Triangelolikheten
Triangelolikheten är en matematisk olikhet enligt vilken längden av en viss sida i en triangel är mindre än summan av längderna av de övriga sidorna men större än differensen mellan dessa sidor.
Den är giltig i en stor uppsättning rum, bland annat för de reella talen.
Innehåll |
Normerat vektorrum [redigera]
I ett normerat vektorrum
kan triangelolikheten skrivas
för alla
Likhet gäller om och endast om
och
är parallella.
Reella tallinjen [redigera]
Den reella tallinjen är ett normerat vektorrum med absolutbeloppet som norm. Triangelolikheten för de reella talen skrivs därmed som
Här gäller likhet om x och y har samma tecken.
Komplexa talplanet [redigera]
Inom komplex analys gäller olikheten
med likhet om
.
Dessutom (se följdsatsen nedan) gäller
med likhet om
.
Metriska rum [redigera]
Triangelolikheten ingår som ett av de definierande axiomen för metriken
i ett metriskt rum
.
Den innebär att summan av avståndet mellan två punkter p och q alltid är mindre eller lika med summan av avstånden mellan punkt p och en godtycklig punkt r, samt avståndet från r till q:
där d(p, q) betecknar avståndet mellan p och q. Funktionen
kallas metriken, eller avståndsfunktionen. Notera att det är avståndet mellan två objekt som definierar rummet och inte tvärt om.
Följdsats [redigera]
Ur triangelolikheten följer att
och
vilket betyder att normen
och avståndsmåttet d(a,b) är Lipschitz-kontinuerliga och därmed även kontinuerliga.
Serier och integraler [redigera]
Triangelolikheten har ett antal följdsatser.
Med induktion man kan visa att
för
och
.
För absolutkonvergenta serier, det vill säga för
finns en triangelolikhet:
.
För en integral, exempelvis Riemannintegralen, kan man med definitionen av supremum och infimum visa att det finns en triangelolikhet
,
om
är Riemannintegrerbar.




.
.




.
,