Tunnbröd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Till vänster ett modernt bageribakat tunnbröd bakat på vetemjöl, rågmjöl, jäst och hjorthornssalt. Till höger ett osyrat tunnbröd bakat i bagarstugakornmjöl, mjölk, vatten och salt.
Kavlar och andra redskap för tunnbrödsbak.
Bakugn för tunnbröd.

Tunnbröd bakas på vetemjöl, rågmjöl och ofta också kornmjöl. Som jäsmedel används jäst och hjorthornssalt. Degen kavlas ut tunt och med en kruskavel blir ytan lagom ojämn. Gräddas med fördel i gammal bakugn, men det fungerar i vanlig ugn också.

Tunnbröd kan vara mjukt eller hårt. Hårt tunnbröd äts till surströmming men även till andra maträtter. "Bryta" kallas den rätt som uppkommer då man bryter hårt tunnbröd i småbitar och äter i djuptallrik tillsammans med mjölk eller fil och lingonsylt. "Blöta" kallas den norrländska variant av dopp i grytan där hårt tunnbröd används i stället för vörtbröd. Man kan även blötlägga tunnbrödet i varm mjölk och äta med smör som får smälta, till förstärkt frukost. I norra Västerbotten kallas hårt tunnbröd ofta "ljusugnsbröd", vilket endast kan bakas när bakugnen har ljusnat och inget sot är kvar i ugnstaket, det är tecknet på att bakugnen är riktigt varm. Innan ugnen ljusnat kan man gärna baka mjuka bröd som till exempel "Hällakaka", även kallad "kakun", som är en tjockare variant av tunnbröd.

I Jämtland kallas maträtten där man bryter ner hårt tunnbröd i mjölk och tillsätter sylt, för "brösull" (äldre: "brôusull"). I Ångermanland kallas maträtten för "bryta" eller "bröta" och i Norr- och Västerbotten "bruttu" (används filmjölk kallas rätten för "filbruttu"). På pitedialekt heter det i stället smolanedi (smula-ned-i).

En modell av mjukt bröd är klådda som till och med är lite tunnare än vanligt tunnbröd, fast mjukt.

Se även[redigera | redigera wikitext]