Tretåig mås

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tretåig mås
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Status i Sverige: Starkt hotad
En ringmärkt häckande tretåig mås
En ringmärkt häckande tretåig mås
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Vadarfåglar
Charadriiformes
Underordning Lari
Familj Måsfåglar
Laridae
Släkte Rissa
Art Tretåig mås
R. tridactyla
Vetenskapligt namn
§ Rissa tridactyla
Auktor Linné, 1758
Utbredning
* Ljusgrönt = häckning R. t. tridactyla * Mörkgrönt = häckning R. t. pollicaris * Blå= övervintring
* Ljusgrönt = häckning R. t. tridactyla * Mörkgrönt = häckning R. t. pollicaris * Blå= övervintring
Tretåig mås på häckningsplats tillsammans med sillgrissla.
Tretåig mås på häckningsplats tillsammans med sillgrissla.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Tretåig mås (Rissa tridactyla) är en fågelart som tillhör familjen måsar. Den är en mycket vanlig art i Nordatlanten, men som häckfågel i Sverige är den begränsad till ön Nidingen utanför norra Halland där den första gången observerades som häckfågel 1967[2].

Taxonomi och utbredning[redigera | redigera wikitext]

Tretåig mås och beringmås (Rissa brevirostris) bildar tillsammans släktet Rissa som i sin tur tillhör familjen måsar och trutar (Laridae). Släktet skiljer sig bland annat ifrån resterande arter inom familjen genom att under långa perioder befinna sig över öppet hav.

Tretåiga måsen har cirkumpolär utbredning i arktiska och tempererade områden och förekommer i Nordatlanten och norra Stilla Havet. I Europa lever den främst vid Nordatlantens kuster. Under 1900-talet har den etablerat sig i Nordsjön och Kattegatt. Den är delvis en flyttfågel och från augusti till april (utanför häckningstiden) finns den uteslutande på öppet hav. Under denna period blandas olika ostatlantiska kolonier med varandra. Många ger sig då av till nordvästra Atlanten till farvatten utanför Grönland och Kanada. Den har observerts så långt söderut som utanför Yangtze i Kina och en juvenil individ observerades den 29 november 1999 i Thailand[3]. Tretåig mås är den vanligast förekommande fågeln i Nordatlanten.

Tretåig mås delas ofta upp i två underarter:

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Redan i slutet av 1800-talet konstaterade C.A Hansson angående den tretåiga måsens uppträdande på västkusten: Sillrinkan (Larus tridactylus) förekommer allmänt från början af Oktober till medio och slutet av Mars, så vida havfet ej är isbelagt[4] Som häckfågel förekom den inte förrän den första observerade häckningen skedde 1967 på ön Nidingen utanför norra Hallands kust. Dock finns det en betvivlad uppgift om att den skulle ha häckat i Tjörns skärgård i Bohuslän i mitten av 1800-talet då en Tretåig Måse skulle ha skjutits vid boet i juli.[5] Hur som helst så har den sedan 1967 etablerat en mindre koloni på Nidingen som sedan 1990-talet årligen bestått av cirka 30 häckande par. Eftersom tretåig mås som häckfågel i Sverige bara finns på denna ö och populationen är liten så kan det svenska beståndet behöva särskilt skydd.

Utseende, anatomi och läte[redigera | redigera wikitext]

Adulta fåglar i vinterdräkt. Notera den grå nacken och den mörka halvmåneformen vid örat.

En adult tretåig mås blir mellan 37 till 42 centimeter lång och har ett vingspann på 93 till 105 centimeter. Den är alltså bara lite större än en skrattmås. Precis som dess namn antyder så är den unik inom familjen måsar och trutar (Laridae) genom att dess baktå är tillbakabildad och endast utgör en liten klump. Detta gäller dock bara för nominatunderarten R. t. tridactyla och inte underarten R. t. pollicaris som, precis som dess vetenskapliga namn antyder (pollux - tumme), har en normalt utvecklad baktå.

Den har en stel och spänstig flykt vilket får den att påminna om en tärna mer än om andra måsar. Den har korta ben som är mörka i alla dräkter och könen har samma teckning. Dock är hanarna något tyngre och honorna är till storleken något lite mindre än hanarna. Detta är dock omöjligt att observera i fält så länge man inte mäter och väger individerna. För båda könen gäller att mått och vikt ökar något ju äldre de blir.[6] Tretåig mås har två åldersklasser.

Den adulta fågeln är lik fiskmåsen med huvud, hals, undersida, övergump och stjärt som är vita. Vingovansidan går i två grå nyanser och vingspetsarna är helsvarta vilket gör att vingen ser trefärgad ut på håll. Dess näbb är gulgrön. I vinterdräkt är de adulta fåglarnas dräkter nästan samma som i sommardräkt förutom att de har en grå halsboa om nacken och en halvmåneformad mörk fläck vid örontäckarna.

I juvenil dräkt och i första vinterdräkt har de svartgrå näbb. Som många av de andra mindre måsfåglarna de också i dessa dräkter svarta band på vingovansidan vilket, i kontrast med de helvita armpennorna och vingfönstret, bildar ett stort W-tecken som bryts i mitten av ryggens grå färg. De har också en svart triangelformad avslutning på stjärten. Den tydligaste skillnaden mellan en juvenil fågel och en fågel i första vinterdräkt är att juvenilen har en kraftig, svart halsboa om nacken och svart öronfläck medan den precis som på adulta fåglar är grå för fåglar i första vinterdräkt.

Normalt är ruggningen av handpennorna avslutad i november.[7]

Lätet är ungefär "kittee-wa-aaake, kitte-wa-aaake", och därav kommer också det engelska namnet "Kittiwake".

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Tretåiga måsar.
Fotografi från en koloni med tretåig mås.

Häckning och biotop[redigera | redigera wikitext]

En tretåig mås blir könsmogen efter ungefär fem år. Den bildar par som vanligen håller ihop under hela livet. Häckningstiden sträcker sig från maj till juli. Den häckar i kolonier på branta klippor, så kallade fågelberg, men ibland etableras det även kolonier i vattennivå på skär och mindre öar. Ungarna som föds i en koloni belägen på ett fågelberg är mer säkra från naturliga fiender än de som föds upp på horisontellt underlag. Honan lägger en till tre ägg som är cirka 6 centimeter stora i ett bo som byggs gemensamt av paret. Boet byggs av jord, slam och växtdelar och trampas till en smet som fågeln rotera i så att det bildas en boskål. på detta sätt muras boet fast och när slammet sedan torkar blir boet mycket hårt. Honan lägger vanligtvis 2 ägg men aldrig mer än 3 och båda föräldrarna ruvar på äggen i mellan 24 till 32 dagar tills de kläcks. Båda färäldrar tar hand om ungarna som blir flygfärdiga efter fem till åtta veckor. I genomsnitt överlever 24 av 100 ungar till könsmogen ålder. De vanligaste dödsorsakerna är stormar, vilka kan resultera i utmatning, födobrist eller skador, och oljeutsläpp.

En fjällabb jagar en tretåig mås på Svalbard. På detta sätt försöker fjällabben få den tretåiga måsen att spy upp föda vilken labben sedan fångar i flykten.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Tretåiga måsen livnär sig främst av små pelagisk småfisk som sill, skarpsill, tobis och små torskfiskar[7], men även blötdjur och kräftdjur. På sommaren tar den även insekter. Den flyger även efter fiskebåtar och tar fisk och fiskavfall när tillfälle bjuds.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Eftersom den tretåiga måsens baktå är så liten att den närmast liknar en liten klump har den fått namnet tretåig mås.
Den kallades förr i Bohuslän för ringkedja (C.O. Bothén 1902) och dialektalt för kryckje[8] eller kryckja[2]. Den har också benämnts Ringtjäden (A.W. Malm 1877) och sillrinka (Hansson 1889)[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Rissa tridactyla Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ [a b] Wahlberg,T. (1993) Kunskapen om fåglar: Alla häckande arter i Sverige , Stockholm: Rabén & Sjögren. ISBN 91-29-61772-3
  3. ^ ROBSON (2000)
  4. ^ [a b] Hansson, C.A. (1889) Zoologiska anteckningar från Norra Bohuslän., Öfversigt af Kungl. Vetenskaps-Akad. Förhandl, N:o 5, sid: 289-327
  5. ^ Ekström, C.U. (1850). Förteckning öfver Däggdjur, Amphibier och af Foglarne några sällsynta, som blivit funne på Tjörn, under de sistförflutne 10 åren: jemte de Fiskarter som finns i Kattegatt. Kongl. Vetenskaps- och vitterhets-Samhället.
  6. ^ Sven Mathiasson (1994) Invasion av tretåig mås (Rissa Tridactyla) vid Svenska kuster 1983, Göteborgs Naturhistoriska Museum Årstryck 1994, sid 69-79
  7. ^ [a b] Cramp, S.(Ed) (1990) Handbook of the Birds of Europe, the Middle East and North Africa. Vol.III, reprint with correction
  8. ^ Sven Nilssons Foglarna (1858)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Dreizehenmöwe, 11 september 2005.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Black-legged Kittiwake, 16 juli 2007.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]