Transkaukasiska demokratiska federativa republiken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Transkaukasiska demokratiska federativa republiken
Ryska: Закавказская демократическая федеративная республика
Zakavkazskaja Demokratitjeskaja Federativnaja Respublika

Flag of Russia.svg
1918
Flag of Azerbaijan.svg
Flag of Georgia (1918-1921).svg

Flagga

Ryska transkaukasien direkt efter bildandet av den Transkaukasiska demokratiska federativa republiken
Ryska transkaukasien direkt efter bildandet av den Transkaukasiska demokratiska federativa republiken
Huvudstad Tiflis
Största stad Baku, Jerevan, Tbilisi
Språk Ryska, georgiska, azerbajdzjanska, armeniska
Statsskick Förbundsrepublik
Bildades 24 februari 1918


Upphörde 26 maj 1918 (Georgien)
28 maj 1918 (Armenien och Azerbajdzjan)
 – uppgick i Flag of Georgia (1918-1921).svg Demokratiska republiken Georgien
Flag of the Democratic Republic of Azerbaijan.png Demokratiska republiken Azerbajdzjan
Flag of the Democratic Republic of Armenia.svg Demokratiska republiken Armenien
Areal 186 100 km²
Valuta Transkaukasisk Rubel
I dag del av Georgien, Azerbajdzjan, Armenien

Transkaukasiska demokratiska federativa republiken (TDFR, Закавказская демократическая Федеративная Республика (ЗКДФР), Zakavkazskaja Demokratitjeskaja Federativnaja Respublika (ZKDFR); även känt som Transkaukasiska Federationen) (februari 1918-maj 1918) var en kortvarig stat utgjord av dagens moderna stater Azerbajdzjan, Armenien och Georgien i Södra Kaukasus.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Efter Februarirevolutionen installerade Rysslands provisoriska regering den Transkaukasiska specialkommittén (особый Закавказский Комитет) för att leda området.

Sejm[redigera | redigera wikitext]

I november 1917, efter Oktoberrevolutionen, bildades den första regeringen för självständiga Transkaukasien i Tbilisi. Det "Transkaukasiska kommisariatet" (sejm) och "Transkaukasiska kommittén" existerade under några månader efter att Bolsjeviken tog makten i St. Petersburg. Sejmen leddes av den georgiske Mensjeviken Nikolaj Tjcheidze

TDFR[redigera | redigera wikitext]

Den 10 februari 1918 samlades Sejmen och tog beslutet att skapa självständighet. 24 februari 1918 proklamerade Sejm den "Transkaukasiska demokratiska federativa republiken". Den 3 mars 1918 följde Erzincans vapenstillestånd upp Freden i Brest-Litovsk som markerade Rysslands uttåg från Första världskriget. Vid freden i Brest-Litovsk återfick Osmanska riket Batum, Kars och Ardahan.

Mellan den 14 mars och april 1918 hölls Trabzons fredkonferens mellan Osmanska riket och Sejms delegation. Den 5 april accepterade ledaren för den Transkaukasiska delegationen, Akaki Tjchenkeli, freden i Brest-Litovsk som en grund för fler förhandlingar.[1] Stämningen som rådde i Tiflis var mycket annorlunda. Tiflis erkände existensen av ett krig mellan dem själva och Osmanska riket.[1] Kort därefter inledde den tredje armén sin framfart och tog Erzerum och Kars.

11 maj 1918 öppnades en ny fredskonferens i Batum.[2] Vid denna konferens utökade Osmanska riket sina krav till att inkludera Tiflis liksom Alexandropol och Echmiadzin där man ville bygga en järnväg för att länka samman Kars och Julfa med Baku. De armeniska och georgiska medlemmarna i republikens delegation började uppehålla sig. Med början den 21 maj ryckte den osmanska armén fram återigen. Konflikten ledde till Sardarapatkriget (21-29 maj), kriget om Karakilisa (24-28 maj) och kriget om Bash Abaran (21-24 maj).

Den 26 maj 1918 började federationen att upplösas, genom den georgiska självständighetsförklaringen (Demokratiska republiken Georgien), följt den 28 maj av den azerbajdzjanska (Demokratiska republiken Azerbajdzjan) och armeniska (Demokratiska republiken Armenien).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Richard Hovannisian "The Armenian people from ancient to modern times" Sidorna 292-293
  2. ^ Ezel Kural Shaw "History of the Ottoman Empire and Modern Turkey". Sida 326