Tulpanmanin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pamflett från tulpanmanins dagar.
Semper Augustus, den finaste av de tulpaner som handlades med.

Tulpanmanin eller tulpansvindeln var en finansbubbla i Nederländerna under 1630-talet, baserad på handel med tulpanlökar. Den räknas som världens första spekulationsbubbla.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Även under medeltiden hade man spekulerat i olika saker, såsom enhörningshorn (som kom från narvalar), reliker och även statsskuldspapper vars nominella värde kunde skilja sig från marknadsvärdet, men det hade aldrig utvecklats sig på samma sätt som tulpanmanin skulle göra.

Tulpanmanin tar fart[redigera | redigera wikitext]

Tulpanen hade nått Europa under mitten av 1500-talet via det Osmanska riket, men hade tidigare mest varit en angelägenhet för botaniker och samlare, delvis eftersom den förökade sig långsamt. På 1630-talet spreds odlandet i det merkantila Nederländerna, där blommorna visade sig trivas väl i klimatet. Handlare gjorde upptäckten att priset ökade om de höll på de dyrare lökarna en tid. En ny generation odlare trädde in på scenen, och började arrendera mark och odla tulpaner i stor skala, vilka de även sålde på egen hand. De började sälja lökarna i mindre och mindre volymer så att även mindre välbärgade personer fick råd att gå in i handeln – något som även underlättades av det faktum att reallönerna var höga –, samtidigt som Nederländerna upplevde en guldålder, varför det fanns mycket kapital.

För första gången såg man nu hur pengar skenbart kunde föröka sig själva: när fler och fler lockades av handeln ökade priserna, och även sådana lökar som tidigare ansetts defekta och kastas kunde nu säljas. Farhågorna om att botten skulle gå ur marknaden viftades bort med argumenten att tulpanerna bevisligen kunde föröka sig själva, och att folk snart skulle komma från andra delar av världen för att ta del av den holländska tulpanmarknaden. Eftersom lökarna endast kunde handlas med från juni till oktober, då de var ur jorden, vidlåddes handeln av en viss osäkerhet, som drev upp priserna ytterligare. Snart började man även handla med framtida skördar i vad som var historiens första terminsaffärer. Man köpte till och med framtida lökar av handlare som man visste inte hade täckning för dessa, vilka i sin tur var tvungna att köpa dessa i efterhand hos någon annan.

Bubblans höjdpunkt och fall[redigera | redigera wikitext]

År 1634 steg efterfrågan brant, och två år senare hade priset tredubblats på vanliga lökar; de exklusiva än mer, vissa upp till 12 gånger. Folk drogs med i allt högre grad; vissa sålde hus och jord, ofta till underpris, för att kunna delta i handeln. Det året ökade en lök ”Centen” från 40 till 350 floriner på några månader.

Ett standardiserat prisindex för tulpanlökskontrakt, skapat av Earl Thompson. Han hade inga prisuppgifter för tiden mellan 9 februari och 1 maj. Därför visas inte någon kurvform för den sjunkande delen. Men man vet dock att marknaden föll samman abrupt i februari. [1]

Handeln nådde sin zenit vid årsskiftet 1636-1637. I februari 1637 sprack det hela. Den tredje samma månad slutade priserna stiga, och folk fick bråttom att realisera sina vinster. Terminerna blev snabbt värdelösa, och vid veckans slut gick lagren med lökar inte längre att sälja. Massor av människor ruinerades, och Nederländerna gick in i en ekonomisk depression.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Peter Englund (2003). ”Kring Admiral Pottebacker och finansbubblornas historia”. Tystnadens historia och andra essäer. Stockholm: Atlantis. ISBN 91-7486-766-0 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Denna uppgift är hämtad från motsvarande engelska artikel, som har referenser.