Trilobiter
| Trilobiter (proetus) | |
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter |
| Rike | Djurriket Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Trilobiter Trilobita |
| Vetenskapligt namn | |
| § Trilobita | |
| Klasser | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Trilobiter är en utdöd djurgrupp som fanns under den tidsperiod i jordens historia som sträcker sig från kambrium till slutet av perm. Det enda spåret av trilobiter som finns i dag är i form av fossil och spårfossil. Trilobita är en klass under leddjuren och är således nära släkt med dagens kräftdjur och insekter. Trilobiterna var en mycket artrik grupp, och inte mindre än 17.000 trilobitarter är idag kända[källa behövs].
Trilobiter är viktiga zonfossil och används för att datera bland annat kambriska bergarter.
Morfologi [redigera]
En trilobit delas upp i huvudsakligen tre olika kroppssegment: cephalon, thorax och pygidium. Cephalon är trilobitens huvud och sitter längst fram. Här hittar man bland annat ögonen och på dess undersida hypostomet. Thorax utgör mellankroppen och består av ett antal segment, varje med ett benpar. Pygidium är trilobitens stjärtdel. Det är av varierad storlek beroende på vilken sorts trilobit det är. Trilobiterna hade avancerade fasettögon.
Paleobiologi [redigera]
Trilobiternas levnadsstrategier var mycket olika. Det fanns arter som kunde simma medan andra kröp omkring på havsbotten.
Nutida släktingar [redigera]
Dolksvans är ett liknande nu levande primitivt leddjur, som inte tillhör trilobiterna utan en annan grupp, merostomaterna.
