Trollhätte kanal
Trollhätte kanal är 82 kilometer lång varav 10 kilometer är grävd och sprängd kanal och resten är naturlig farled i Göta älv. Kanalen sträcker sig från Vänern till Kattegatt. Nivåskillnaden från havet till Vänern, 43,8 meter, övervinns av sex slussar. Den första slussen i Lilla Edet har en lyfthöjd på 6 meter och de följande fyra slussarna i Trollhättan har en lyfthöjd på ungefär 32 meter. En grävd och sprängd kanal leder genom Trollhättan – ibland används "Trollhätte kanal" specifikt om den sprängda delen, Bergskanalen, och ibland också om Bergskanalen och dess anslutning norrut, Stallbacka kanal. Den sista slussen vid Brinkebergskulle i Vänersborgs kommun lyfter ytterligare cirka 6 meter och kanalen Karls grav leder slutligen fram till Vänern via den lilla sjön Vassbotten.
Den norske kungen Harald Hårdråde lär enligt historien redan på sommaren 1064 tagit sig upp för Göta älv med en krigsflotta på 60 fartyg. Fallen vid Lilla Edet, Trollhättan och Vargön utgjorde naturliga hinder och man fick dra fartygen på land förbi dessa. Planer fanns redan på 1500-talet att bygga slussar och därmed göra älven segelbar hela vägen mellan Västerhavet och Vänern. Det dröjde dock ända till år 1800 innan detta var möjligt, inte minst tack vare den rastlösa energi Peter Bagge ådagalade. Tidigare försök att bygga slussar förbi Trollhättefallen har dock gjorts, bland annat av Christopher Polhem. Vid fallområdet kan man se Polhems slussleds olika slussar.
Sveriges och Trollhätte kanals första sluss, Lilla Edets sluss, stod klar redan 1607. Efter 1800 års slussled har ytterligare två slussleder förbi Trollhättan kommit till, 1844 och den senaste 1916. Dessa tre slussystem ligger parallellt i Trollhättan men det är bara 1916 års slussled som numer är farbar. Flera ombyggnader och restaureringar av denna slussled har gjorts.
Varje år fraktas cirka 3,5 miljoner ton gods och under sommarmånaderna passerar 3 000 till 4 000 fritidsbåtar genom kanalen.
Maximala dimensioner för fartyg som går genom kanalen:
- Längd: 88 meter
- Bredd: 13,20 meter
- Mast höjd: 27 meter
- Djup: 5,40 meter
Fartyg som är byggda efter dessa mått kallas Vänermax.
Innehåll |
Broar [redigera]
Se även Göta älv.
- Dalbobron, över Trafikkanalen, Vänersborg, klaffbro, 1963
- Tidigare fanns en svängbro på platsen.
- Residensbron, över Hamnkanalen, Vänersborg
- Den har haft föregångare sedan hundratals år
- Vassbottenleden, över Hamnkanalen, Vänersborg
- Järnvägsbroarna för Älvsborgsbanan över Trafikkanalen och Hamnkanalen i Vänersborg, den västra är en klaffbro, 1917, ritad av Joseph Baermann Strauss, som även ritat Golden Gate-bron i Kalifornien.[1].
- 1867-1917 fanns en svängbro på platsen, byggdes ursprungligen för Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg (UWHJ).
- Gropbron, klaffbro, över Karls grav, Vänersborg, 1965
- 1912-1965 fanns en svängbro på platsen.
- Stallbackabron, gemensam med Göta älv, högbro, byggdes 1981.
- Järnvägsbron i Trollhättan, byggdes 2001, är en lyftbro.
- Det fanns en äldre svängbro på samma plats.
- Klaffbron, över Trafikkanalen, mellan östra älvstranden och Spikön, Trollhättan, 1958
- Före 1958 fanns en äldre klaffbro på platsen.
- Nydqvist & Holms järnvägsbro, svängbro över Trafikkanalen, Trollhättan
- Lilla Edetbron, (länsväg 167) är en klaffbro som byggdes i slutet av 1970-talet.
- Jordfallsbron, gemensam med Göta älv, är en klaffbro som byggdes i slutet av 1960-talet.
- Angeredsbron, invigd 1978.
- Götaälvbron, gemensam med Göta älv, är en klaffbro som byggdes under 1930-talet.
- Det fanns 1874-1969 en svängbro i närheten, kallad Hisingsbron.
- Älvsborgsbron, gemensam med Göta älv, är en hög hängbro som byggdes under 1960-talet.
På slutet av 1800-talet fanns bara två broar över fartygsleden, nämligen i Vänersborg och i Göteborg[2]. En bro över Göta älv fanns i Vargön.
Öar [redigera]
När Karls grav mellan Göta älv och Vassbotten invigdes 1752 blev Vänersborg och delar av dåvarande Vassända socken en ö mellan älven i öst och den nya kanalen i väst. Även flera andra öar har bildats när kanalerna anlagts.
- Lilla Vassbotten, Vänersborg
- Stallbackaön, Trollhättan
- Spikön, Trollhättan
- Kanalön, Trollhättan
- Åker, Trollhättan
- Gamle dal'n, Trollhättan
Övrigt [redigera]
Arbetet med uppförandet av Trollhätte kanal leddes av Eric Thomas Svedenstierna, bergsvetenskapsman.
Se även [redigera]
Källor [redigera]
- ^ http://www.jarnvag.net/banguide/Boras-Uddevalla.asp Järnväg.net > Banguide > Älvsborgsbanan Borås-Herrljunga-Öxnered-Uddevalla
- ^ Lantmäteriet, Historiska Kartor. Se generalstabskartan
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Trollhätte kanal.
Vidare läsning [redigera]
- Bring, Samuel E. (1914). Trollhätte kanal 1844-1904. Några anteckningar.. Stockholm. Libris 2579251
- Bring, Samuel E. (1911). Trollhätte kanals historia till 1844. Stockholm: Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Libris 29218
- Gehlin, Åke; Gustavsson, Leif (1989). Från Östersjö till Västerhav: Göta kanal - Vättern - Vänern - Trollhätte kanal - Göta älv : navigation, kanal- och ortshistoria, service, sevärdheter : en båtfärd genom Sverige. [Tekno's skärgårdsserie] ; [3]. Solna: Teknografiska institutet. Libris 7615127. ISBN 91-7172-320-X
- Granberg, Per Adolf (1801). Trollhätte canalfartens historia. Göteborg: Götheborg, tryckt hos Samuel Norberg, 1801. Libris 2408981. http://runeberg.org/pagtcfh/index.htm
- Hallberg, Stig (1986). Lots och leder i Trollhätte kanal och Vänern. Trollhättan: [S. Hallberg]. Libris 663376
- Kungl. Trollhätte kanal- och vattenverk, Trollhätte kraftverk, Vattenfall Västsverige: förhistorien, anläggningarnas historia, kuriosa. Trollhättan: Vattenfall Västsverige. 1992. Libris 2136386
- Lindström, Bengt (2000). Trollhätte kanal 200 år. Norrköping: Sjöfartsverket. Libris 7758706. ISBN 91-86502-17-4
- Sturzen-Becker, Oscar Patric; Björkfeldt L. (1846). Trollhätta-album : samling af de vackraste och märkvärdigaste utsigter vid och omkring Trollhättan. Göteborg. Libris 3097832. http://runeberg.org/sturztro/
- Stymne, Per (1994). ”Från Vänern till Västerhav : Trollhätte kanal”. Kanaler / [redaktör : Ulf Johansson] (Stockholm : Svenska turistfören. (STF), 1994): sid. 92-109 : färgill.. Libris 1995005
- Trollhättan: dess kanal- och kraftverk. D. 1. Stockholm: Kungl. Vattenfallsstyrelsen. 1911. Libris 1580736
- Trollhättan: dess kanal- och kraftverk. D. 2:1. 1916: Kungl. Vattenfallsstyrelsen. 1916. Libris 1580737