad Vilske härad
Kyrkby Trävattna
Area 25 km²[1]
Folkmängd 107 (2000)[2]
Sockenkod 2067
Trävattna socken i Vilske härad Västergötland.
Trävattna socken i Vilske härad Västergötland.
Folkvandringstida reliefspänne funnet på ett bortröjt gravfält i Vadsbo i socknens östra del.
Folkvandringstida peltehänge från offermossen Finnestorp på gränsen mellan Trävattna och Larv.
Gungestenen vid Hendenestorp.
Valvbron över Lidan vid Kvissle.
Gullåkra invid Lidan i södra delen av socknen. Kapten Erik Stenholm (mitt i bild) byggde 1907-1909 det fantasifulla huset i bakgrunden, men detta brann tyvärr ner 1935.

Trävattna socken i Västergötland ingick i Vilske härad och är sedan 1974 en del av Falköpings kommun.

Socknens areal är 24,50 kvadratkilometer varav 24,04 land.[1] År 2000 fanns här 107 invånare.[2] Kyrkbyn Trävattna med sockenkyrkan Trävattna kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Trävattna församling och för de borgerliga frågorna bildades Trävattna landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Vilske landskommun som 1974 uppgick i Falköpings kommun.[2] Församlingen uppgick 2002 i Hällestad-Trävattna församling som 2006 uppgick i Floby församling.[3]

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vilske härad. De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente, Vilska kompani och Västgöta regemente, Laske kompani.[4]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Trävattna socken ligger väster om Falköping med Lidan i väster. Socknen är en skogrik slättbygd.[5][1][6]

Av socknens areal var 1882 494,7 hektar (20 %) åker och 1257,7 hektar (51 %) skogbeväxt mark.[7]


Salaholm[redigera | redigera wikitext]

I socknen ligger egendomen Salaholm, vilken är känd sedan 1431 då namnet stavades Salathorpe.[8] På 1500-talet ägdes gården av släkten Soop, bland andra Erik Åkesson Soop. 1619 övergick gården till släkten Gyllengrip. På 1600-talet ändrades namnet till Salaholm i stil med många andra herrgårdsnamn. På 1700-talet övergick gården först i släkten Creutz ägo och sedan i släkten Focks ägo. Under åren 1866-1904 ägdes Salaholm av Henrik Lehman, som moderniserade jordbruket på gården. 1971 köptes gården av Nils Fredrik Beerståhl, som sedan ägde den i runt 25 år.[9]

Borrabo och Borrabosjön[redigera | redigera wikitext]

Gården Borrabo ligger i sockens norra del och är känd sedan 1421 då det dock hette Saxatorp.[8] Söder om gården finns Borrabosjön, som förr var nära en kilometer lång. Sjön sänktes dock i början av 1800-talet. I sjön finns ruda och gädda och på de omgivande mossarna växer hjortron och rosling.[10]

Katebro[redigera | redigera wikitext]

Gården Katebro i socknens västra del är känd sedan tidigt 1400-tal. Gårdsnamnet innehåller kvinnonamnet Kata och betyder "Katas bro".[8]

Kvissle[redigera | redigera wikitext]

Kvissle kvarn är känd sedan 1402 då namnet stavades Quislo quärn.[8] Kvarnen låg invid ån Lidan i sockens södra del. Nära kvarnen finns en vacker valvbro över Lidan.[11] Den åt norr rinnande forsen under bron ska ha varit ett tillhåll för näcken. Strax nedströms finns Kvissle kraftstation med tillhörande kraftverksdamm. Även den fors som fanns där före kraftverksbygget ska ha varit tillhåll för näcken.[12]

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

I socknen är arton forntida gravar kända. Äldst är en nu förstörd hällkista från slutet av bondestenåldern vid landsvägen vid Hendenestorp längst i väster.[13] Resterande fornlämningar är från järnåldern. Ett gravfält, som ligger 200 m norr om där Salaholmsbäcken rinner ut i Lidan, innehåller fyra treuddar.[14] Ett gravfält, som låg ytterst i socknens östra spets i Vadsbo, bestod av fyra gravrösen. När dessa togs bort fann man ett förgyllt reliefspänne från folkvandringstid, vilket nu kan beses i forntidsutställningen på Falbygdens museum.[15] I övrigt finns i socknen sex runda stensättningar, två domarringar och två resta stenar.[5][16][17][6] [18] På gränsen till grannsocknen Larvs socken finns Finnestorps offermosse, vilken består av folkvandringstida vapenoffer lagda i sankmarken kring Katebrobäckens utflöde i Lidan.[19][20]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet skrevs 1402 Träwathna och kommer från kyrkbyn och betyder 'de tre vattnen'. Vilka vatten som avses är oklart, det är möjligt att Lidan och dess två tillflöden, Katebrobäcken och Salaholmsbäcken, avses.[21][8][22]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947-1955: Trävattna socken
  2. ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Regional-statistik-och-kartor/Regionala-indelningar/Forsamlingar. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Adm historik för Trävattna socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Beskrifning till kartan öfver Vilske härad. Upprättad i Rikets Ekonomiska Karteverk År 1882 (1883).
  8. ^ [a b c d e] Ivar Lundahl, Ortnamnen i Skaraborgs län: Del XIV Vilske härad (1957) sidorna 49-54.
  9. ^ Hilding Johansson, "Salaholm", sidorna 298-299 i Boken om Vilske (1980).
  10. ^ Rune Nilsson, "Borrabosjön i Trävattna", sidorna 497-499 i Boken om Vilske (1980).
  11. ^ Riksantikvarieämbetet, Trävattna 29:1
  12. ^ Linnar Linnarsson, Sägner och folklivsbilder (1930) sidorna 33-34.
  13. ^ Riksantikvarieämbetet, Trävattna 11:1.
  14. ^ Riksantikvarieämbetet, Trävattna 15:1.
  15. ^ Riksantikvarieämbetet, Trävattna 31:1.
  16. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Trävattna socken
  17. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Trävattna socken Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
  18. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Trävattna socken Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
  19. ^ Riksantikvarieämbetet, Larv 121:1.
  20. ^ Riksantikvarieämbetet, Trävattna 10:1.
  21. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 
  22. ^ Ivar Lundahl, Det medeltida Västergötland (1961) sidan 264.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]