Trosa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 58°53′38″N 17°33′8″Ö / 58.89389°N 17.55222°Ö / 58.89389; 17.55222
Trosa
Tätort
Centralort
Trosa bibliotek och Turistbyrå.
Trosa bibliotek och Turistbyrå.
Land  Sverige
Landskap Södermanland
Län Södermanlands län
Kommun Trosa kommun
Församling Trosa församling
Koordinater 58°53′38″N 17°33′8″Ö / 58.89389°N 17.55222°Ö / 58.89389; 17.55222
Area 360,03 hektar
Folkmängd 5 027 (2010)[1]
Befolkningstäthet 13,96 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Trosa
Postnummer 619 XX
Riktnummer 0156
Tätortskod 0884
Trosas läge i Södermanlands län.
Red pog.svg
Trosas läge i Södermanlands län.
Den här artikeln handlar om tätorten Trosa. För damunderbyxor, se Trosor.
För andra betydelser, se Trosa (olika betydelser).

Trosa är en tätort i Södermanland och centralort i Trosa kommun, Södermanlands län. Orten är belägen mellan Södertälje och Nyköping där Trosaån mynnar ut i Östersjön.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Området kring Trosa är rikt på fornlämningar i form av runstenar. Berömd är också en guldskatt som grävdes upp ur jorden vid Tuna by i Västerljungs socken år 1774. Guldskatten, som brukar kallas Tureholmsskatten, vägde hela 12 kg och är den största guldskatt som hittats i landet. Skattens främsta föremål är en halsring och beslag. De förvaras numera i "guldrummet" på Historiska museet i Stockholm. Guldskatten är från folkvandringstiden, alltså 400 - 550 e Kr.

År 1331 skrevs parochia Troso = "Trosa socken". Detta antas syfta på namnet för Trosaån. Trosa socken fick namnet från kyrkbyn.

Trosa omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna

Trosa var troligen stad redan på 1300-talet och låg då vid nuvarande Trosa landskyrka, cirka 5 kilometer nordväst om nuvarande läge. År 1610 flyttades Trosa stad till det område där den nu ligger. I början av 1400-talet var Trosa en betydande handelsplats. Trosa brändes år 1445 av vitaliebröderna under Erik av Pommern. 1454 fick staden stadsprivilegium av kung Karl Knutsson Bonde. Dessa förnyades vid flyttningen 1610.

Liksom många andra städer längs Östersjökusten blev Trosa utsatt för rysshärjningarna. Staden brändes ner i grunden av den ryska vedergällningsflottan 1719. Dock skonades Trosa stads kyrka. Den uppfördes i början av 1700-talet i karolinerstil och är en av de få 1700-talskyrkorna i Strängnäs stift.

Åbladsstugan. Stadens bäst bevarade skärborgarstuga från 1700-talet. Namnet härrör från den siste skärborgaren - Axel Åblad. I maj flyttade skärborgarna ut till skärgården.
Gästhamnen på sommaren 2012.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Trosa stad, ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun, omgiven av Trosa socken som blev Trosa landskommun. 1971 ombildades Trosa stad till Trosa kommun, vilken uppgick 1974 i Nyköpings kommun och utbröts 1992.[2] I kyrkligt hänseende hörde orten före 2010 till Trosa stadsförsamling och orten tillhör sedan 2010 till Trosa församling.[3][3] Orten ingick till 1948 i domkretsen för Trosa rådhusrätt och därefter till 1971 i Nyköpings domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Trosa i Nyköpings tingsrätts domsaga.[4]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Trosa stad hade 857 invånare år 1933.


Befolkningsutvecklingen i Trosa 1950–2010[5][6]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
1 230
1960
  
1 322
1965
  
1 664
1970
  
2 173
1975
  
3 128
1980
  
3 688
1990
  
4 096 287
1995
  
4 235 330
2000
  
4 201 332
2005
  
4 633 337
2010
  
5 027 360

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Den äldre delen av bebyggelsen ligger vid de stadsbebyggda tomterna samlade kring de båda "Långatorna", vilka löper parallellt med Trosaån.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Trosa saknar järnväg. Den närmsta stationen finns i Vagnhärad, norr om staden. Bussförbindelser finns med Vagnhärad, Nyköping, Gnesta, Södertälje och Stockholm.

Motorvägen E4 passerar även strax utanför Vagnhärad.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Under århundraden var fisket huvudnäringen för Trosas invånare. Skärborgare kallades de fiskare som under sommarfisket levde i små byar ute på skären. Vintrarna tillbringades i staden. I slutet av 1800-talet började skärborgarlivet upphöra och staden började få ett gediget rykte som sommarstad och badort. Den nya tiden manifesterades genom bygget av ett societetshus. Här samlades sommargästerna och här hölls fester, baler och maskerader. Ett varmbadhus för bastubad och medicinska bad uppfördes även vid denna tid. I Trosa kommun finns idag ett antal industrier etablerade. De största är Camfil (utvecklar och tillverkar luft- och filtreringsutrustningar), Bosch Rexroth som ligger i Vagnhärad (tillverkningen består till största delen av olika typer av cylindrar och ventiler) och Trosa Tryckeri.

Många av Trosas invånare arbetar i Nyköping, Södertälje eller Stockholm.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Staden har genom åren attraherat konstnärer och författare. Mest kända av dessa är konstnären Reinhold Ljunggren, som bodde och verkade i Trosa under drygt trettio års tid. Författaren och stockholmsskildraren Erik Asklund hade sin sommarbostad på en av öarna i Trosa skärgård och Gunnar Ekelöf tillbringade en tid i Trosa.

Albert Engströms historier från Trosa stadshotell är också välkända. Skalden Vitalis, som egentligen hette Erik Sjöberg (1794-1828), är född i Trosa.

Metalcorebandet Adept kommer från Trosa.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Tätorten har två 1-6-skolor: Skärlagsskolan, som dessutom har sexårsverksamhet, och Vitalisskolan. Utanför tätorten, i Västerljung, ligger en låg- och mellanstadieskola som heter Kyrkskolan. Kommunen har även två högstadieskolor: Tomtaklintskolan i Trosa och Hedebyskolan i Vagnhärad.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  6. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Nilsson, Iwar; Världens ände och landet där bortom - fragment till en resebok för Trosa-trakten, 2. uppl., Trosa, 1935, BURK-nummer 1091014

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]