Trollhättan

Trollhättan
Tätort Centralort
Land	Sverige
Landskap	Västergötland
Län	Västra Götalands län
Kommun	Trollhättans kommun
Församlingar	Trollhättan, Götalunden, Lextorp, Gärdhem
Koordinater	58°17′N 12°17′O
Area	2 377,58 hektar
Folkmängd	46 457 (2010-12-31)
Befolkningstäthet	19,54 inv./ha
Tidszon	CET (UTC+1)
Postort	TROLLHÄTTAN
Postnummer	461 XX
Riktnummer	0520
Tätortskod	5084

För den historiska stadskommunen, se Trollhättans stad.

Trollhättan är en tätort i Västergötland och centralort i Trollhättans kommun i Västra Götalands län.

Historia

Fallen är oftast torrlagda, men vid festliga tillfällen släpps vatten i fåran

1844 års slussled med "Gamle dal'n" i förgrunden

Namnet Trollhättan användes ursprungligen endast om Göta Älvs fallområde. Trollhättans tätort omfattar idag ett betydligt större område som förr hade andra geografiska namn. Nedan tecknas historiken för det område som idag kallas för Trollhättan.

De tidigaste namnen för området: Stora Edet, Eidar, Trollhättan och Stranna

Under medeltiden fanns på Slottsön i Göta Älv en fästning som i olika källor omväxlande kallas för Edsborg, Ekholms slott eller Ekeholms slott. Eventuellt byggdes det i början av 1300-talet och raserades eventuellt i början av 1500-talet. Slottsön ligger vid det sund som i gamla skrifter kallas Naglums sund, vid Naglums kyrkoruin. Förr gick landsvägen från Västergötland till Norge via detta sund och borgen bevakade överfarten. Idag återfinns Edsborg som namnet på fotbollslaget FC Trollhättans hemmaarena.

Namnet Edsborg tyder på att området redan då kallats för Ed. Pluralformen av Ed är Eiðar, som området kallats i ett dokument från 1200-talet. Ett ed är en passage där båtar måste bäras eller dragas. Namnet Eidar återfinns idag i namnet på Trollhättans bostadsaktiebolag Eidar AB.

Ett annat tidigt namn för orten är Stora Edet. Denna beteckning har använts för att skilja Stora Edet från det mindre edet två mil nedströms: Lilla Edet, som också var en plats där båtar fick dras förbi vattenfall.

Själva namnet Trollhättan har ursprungligen använts enbart om fallområdet. Det är först belagt i namnet Trollhetta qvarn, som nämns 1413 i Erik av Pommerns skattebok.

Det som idag är Trollhättans stadskärna hette förr Stranna och var en del av Gärdhems församling.

Bosättningen Stranna blir Trollhättans församling

Trollhättan hade dels en strategisk betydelse vid landsvägen mellan Västergötland och Norge och dels en näringspolitisk betydelse för sjöfarten till och från Vänern. Öster om Trollhättefallen syns ännu idag spåren av Dragrännor, rännor invändigt beklädda med lera där båtar drogs förbi fallen. Det tidigaste dokumentet som nämner att båtar dragits förbi Trollhättan är Harald Hårdrådes saga som vintern 1063/1064 drog norska flottan förbi fallen i Göta Älv och seglade in i Vänern.

Dragning av båtar samt utnyttjande av kraften i älven var de första viktiga näringsverksamheterna i staden. Från medeltiden har kvarn- och sågverksamhet bedrivits där stadens centrum nu ligger, och ett samhälle har successivt vuxit fram däromkring.

Från statsmaktens sida fanns ett intresse att förbättra möjligheten att ta sig förbi fallen med hjälp av slussar, eftersom det är effektivare. Större skepp kunde inte heller dras förbi fallen. Under Karl IX påbörjades slussarbeten. I Vänersborg påbörjades Karls grav, som dock inte blev färdig förrän 1752. I Lilla Edet stod en första sluss färdig cirka 1607. Det viktigaste området var dock fallen vid Trollhättan, som visade sig svårast att lösa. Christopher Polhem började 1718 ett arbete på slussar.

Under 1700-talet gjordes flera misslyckade försök att bygga färdigt slussarna. 1753 var Polhems slussled klar, 1754 var Ekeblads sluss klar och invigdes av kung Adolf Fredrik. Den sista slussen blev färdigsprängd 1755 men på grund av tekniska problem kom den aldrig i bruk.

På 6 år, till 1800 färdigställde Baltzar von Platen slussarna. Bygget av Göta Kanal tog dock sikte på ännu större båtar och för att dessa skulle komma förbi Trollhättan fick ännu större slussar byggas under Nils Ericson. Dessa stod klara 1844, längre ned i fallområdet, vid Åkerström. von Platens och Ericssons slussleder användes parallellt till 1916 när de nuvarande slussarna stod klara. Dessa finns strax öster om Ericssons slussar. I och med att dessa invigdes togs de båda äldre slussystemen ur bruk.

I takt med den Industriella revolutionen blev det än mer intressant att utnyttja kraften i älven. 1847 fick Trollhättan en bärande industri i Nydqvist & Holms mekaniska verkstad, sedermera Nohab, som från början drog nytta av kraften i älven. Ytterligare industrier följde snabbt i dess spår.

Till 1857 hade befolkningen vuxit sig så stark att området kunde bryta sig ur Gärdhems församling och bilda egen församling. Vid den tiden hade namnet Trollhättan blivit riksbekant via bygget av Trollhätte Kanal och namnet Stranna övergavs till förmån för namnet Trollhättans församling.

Det nuvarande namnets betydelse är inte heller något som enighet råder kring. Att troll betyder vad det låter som anses inte kontroversiellt. Hätta föreslås dels bokstavligen avse just en dylik huvudbonad, men också i överförd betydelse "bergstopp". (Exempel på den senare betydelsen finns i flera norska fjällnamn.) Vilken naturformation i eller vid älven som ursprungligen avsetts är inte heller klarlagt.

Alltifrån 1800-talet har samhället ständigt expanderat och omvandlats, under dominans av olika industrier under olika eror. Stridsberg & Biörck ("Stridsbergs"), Nydqvist & Holm AB ("Nohab") och Saab Automobile AB ("Saab") är för äldre trollhättebor klassiska gamla företag som har präglat staden under långa tider.

Elkraften byggs ut och Trollhättan blir stad

1905 köper staten Trollhätte Kanal AB och ombildar det till ett statligt verk Kungliga vattenfallsstyrelsen, som sedermera kom att bli statliga Vattenfall. 1907 påbörjas byggnationen av Olidans kraftstation som stod färdig 1914.

Genom utnyttjandet av vattenkraft blev Trollhättan ett kluster för elintensiv industri, främst metallurgisk industri från 1910-talet och fram till mitten på 1980-talet. Bland de elintensiva företagen som etablerade sig i Trollhättan fanns Stockholms Superfosfat Fabriks AB senare Fosfatbolaget och Eka Chemicals, Höganäs-Billeholm, Skandinaviska Grafit AB, Ferrolegeringar AB m.fl. mindre och kortlivade företag.

Trollhättan blev stad, som Trollhättans stad så sent som år 1916. I praktiken hade man då sedan länge haft ett invånarantal som översteg många andra av Sveriges städer, vilket dock inte låg till grund för att få dessa privilegier.

Indelningar

Församlingar

Huvuddelen av tätorten är indelad i tre församlingar, nämligen Trollhättans, Götalundens och Lextorps församling. Stadsdelen Halvorstorp ligger dock i Gärdhems församling. År 1989 ändrades den kyrkliga indelningen av Trollhättan, då Lextorps och Götalundens församlingar bildades.

Frikyrkor

Vy över Pingstkyrkan från Spikön.

• Ekumeniska Församlingen Trollhättan (Svenska Baptistsamfundet, Metodistkyrkan)
• Frälsningsarmén Trollhättan (Frälsningsarmén)
• Kronokyrkan (Evangeliska Frikyrkan)
• Pingstkyrkan Trollhättan (Pingströrelsen)
• Trollhättans Missionsförsamling (Svenska Missionskyrkan)

Moské

• Trollhättans moské (Islamiska Kulturföreningen i Trollhättan)

Andra religiösa församlingar

• Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga)
• S:t Petri katolska församling
• Jehovas vittnen (svenska, finska)

Stadsdelar

Björndalen Centrum Dannebacken Halvorstorp Hjortmossen Hjulkvarn

Hojum Karlstorp Kronogården Källstorp Lextorp Malöga

Sandhem Skoftebyn Skogshöjden Skogstorpa Stallbacka Stavre

Strömslund Sylte Tingvalla Torsred Överby

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Trollhättans tätort
År			Invånare
1860			1 871
1870			2 658
1880			3 844
1890			5 295
1900			5 803
1910			7 920
1920			14 763
1930			15 018
1940			17 551
1950			24 264
1960			30 610
1970			41 016
1980			41 369
1990			42 257
2000			44 046
2005			44 498
2010			46 457
Källor: SCB - Tätorter 1960 - 2010

Kommentarer:

• Innan 1960 fanns ingen standardiserad definition av tätorter. Siffrorna för perioden 1860-1950 avser därför kommunen Trollhättans stad, som under denna tid stämde ganska väl överens med tätorten.
• Från slutet av 1800-talet utvecklades en hel del förstadsbebyggelse utanför kommungränsen, vilken införlivades med Trollhättan 1916. Den stora ökningen mellan 1910 och 1920 är därför missvisande stor.
• I 1990 års siffror har även inräknats befolkningen i Björndalen (1 073) och Skogshöjden (1 006). Dessa stadsdelar började byggas i slutet av 1980-talet och hade vid 1990 års tätortsavgränsning ännu inte vuxit ihop med Trollhättan, och räknades därför som egna statistiska tätorter.
• Ända sedan Trollhättan blev stad 1916 har den haft plats mellan 20 och 25 i storleksordning bland Sveriges städer.

Sevärdheter

Storgatan

Magasinsgatan

Strandgatan

Olidans kraftstation

I förgrunden syns gamla stadshuset vid kanten av Göta Älv, längre bak syns gamla vattentornet

Natur- och kulturmiljön i Göta älvs fall- och slussområde med slussar från 1800, 1844 och 1916 är ett besöksmål av internationell klass.

• Innovatum
• Insikten
• Kanalmuseet
• Karl Johans Torg
• Polhems slussled
• SAAB-museet
• Stallbackabron
• Trollhättefallen
• Trollhätte kanal
• Vattenkraftstationerna Hojum och Olidan

Arrangemang

• Fallens dagar i juli varje år.
• Trollhättans poesifestival arrangeras sedan 2001 av Poesiföreningen Dekadans och Trollhättans stad. Poesifestivalen är en av Sveriges största och arrangeras första helgen i mars.
• Veteranbilsutställning på slussområdet varje onsdag 18.00-21.00 i juni, juli och augusti.

Tidigare arrangemang

• SAAB-festival vid Saabmuseet, sommartid vartannat år (senast juli 2010).

Administration

Kommunalråd

• Paul Åkerlund (S) 2010-
• Gert-Inge Andersson (S) 1996-2010
• Lars Jonsson -1996

Näringsliv

• Trollhättans största företag är Volvo Aero Corporation.
• Filmindustri är en ny industri som håller på att växa fram i Trollhättan, "Trollywood". Hos Film i Väst spelas numera hälften av all svensk långfilm in.
• "Innovatum Teknikpark", som invigdes 1997, är ny mötesplats för innovationer.

Utbildning

Högskolans kårhus, belägen vid Drottningtorget

Kommunala grundskolor

• Björndalsskolan
• Frälsegårdsskolan
• Hjortmosseskolan
• Karlstorpsskolan
• Kronan
• Lextorpsskolan
• Lyrfågelskolan
• Paradisskolan
• Skoftebyskolan
• Skogshöjdens skola
• Stavreskolan
• Strömslundsskolan
• Sylteskolan

Fristående grundskolor

• Fridaskolan
• Nya skolan

Kommunal gymnasieutbildning

• Magnus Åbergsgymnasiet, "MÅG".
• Nils Ericsonsgymnasiet, "Nisse".
• Lärcentrum (Komvux)

Fristående gymnasieutbildning

• Folkuniversitetets gymnasium
• Lichron teknikgymnasium (specialinriktningar inom elteknik och CNC)
• Ljud & Bildskolan (musikproduktion, spelutveckling och media)
• Trollhättans praktiska gymnasium
• Drottning Blankas Gymnasieskola

Eftergymnasial utbildning

• Högskolan Väst
• Lernia

Kultur

Lokala musikband

• Cirkus Miramar
• Happy Vibes
• Lord Belial
• Paul Paljett
• Peter LeMarc
• Suburbia
• The Crown
• Kapten Kermit
• Walking With Strangers
• Ölhävers

Media

Tidning

• TTELA [2] (sammanslagning av Elfsborgs Läns Allehanda och Trollhättans Tidning/Lilla Edet-Posten)

Radio

• Radio Trollhättan - 90,6 MHz
• SR Väst - 103,7 MHz
• Rix FM Trestad - 105,0 MHz
• Bandit Rock Trestad - 106,9 MHz
• Lite FM - 101,1 MHz ¹
• Mix Megapol Bohuslän - 104,2 MHz ²
• Radio Bohuslän Uddevalla - 106,2 MHz ²

¹ Stationens tillstånd gäller för Vänersborgs kommun, men kan även avlyssnas i Trollhättan.
² Stationens tillstånd gäller för Uddevalla, men kan på vissa platser, även avlyssnas i Trollhättan.

TV

• TV-Kanalen
• TV4 Väst

Transport

Kollektivtrafik

Kollektivtrafiken i Trollhättan är sammanslagen med Vänersborg och drivs av Västtrafik. Den består enbart av buss som i Trollhättan utgår från Drottningtorget.

Järnväg

Trollhättan ligger längs Norge/Vänerbanan. I Trollhättan finns Trollhättetunneln, en av Sveriges längsta järnvägstunnlar.

Sport

Idrottsföreningar

FC Trollhättan - Fotboll Gripen Trollhättan BK - Bandy Guldgeneralerna Trollhättan - Shogi Halvorstorps IS - Fotboll IBK Elfhög - Innebandy IFK Trollhättan - Fotboll KFUM-Trollhättan - Handboll Kumgang - Taekwondo Skoftebyns IF - Fotboll SK Trollhättan - Skridsko SMK Trollhättan - Motorsport Trollhättans Aikidoklubb - Aikido Trollhättans Atletklubb - Brottning Trollhättan BBK - Basket Trollhättan BoIS - Fotboll Trollhättans BTK - Bordtennis

Trollhättan Dolphins - Bowling Trollhättans FK - Fotboll Trollhättans Fältrittklubb TFRK - Ridning Trollhättans Golfklubb - Golf Trollhättans HC Goblins - Ishockey Trollhättans IF - Fotboll och friidrott Trollhättans Judoklubb Trollhättans KF - Konståkning Trollhättans Pistolklubb - Luftpistol Trollhättans Schackklubb - Schack Trollhättans SK - Friidrott Trollhättans SkateboardFörening - Skateboard Trollhättans SOK - Skidor och orientering Trollhättans Sportklubb - Orientering och friidrott Trollhättans SS - Simning Trollhättans TK - Tennis

Sportanläggningar

• Edsborg
• Älvhögsborg
• Slättbergshallen (En bandybana, två ishockeyrinkar. Allt inomhus)

Kända Trollhättebor

Anders Eriksson - revyartist Anna Björk - skådespelare Arne Andersson - idrottsman Antenor Nydqvist - ingenjör, grundare av Nohab Bertil Antonsson - brottare Björn Strand - skådespelare Björn Andersson - triathlet Claes Eriksson - revyartist Clark Olofsson - ökänd brottsling Dan Corneliusson - fotbollsspelare David Urwitz - musiker Dennis Holgersson - sångare, musiker, låtskrivare Einar Egnell - industriman Elizabeth Nyström - politiker Erik Carlsson "på Taket" - rallyförare Erik Ståhlberg - skådespelare, regissör Ernst Stridsberg - ingenjör, grundare av Stridsberg & Biörck Erik Andersson - simmare Frank Andersson - brottare Gert-Inge Andersson - regionalråd Gunnar Ljungström - ingenjör Gustaf Andersson - fotbollsspelare Henrik Mossberg - musiker Hilding Johansson - riksdagsman Holger Karlsson - konstnär Håkan Mild - fotbollsspelare Jan Lööf - serietecknare

Jan Nygren - politiker Janne Karlsson - brottare Jessica Andersson - sångerska Jonny Forsström - konstnär Johan Frendberg - sångare, musiker Jonas Tetzlaff - fotograf Kerstin Granlund - revyartist Kim Fransson - sångare, musiker Kjell Jansson - skådespelare Laila Westersund - revyartist, skådespelare Marko Tervonen - musiker Mikael Riesebeck - skådespelare, revyartist Morgan Larsson - radiopratare Nils Ericson - kanalbyggare Olle Bengtsson ("Skofteby-Bengtsson") - boxare Oskar Olsson - skapare av Trollhätteglass Paul Johansson alias Paul Sahlin alias Paul Paljett - sångare Per Hjern - skådespelare Peter Jonsson - politiker Peter LeMarc (Peter Fransson) - sångare, musiker, låtskrivare Paul Åkerlund - kommunalråd, tidigare IF-metall representant på Saab Automobile AB Rossana Dinamarca - riksdagsledamot Rune Larsson - känd för att ha rott över Atlanten Mika Myllylä - finländsk längdskidåkare, uppväxt i staden.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Trollhättan 1960–2010
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			30 610
1965			35 545
1970			41 016
1975			42 499
1980			41 369
1990			40 178	2 099
1995			43 520	2 351
2000			44 046	2 363
2005			44 498	2 380
2010			46 457	2 378
Anm.: Sammanvuxen med Halvorstorp 1965, sammanvuxen med Björndalen och Skogshöjden 1995

Externa länkar

• Trollhättans kommun