Trollhättan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 58°17′N 12°17′Ö / 58.283°N 12.283°Ö / 58.283; 12.283
Trollhättan
Tätort
Centralort
I förgrunden syns gamla stadshuset vid kanten av Göta Älv, i bakgrunden syns gamla vattentornet
I förgrunden syns gamla stadshuset vid kanten av Göta Älv, i bakgrunden syns gamla vattentornet
Land  Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommun Trollhättans kommun
Församlingar Trollhättan, Götalunden, Lextorp, Gärdhem
Koordinater 58°17′N 12°17′Ö / 58.283°N 12.283°Ö / 58.283; 12.283
Area 2 377,58 hektar
 - Trollhättans kommun 2 374 hektar
 - Vänersborgs kommun hektar
Folkmängd 46 457 (2010)[1]
 - Trollhättans kommun 46 400
 - Vänersborgs kommun 57
Befolkningstäthet 19,54 inv./ha
 - Trollhättans kommun 19,55 inv./ha
 - Vänersborgs kommun 14,25 inv./ha
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Trollhättan
Postnummer 461 XX
Riktnummer 0520
Tätortskod 5084
Sweden Västra Götaland location map.svg
Red pog.svg
För andra betydelser, se Trollhättan (olika betydelser).

Trollhättan är en tätort i Västergötland och centralort i Trollhättans kommun i Västra Götalands län.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Fallen är oftast torrlagda, men vid festliga tillfällen släpps vatten i fåran
1844 års slussled med "Gamle dal" i förgrunden

Namnet Trollhättan användes ursprungligen endast om Göta Älvs fallområde. Trollhättans tätort omfattar idag ett betydligt större område som förr hade andra geografiska namn. Nedan tecknas historiken för det område som idag kallas för Trollhättan.

De tidigaste namnen för området: Stora Edet, Eidar, Trollhättan och Stranna[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden fanns på Slottsön i Göta Älv en fästning som i olika källor omväxlande kallas för Edsborg, Ekholms slott eller Ekeholms slott. Eventuellt byggdes det i början av 1300-talet och raserades eventuellt i början av 1500-talet. Slottsön ligger vid det sund som i gamla skrifter kallas Naglums sund, vid Naglums kyrkoruin. Förr gick landsvägen från Västergötland till Norge via detta sund och borgen bevakade överfarten.[2] Idag återfinns Edsborg som namnet på fotbollslaget FC Trollhättans hemmaarena.

Namnet Edsborg tyder på att området redan då kallats för Ed. Pluralformen av Ed är Eiðar, som området kallats i ett dokument från 1200-talet.[3] Ett ed är en passage där båtar måste bäras eller dragas.[4] Namnet Eidar återfinns idag i namnet på Trollhättans bostadsaktiebolag Eidar AB.

Ett annat tidigt namn för orten är Stora Edet. Denna beteckning har använts för att skilja Stora Edet från det mindre edet två mil nedströms: Lilla Edet, som också var en plats där båtar fick dras förbi vattenfall.[5]

Själva namnet Trollhättan har ursprungligen använts enbart om fallområdet. Det är först belagt i namnet Trollhetta qvarn, som nämns 1413 i Erik av Pommerns skattebok.[6]

Det som idag är Trollhättans stadskärna hette förr Stranna och var en del av Gärdhems socken.[7]

Bosättningen Stranna blir Trollhättan[redigera | redigera wikitext]

Trollhättan hade dels en strategisk betydelse vid landsvägen mellan Västergötland och Norge och dels en näringspolitisk betydelse för sjöfarten till och från Vänern. Öster om Trollhättefallen syns ännu idag spåren av Dragrännor, rännor invändigt beklädda med lera där båtar drogs förbi fallen. Det tidigaste dokumentet som nämner att båtar dragits förbi Trollhättan är Harald Hårdrådes saga som vintern 1063/1064 drog norska flottan förbi fallen i Göta Älv och seglade in i Vänern.[2]

Dragning av båtar samt utnyttjande av kraften i älven var de första viktiga näringsverksamheterna i staden. Från medeltiden har kvarn- och sågverksamhet bedrivits där stadens centrum nu ligger, och ett samhälle har successivt vuxit fram däromkring.

Från statsmaktens sida fanns ett intresse att förbättra möjligheten att ta sig förbi fallen med hjälp av slussar, eftersom det är effektivare. Större skepp kunde inte heller dras förbi fallen. Under Karl IX påbörjades slussarbeten. I Vänersborg påbörjades Karls grav, som dock inte blev färdig förrän 1752. I Lilla Edet stod en första sluss färdig cirka 1607. Det viktigaste området var dock fallen vid Trollhättan, som visade sig svårast att lösa. Christopher Polhem började 1718 ett arbete på slussar.[8]

Under 1700-talet gjordes flera misslyckade försök att bygga färdigt slussarna. 1753 var Polhems slussled klar, 1754 var Ekeblads sluss klar och invigdes av kung Adolf Fredrik. Den sista slussen blev färdigsprängd 1755 men på grund av tekniska problem kom den aldrig i bruk.

På 6 år, till 1800 färdigställde Baltzar von Platen slussarna. Bygget av Göta Kanal tog dock sikte på ännu större båtar och för att dessa skulle komma förbi Trollhättan fick ännu större slussar byggas under Nils Ericson. Dessa stod klara 1844, längre ned i fallområdet, vid Åkerström. von Platens och Ericssons slussleder användes parallellt till 1916 när de nuvarande slussarna stod klara. Dessa finns strax öster om Ericssons slussar. I och med att dessa invigdes togs de båda äldre slussystemen ur bruk.[5]

I takt med den Industriella revolutionen blev det än mer intressant att utnyttja kraften i älven. 1847 fick Trollhättan en bärande industri i Nydqvist & Holms mekaniska verkstad, sedermera Nohab, som från början drog nytta av kraften i älven. Ytterligare industrier följde snabbt i dess spår.

Till 1857 hade befolkningen vuxit sig så stark att området kunde bryta sig ur Gärdhems socken och bilda egen socken. Vid den tiden hade namnet Trollhättan blivit riksbekant via bygget av Trollhätte Kanal och namnet Stranna övergavs till förmån för namnet Trollhättan.[9]

Det nuvarande namnets betydelse är inte heller något som enighet råder kring. Att troll betyder vad det låter som anses inte kontroversiellt. Hätta föreslås dels bokstavligen avse just en dylik huvudbonad, men också i överförd betydelse "bergstopp". (Exempel på den senare betydelsen finns i flera norska fjällnamn.) Vilken naturformation i eller vid älven som ursprungligen avsetts är inte heller klarlagt. En annan teori bakom namndelen "troll" är att det kommer ur det dialektala "trôla", dvs dra. Det skulle i sådana fall syfta på att man drog ("trôlade") båtarna förbi forsarna.

Alltifrån 1800-talet har samhället ständigt expanderat och omvandlats, under dominans av olika industrier under olika eror. Stridsberg & Biörck ("Stridsbergs"), Nydqvist & Holm AB ("Nohab") och Saab Automobile AB ("Saab") är för äldre trollhättebor klassiska gamla företag som har präglat staden under långa tider.

Elkraften byggs ut[redigera | redigera wikitext]

1905 köper staten Trollhätte Kanal AB och ombildar det till ett statligt verk Kungliga vattenfallsstyrelsen, som sedermera kom att bli statliga Vattenfall. 1907 påbörjas byggnationen av Olidans kraftstation som stod färdig 1914.

Genom utnyttjandet av vattenkraft blev Trollhättan ett kluster för elintensiv industri, främst metallurgisk industri från 1910-talet och fram till mitten på 1980-talet. Bland de elintensiva företagen som etablerade sig i Trollhättan fanns Stockholms Superfosfat Fabriks AB senare Fosfatbolaget och Eka Chemicals, Höganäs-Billeholm, Skandinaviska Grafit AB, Ferrolegeringar AB m.fl. mindre och kortlivade företag.

Storgatan
Magasinsgatan
Strandgatan
Olidans kraftstation

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Orten var till 1860 belägen i Gärdhems socken varur Trollhättans socken då utbröts och där Trollhättan då blev kyrkby och orten ingick efter kommunreformen 1862 i Trollhättans landskommun. Bebyggelsen kom tidigt att expandera in i kringliggande socknar/landskommuner och när Trollhättans stad bildades 1916 av Trollhättans socken/landskommun så införlivades samtidigt delar av Gärdhems landskommun med det där liggande Trollhättans municipalsamhälle och andra områden som Skoftebyn. Från Västra Tunhems socken/landskommun tillfördes Stallbacka och från Vassända-Naglums socken/landskommun Strömslund. 1920 tillförs ytterligare delar från Västra Tunhem socken/landskommun (Malöga och Hedeäng). Vassända-Naglums landskommun upplöstes 1945 och en del av området inkorporerades då i Trollhättans stad. Stadskommunen utökades ytterligare 1969 innan den 1971 uppgick i Trollhättans kommun där Trollhättan sedan dess är centralort.[10]

I kyrkligt hänseende hörde orten före 1860 Gärdhems församling och därefter till Trollhättans församling med delar kvar i Gärdhems församling. 1989 utbröts ur Trollhättans församling Götalundens församling och Lextorps församling för delar av orten.[11][11]

Orten ingick till 1896 i Väne tingslag och därefter till 1971 i Flundre, Väne och Bjärke tingslag. Från 1971 till 2004 ingick Trollhättan i Trollhättans tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 2004 i Vänersborgs tingsrätts domsaga.[12]


Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Natur- och kulturmiljön i Göta älvs fall- och slussområde med slussar från 1800, 1844 och 1916 är ett känt besöksmål.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Kollektivtrafik i Tvåstad

Kollektivtrafiken i Trollhättan är sammanslagen med Vänersborg och drivs av Västtrafik. Den består enbart av buss som i Trollhättan utgår från Drottningtorget.

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Trollhättan ligger längs Norge/Vänerbanan. I Trollhättan finns Trollhättetunneln, en av Sveriges längsta järnvägstunnlar. nska)

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

  • Trollhättans största företag är GKN Aerospace Sweden och NEVS.
  • Filmindustri är en ny industri som håller på att växa fram i Trollhättan, "Trollywood". Hos Film i Väst spelas numera hälften av all svensk långfilm in.
  • "Innovatum Teknikpark", som invigdes 1997, är ny mötesplats för innovationer.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Högskolans kårhus, belägen vid Drottningtorget

Kommunala grundskolor[redigera | redigera wikitext]

  • Björndalsskolan
  • Dalkjusans skola
  • Frälsegårdsskolan
  • Hjortmosseskolan
  • Kronan
  • Lextorpsskolan
  • Lyrfågelskolan
  • Paradisskolan
  • Skoftebyskolan
  • Skogshöjdens skola
  • Stavreskolan
  • Strömslundsskolan
  • Sylteskolan

Fristående grundskolor[redigera | redigera wikitext]

Kommunal gymnasieutbildning[redigera | redigera wikitext]

Fristående gymnasieutbildning[redigera | redigera wikitext]

Eftergymnasial utbildning[redigera | redigera wikitext]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Lokala musikband[redigera | redigera wikitext]

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Media[redigera | redigera wikitext]

Tidning[redigera | redigera wikitext]

Radio[redigera | redigera wikitext]

1 Stationens tillstånd gäller för Vänersborgs kommun, men kan även avlyssnas i Trollhättan.
2 Stationens tillstånd gäller för Uddevalla, men kan på vissa platser, även avlyssnas i Trollhättan med rundstrålande antenn eller riktantenn för VHF Band II (fm-bandet) på taket.

TV[redigera | redigera wikitext]

Församlingar[redigera | redigera wikitext]

Svenska kyrkans församlingar[redigera | redigera wikitext]

Huvuddelen av tätorten är indelad i tre församlingar, nämligen Trollhättans, Götalundens och Lextorps församling. Stadsdelen Halvorstorp ligger dock i Gärdhems församling. År 1989 ändrades den kyrkliga indelningen av Trollhättan, då Lextorps och Götalundens församlingar bildades.

Frikyrkor[redigera | redigera wikitext]

Vy över Pingstkyrkan från Spikön.

Moské[redigera | redigera wikitext]

Andra religiösa församlingar[redigera | redigera wikitext]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Idrottsföreningar[redigera | redigera wikitext]

BK strömkarlen Bowling

Sportanläggningar[redigera | redigera wikitext]

Kända Trollhättebor[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Trollhättans tätort
År Invånare
1860
  
1 871
1870
  
2 658
1880
  
3 844
1890
  
5 295
1900
  
7 923
1910
  
12 275
1920
  
14 763
1930
  
15 018
1940
  
17 551
1950
  
22 951
1960
  
30 610
1970
  
41 016
1980
  
41 369
1990
  
42 257
2000
  
44 046
2005
  
44 498
2010
  
46 457
Källor: SCB



Anmärkningar:

  • 1900-1910 avser siffrorna befolkningen såväl inom kommunens gränser, samt uppskattade siffror för förstäderna Skoftebyn och Strömslund, som då låg utanför Trollhättan.
  • 1920-1940 avser siffrorna befolkningen inom stadens gränser, som under denna tid stämde väl överens med tätbebyggelsen.
  • Från och med 1950 avser siffrorna SCB:s tätortsdefinition.
  • Fram till och med 1960 utgjorde Halvorstorp en egen tätort. Invånarantal: 404 (1940), 504 (1950), 715 (1960)
  • I 1990 års siffror har även inräknats befolkningen i Björndalen (1 073) och Skogshöjden (1 006). Dessa stadsdelar började byggas i slutet av 1980-talet och hade vid 1990 års tätortsavgränsning ännu inte vuxit ihop med Trollhättan, och räknades därför som egna statistiska tätorter.
  • Ända sedan Trollhättan blev stad 1916 har den haft plats mellan 20 och 25 i storleksordning bland Sveriges städer.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ [a b] - Ekholms slott
  3. ^ - Trollhättans släktforskare om Trollhättans historia
  4. ^ - Svenska Akademiens Ordbok
  5. ^ [a b] - Trollhättans Kommun om Trollhättans historia
  6. ^ - Thomas Bjurbäck om Trollhättans historia
  7. ^ - ibid
  8. ^ - Arnholm.nu om Trollhätte kanal
  9. ^ - http://www.trollhattebygden.se/2-2003.html
  10. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  11. ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  12. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Trollhättans tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  13. ^ ”SVT Sport”. http://svt.se/2.21247/1.2471934/mika_myllyla_41_har_avlidit&from=rss. Läst 5 juli 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]