Trosa kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Trosa kommun
Kommun
Trosa vapen.svg
Land  Sverige
Län Södermanlands län
Landskap Södermanland
Domsaga Nyköpings domsaga
Läge 58°53′38″N 17°33′8″Ö / 58.89389°N 17.55222°Ö / 58.89389; 17.55222Koordinater: 58°53′38″N 17°33′8″Ö / 58.89389°N 17.55222°Ö / 58.89389; 17.55222
Centralort Trosa
Areal 217,5 km² (2013-01-01)[1]
247:e största (av 290)
 - land 209,73 km²
 - vatten 7,77 km²
Folkmängd 11 724 (2014-03-31)[2]
188:e största (av 290)
Befolkningstäthet 55,9 invånare/km²[2][1]
88:e högsta (av 290)
Kommunkod 0488
Trosa Municipality in Södermanland County.png
Webbplats: www.trosa.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Trosa kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Trosa.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Trosa, Vagnhärad och Västerljung. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Trosa stad som 1863 bildade en stadskommun.

Trosa-Vagnhärads landskommun bildades 1926 av Trosa och Vagnhärads landskommuner. Vid kommunreformen 1952 sammanlades denna kommun med Västerljungs landskommun som fick det nygamla namnet Vagnhärads landskommun.

Trosa kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Trosa stad. Samtidigt, 1971, bildades Vagnhärads kommun genom en ombildning av Vagnhärads landskommun. 1974 uppgick Trosa och Vagnhärads kommuner i Nyköpings kommun, varur 1992 utbröts ett område motsvarande de två tidigare kommunerna vilka bildade en egen kommun under det nygamla namnet Trosa kommun.[3]

Den 26 maj 2013 hölls en folkomröstning i kommunen om huruvida Trosa skulle byta län från Södermanlands län och landsting till Stockholms län och landsting. 63 % av de röstberättigade deltog i valet och svaret blev nej, då 41,2 % var för länsbyte och 58,6 % var emot.[4][5][6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Nyköpings tingsrätts domsaga.[7]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält en roddbåt med två par åror av guld och däröver en bildad måne av silver.

Vapnet fastställdes 1934 för Trosa stad och går tillbaka på ett sigill från 1600-talet. Båten anses syfta på strömmingsfiske. När Trosa år 1974 uppgick i Nyköpings kommun kom vapnet ur bruk. När nya Trosa kommun bildades 1992 registrerade det gamla stadsvapnet hos PRV för den nya kommunen. Även det i kommunen ingående Vagnhärad hade åren 1955–1973 ett vapen.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Trosa kommun 1995–2010
År Invånare
1995
  
10 050
2000
  
10 197
2005
  
10 831
2010
  
11 462
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Orter[redigera | redigera wikitext]

Nr Tät- och småorter Folkmängd
1 Trosa 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal4 633
2 Vagnhärad 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal3 221
3 Västerljung &&&&&&&&&&&&0372.&&&&&0372
4 Stensund och Krymla &&&&&&&&&&&&0347.&&&&&0347
5 Sund &&&&&&&&&&&&0330.&&&&&0330
6 Lagnöviken &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&0
7 Lövsta &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&0
8 Öbolandet &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&0


Områden/Byar[redigera | redigera wikitext]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i valen 1991–2010[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP TRR SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1991 1 13 1 2 4 5 2 11
13 2 4 5 2 11
39 85,5
24 15
1994 1 15 2 3 4 1 9
15 2 3 4 9
35 86,6
19 16
1998 3 12 2 2 2 4 10
3 12 2 2 2 4 10
35 81,87
20 15
2002 2 15 1 2 4 2 9
2 15 2 4 2 9
35 81,33
20 15
2006 13 1 1 2 3 2 13
13 2 3 2 13
35 82,89
21 14
2010 9 2 1 1 1 3 1 17
9 2 3 17
35 85,38
18 17
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Församling[redigera | redigera wikitext]

Trosa kommun sammanfaller sedan 2010 med Trosa församling.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Området kring Trosa är rikt på fornlämningar i form av runstenar. Berömd är också en guldskatt som grävdes upp ur jorden vid Tuna by i Västerljung 1774. Guldskatten, som brukar kallas Tureholmsskatten, vägde hela 12 kg och är den största skatt som hittats i landet. Guldskattens främsta föremål är en halsring och beslag. De förvaras numer i GuldrummetHistoriska museet i Stockholm. Guldskatten är från folkvandringstiden, alltså 400 - 550 e Kr.

Runsten mellan Trosa och Vagnhärad. Texten lyder: Torger och Ore de reste stenar efter Olev, sin fader, och efter Sven, sin broder

Trosa är känt som stad sedan 1300-talet och är därmed en av Sveriges äldsta städer. Redan i början av 1400-talet var Trosa en betydande handelsplats och stadsprivilegium erhölls av kung Karl Knutsson (Bonde) 1454. Eftersom landskapet runt ån är flackt, har landhöjningen resulterat i att havet dragit sig tillbaka och landarealen ökat. Vid 1600-talets början flyttades centralorten från Trosa landskyrka till den nuvarande åmynningen.

Liksom många andra städer längs Östersjökusten blev Trosa utsatt för rysshärjningarna. Staden brändes ner i grunden av den ryska vedergällningsflottan 1719. Dock skonades Trosa stadsförsamlings kyrka.

Kyrkor[redigera | redigera wikitext]

Inom kommunen finns fyra kyrkor: Trosa stads kyrka, Trosa lands kyrka, Vagnhärads kyrka samt Västerljungs kyrka. Trosa kyrka uppfördes i början av 1700-talet i karolinerstil och är en av Strängnäs stifts få 1700-talskyrkor. Trosa landsförsamlings kyrka började uppföras under 1200-talet. Vagnhärads kyrka har ett dominerande läge på en kulle. Kyrkan påbörjades under 1200-talets slut. Dopfunten är från 1000-talets senare del. Västerljungs kyrka härstammar från medeltiden. På kyrkogården finns ett pyramidformat gravmonument över riksgreven Walther von Hallwyl ritat av Isak Gustaf Clason. Även den kände polarforskaren Adolf Erik Nordenskiöld har sin grav på Västerljungs kyrkogård.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Staden har genom åren attraherat konstnärer och författare. Mest kända av dessa är konstnären Reinhold Ljunggren, som bodde och verkade i Trosa under drygt trettio års tid. Författaren och stockholmsskildraren Erik Asklund hade sin sommarbostad på en av öarna i Trosa skärgård och Gunnar Ekelöf tillbringade en tid i Trosa. Sven Delblanc är uppvuxen i Trosa. Delblanc blev känd för en bredare publik genom TV-serien "Hedebyborna", vilken bygger på några av hans romaner. Albert Engströms historier från Trosa stadshotell är också välkända. Skalden Vitalis, som egentligen hette Erik Sjöberg (1794-1828), är född i Trosa.

Handel och ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Under århundraden var fisket huvudnäringen för Trosas invånare. Skärborgare kallades de fiskare som under sommarfisket levde i små byar ute på skären. Vintrarna tillbringades i staden. Under 1870-talet upphörde skärborgarfisket och stadenblev i slutet av 1800-talet sommarstad och badort. Den nya tiden manifesterades genom bygget av ett societetshus, där sommargästerna samlades och det hölls fester, baler och maskerader. Ett varmbadhus för bastubad och medicinska bad uppfördes även vid denna tid.

I Trosa kommun finns idag ett antal industrier etablerade. De största är Camfil (utvecklar och tillverkar luft- och filtreringsutrustningar), Bosch Rexroth (tillverkningen består till största delen av olika typer av cylindrar och ventiler) och Trosa Tryckeri.

Medelinkomsten 2001 var 259 555 kr för män och 172 945 kr för kvinnor (medelvärde 216 267 kr). Kommunens totala skatteintäkter för år 2003 var 343 miljoner kronor. Skattesatsen var 2003 30,4%. Trosa tillhör de kommuner i Sverige med störst andel arbetande bland befolkningen i åldern 16 - 65 år (78%). Många av Trosas invånare arbetar i de större (närbelägna) städerna Nyköping och Södertälje.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Fotbollsklubben Vagnhärads SK och skytteföreningen Trosa-Vagnhärads Skyttegille är från kommunen.

Kommunikation[redigera | redigera wikitext]

Tåg förbinder Vagnhärad med Nyköping och Norrköping söderut, och Södertälje och Stockholm norrut. Bussförbindelser finns med Nyköping och Södertälje. MotorvägenE4 passerar genom kommunen strax utanför Vagnhärad. Restiden med tåg från Vagnhärad till Stockholm är drygt 45 minuter. Med bil tar det cirka 40 minuter. Avståndet från Trosa till Stockholm är 70 km, till Södertälje 38 km och till Nyköping 45 km.

Turism[redigera | redigera wikitext]

Trosa skärgård, Julaftons fyr

Trosa är ett populärt turistmål, speciellt på sommaren. Till detta bidrar det pittoreska läget längs Trosaån med dess åpromenad samt den låga trähusbebyggelsen. Trafiken i Trosa hamn är livlig. Trosa skärgård besöks i stor omfattning av båtfolket.

Runt Trosa har många fritidsområden vuxit upp. Fritidshusen omvandlas ofta successivt till hus för permanentboende.

Trosa kallas skämtsamt "Världens ände". Ursprunget till denna beteckning är omtvistat.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/373921/. Läst 12 maj 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Trosa tar tillbaka ansökan om länsbyte - påverkar inte Gnesta Sverigesradio.se. Läst 2012-08-20.
  5. ^ Trosa vill stanna i Södermanland Sverigesradio.se. Läst 2012-08-20.
  6. ^ Kommunala folkomröstningar val.se. Läst 2012-08-20
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]