Trosa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För den historiska stadskommunen, se Trosa stad. För damunderbyxor, se Trosor.
Koordinater: 58°53′38″N 17°33′8″O / 58.89389, 17.55222
Trosa
Tätort
Centralort
Land  Sverige
Landskap Södermanland
Län Södermanlands län
Kommun Trosa kommun
Församling Trosa församling
Koordinater 58°53′38″N 17°33′8″O / 58.89389, 17.55222
Area 360,03 hektar
Folkmängd 5 027 (2010-12-31)[1]
Befolkningstäthet 13,96 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Postort TROSA
Postnummer 619 XX
Riktnummer 0156
Tätortskod 0884
Trosas läge i Södermanlands län.
Red pog.svg
Trosas läge i Södermanlands län.
Åbladsstugan. Stadens bäst bevarade skärborgarstuga från 1700-talet. Namnet härrör från den siste skärborgaren - Axel Åblad. I maj flyttade skärborgarna ut till skärgården

Trosa är en tätort i Södermanland och centralort i Trosa kommun, Södermanlands län. Staden är belägen mellan Södertälje och Nyköping där Trosaån mynnar ut i Östersjön.

Innehåll

[redigera] Historia

Trosa omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna, och därmed troligen inte helt tillförlitlig.

Området kring Trosa är rikt på fornlämningar i form av runstenar. Berömd är också en guldskatt som grävdes upp ur jorden vid Tuna by i Västerljungs socken år 1774. Guldskatten, som brukar kallas Tureholmsskatten, vägde hela 12 kg och är den största guldskatt som hittats i landet. Skattens främsta föremål är en halsring och beslag. De förvaras numera i "guldrummet" på Historiska museet i Stockholm. Guldskatten är från folkvandringstiden, alltså 400 - 550 e Kr.

Trosa är känt som stad, Trosa stad, sedan 1300-talet och är därmed en av Sveriges äldsta städer. Redan i början av 1400-talet var Trosa en betydande handelsplats och stadsprivilegium erhölls av kung Karl Knutsson Bonde år 1454. Eftersom landskapet runt ån är flackt, har landhöjningen resulterat i att havet dragit sig tillbaka och landarealen ökat. Vid 1600-talets början flyttades staden från Trosa lands kyrka till den nuvarande åmynningen. Liksom många andra städer längs Östersjökusten blev Trosa utsatt för rysshärjningarna. Staden brändes ner i grunden av den ryska vedergällningsflottan 1719. Dock skonades Trosa stads kyrka. Den uppfördes i början av 1700-talet i karolinerstil och är en av de få 1700-talskyrkorna i Strängnäs stift.

[redigera] Kultur

Staden har genom åren attraherat konstnärer och författare. Mest kända av dessa är konstnären Reinhold Ljunggren, som bodde och verkade i Trosa under drygt trettio års tid. Författaren och stockholmsskildraren Erik Asklund hade sin sommarbostad på en av öarna i Trosa skärgård och Gunnar Ekelöf tillbringade en tid i Trosa.

Sven Delblanc är uppvuxen i Vagnhärad norr om Trosa. Delblanc blev känd för en bredare publik genom TV-serien Hedebyborna, som är baserad på några av hans romaner. Albert Engströms historier från Trosa stadshotell är också välkända. Skalden Vitalis, som egentligen hette Erik Sjöberg (1794-1828), är född i Trosa.

Metalcorebandet Adept kommer från Trosa.

[redigera] Näringsliv

Under århundraden var fisket huvudnäringen för Trosas invånare. Skärborgare kallades de fiskare som under sommarfisket levde i små byar ute på skären. Vintrarna tillbringades i staden. I slutet av 1800-talet började skärborgarlivet upphöra och staden började få ett gediget rykte som sommarstad och badort. Den nya tiden manifesterades genom bygget av ett societetshus. Här samlades sommargästerna och här hölls fester, baler och maskerader. Ett varmbadhus för bastubad och medicinska bad uppfördes även vid denna tid. I Trosa kommun finns idag ett antal industrier etablerade. De största är Camfil (utvecklar och tillverkar luft- och filtreringsutrustningar), Bosch Rexroth som ligger i Vagnhärad (tillverkningen består till största delen av olika typer av cylindrar och ventiler) och Trosa Tryckeri.

Medelinkomsten 2001 var 259 555 kr för män och 172 945 kr för kvinnor (medelvärde 216 267 kr). Kommunens totala skatteintäkter för år 2003 var 343 miljoner kronor. Skattesatsen var 2003 30,4%. Trosa tillhör de kommuner i Sverige med störst andel arbetande bland befolkningen i åldern 16 - 65 år (78%). Många av Trosas invånare arbetar dock i Nyköping, Södertälje eller Stockholm.

Trosa är ett populärt turistmål, speciellt på sommaren. Till detta bidrar det pittoreska läget längs Trosaån med dess åpromenad samt den låga trähusbebyggelsen. Trafiken i Trosa hamn är livlig. Trosa skärgård besöks i stor omfattning av båtfolket. Runt Trosa har många fritidsområden vuxit upp. Fritidshusen omvandlas ofta successivt till hus för permanentboende.

Kommunen äger även en semesterö, Kråmö, där allmänheten har möjlighet att hyra en stuga. Ön var ursprungligen en del av Tureholm. Den äldre lantmiljön finns bevarad och öns bebyggelse består både av hus från tiden som skärgårdshemman, samt modernare semesterhus. Ön ligger mitt i ett naturreservat.

[redigera] Skolor

Vitalisskolan är en 1-6 skola med 6-årsverksamhet. Skärlagsskolan är också en 1-6 skola. Utanför tätorten, i Västerljung, ligger en låg- och mellanstadieskola som heter Kyrkskolan. Sedan finns även två högstadieskolor i kommunen: Hedebyskolan i Vagnhärad och Tomtaklintskolan i Trosa.

[redigera] Kommunikationer

Trosa saknar järnväg. Den närmsta stationen finns i Vagnhärad, norr om staden. Därifrån finns det förbindelser med Nyköping och Norrköping söderut, samt Södertälje och Stockholm norrut. Bussförbindelser finns med Nyköping, Gnesta, Södertälje och Stockholm.

Motorvägen E4 passerar även strax utanför Vagnhärad. Restiden med tåg från Vagnhärad till Stockholm är drygt 40 minuter. Med bil tar det cirka 40 minuter. Avståndet från Trosa till Stockholm är 70 km, till Södertälje 38 km och till Nyköping 45 km.

[redigera] Bilder

[redigera] Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Trosa 1960–2010[2]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
1 322
1965
  
1 664
1970
  
2 173
1975
  
3 128
1980
  
3 688
1990
  
4 096 287
1995
  
4 235 330
2000
  
4 201 332
2005
  
4 633 337
2010
  
5 027 360

[redigera] Referenser

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 16 juni 2011. 
  2. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk