Trysunda
| Trysunda | |
| Ö | |
 Fiskeläget Trysunda sett från Kapellberget.
| |
| Etymologi: ”Tre sund” | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Ångermanland |
| Län | Västernorrland |
| Kommun | Örnsköldsvik |
| Del av | Höga Kusten |
| Koordinater | 63°08′30″N 18°48′00″Ö / 63.14167°N 18.80000°Ö |
| Längd | 2,8 km |
| Area | 2,42 km² |
| Folkmängd | 2 (2012)[1] |
| Geonames | 2667175 |
| 2006 utsedd till ”Sveriges vackraste ö” | |
Trysunda är en ö och ett fiskeläge i Nätra socken på Höga kusten i Ångermanland. Hela ön är naturreservat sedan 1987, tillsammans med Skrubban och andra omgivande öar.
Historia
I en väl skyddad vik, dit en gång tre sund ledde, ligger det fiskeläge som grundades av Gävlefiskarna, ovisst när, men senast på 1600-talet. År 1737 fanns här 14 Gävlefiskare. Näst efter Ulvöhamn var detta länge den viktigaste gävlebohamnen i norra Ångermanland och det var även den sista som utnyttjades på traditionellt sätt (fram till sekelskiftet 1900). Trysunda kapell uppfördes av Gävlefiskarna 1654.[1] På 1930-talet fanns på Trysunda ett hundratal bofasta personer som livnärde sig av fiske.[2]
Det välbevarade fiskeläget är ett populärt utflyktsmål för båtfolk och turister. Ön har båtförbindelse med Köpmanholmen. Många väljer att besöka Björnvikens fina sandstrand eller den färgrika stenstranden vid Storviken.
Namnet
Ön är relativt låg och bergig. Landhöjningen har inneburit en uppgrundning av de sund, Trysunda – ”tre sund” – som tidigare ledde till hamnen vid fiskekäget. I sin berömda beskrivning över Ångermanland skrev den svenske topografen Abraham Hülphers 1780:
| ” | För längre tid sedan woro 3 inlopp till Trysunda hamn, hwaraf den ock fått namn, men nu är allenast ett i sudwäst brukligt, sedan de öfriga genom wattnets utfallande blifwit onyttige.[4] | „ |
Naturreservat
1987 avsattes Trysunda tillsammans med Skrubban och de andra omgivande öarna: Trysundaholmen, Gråskär, Rödklubben, Björnviksklubben och Sundsklubben samt delar av Klösan, Klösbådan och Ällö som naturreservat.[5] Sammantaget är landdelen av naturreservatet ungefär 378 hektar stort. Med omgivande hav inräknat blir arealen 1052 hektar.[6][7]
Floran i reservatet
Floran i reservatet är örtrik. Karaktärsarter är blåsippa, liljekonvalj, tibast, getrams, vanlig låsbräken, nattviol och fjällnejlika.[8][9] På Kapellsbergets branter (Trysunda) och på Skrubbans sydbrant växer tuvbräcka.[9] Strandtrav förekommer också på flera lokaler inom reservatet, bland annat på Skrubban.[5]
Malmbrytning
På 1830-talet lät den dåvarande delägaren till handelshuset P. Brändström & Co i Gävle, Hans Wilhelm Eckhoff undersöka möjligheterna att bryta järnmalm i närområdet till Gideå bruk, bland annat på Trysunda och den intilliggande ön Skrubban. Malmen på Skrubban ansågs inte brytvärd, men vid Björnviken på Trysunda började malm brytas 1835. Den visade sig dock av alltför dålig kvalitet för att kunna användas i produktionen, varför malmbrytningen lades ner redan 1837.[10]
En vacker ö
2006 utsågs Trysunda inofficiellt till ”Sveriges vackraste ö” av ö-älskaren Anders Källgård, författare till boken ”Sveriges öar”.[7]
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b] Källgård 2013, s. 560.
- ^ Vedin, Per (1930). Det forntida fisket vid norrlandskusten: Gävlebohamnar under gångna århundraden. Gävle: Skolförl. Libris 1337170
- ^ ””Geometrisk afrijtning öfver Trysun” - Nätra socken Trysunda nr 1; Geometrisk avmätning”. Lantmäteristyrelsens arkiv. Lantmästeriet. http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&archive=LMS&nbOfImages=2&sd_base=lms2&sd_ktun=4c4d535f5834312d34393a31. Läst 11 augusti 2014.
- ^ Guvå 1970, s. 167.
- ^ [a b] ”Trysunda - Världsarvets pärla”. Länsstyrelsen Västernorrland. http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/sv/djur-och-natur/skyddad-natur/naturreservat-i-vasternorrland/ornskoldsviks-kommun/trysunda/Pages/default.aspx?keyword=Skrubban. Läst 7 augusti 2014.
- ^ ”Bildande av Trysunda naturreservat, Nätra socken, Örnsköldsviks kommun”. Länsstyrelsen Västernorrland. http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/Natura-2000/Bevarandeplaner/trysunda-se0710056.pdf. Läst 7 augusti 2014.
- ^ [a b] Birkö 2000, s. 73.
- ^ Guvå 1970, s. 173-174.
- ^ [a b] Edin och Holmgren 1975, s. 70.
- ^ Söderlind 1990, s. 61-95.
Tryckta källor
- Birkö, Thomas; Forsgren, Fredrik (2000). Örnsköldsviks naturguide. Örnsköldsviks kommun. Libris 3236122. ISBN 91-972328-6-6
- Söderlind, E. Per (1990). Gideå bruk och Husums sågverk. D. 1, Historisk skildring intill 1846. Örnsköldsviks kommuns skriftserie, 0280-6150 ; 10. Bjästa: Cewe-förlaget. Libris 1187937. ISBN 91-7542-188-7
- Källgård, Anders (2013 (3:e upplagan)). Sveriges öar. Stockholm: Carlsson Bokförlag. ISBN 978-91-7331-573-9
- Guvå, Lars (1970). Naturvårdsinventering i Västernorrlands län – Del I Ångermanland: Nolaskogsdelen. Länsstyrelsen i Västernorrlands län