Turnyr

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kvinna med turnyr.

Turnyr, från franskans tournure, vändning, är ett kvinnoplagg som användes under 1870-talet och 1880-talet. Det är en anordning som bärs under klänningen för att ge intryck av att bäraren har en yppig bakdel, och ger kjolen en bakåt pösande form.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Förspelet till turnyren kom redan under 1690-talet och sedan under 1780-talet, då det också var modernt att drapera klänningen bakåt och där samla kjolens vidd; under 1780-talet bars rentav en liten kudde under släpet för att få denna effekt. Den riktiga turnyren utvecklades som en fortsättning av krinolinen; då krinolinen förändrades i slutet av 1860-talet, kom den att utvecklas till en "halvkrinolin", en så kallad "krinolett", med vidden endast åt sidorna och bakåt; till slut endast bakåt, och då de nedersta ringarna på krinolinen togs bort, hade man en färdigutvecklad turnyr, som lanserades på den sista kejsarbalen i Paris år 1870. Kjolarna skulle då vara skurna nästan raka framtill, och draperade bakåt, ofta med släp. Turnyren var sedan modern fram till 1877, då man under fem år sedan använde draperingarna utan släp, vilket gav en ovanligt snäv silhuett. År 1882 blev turnyren modern igen, och växte sig under 1887-1888 mycket stor, innan den försvann sistnämnda år.

Jämförelser[redigera | redigera wikitext]

De amerikanska indianerna använde ett liknande plagg vid traditionella danser. Där var det männen som bar turnyren, och den var smyckad med fjädrar från örn eller hök.

Vissa anser att turnyren hämtar sin inspiration från det kroppsliga tillstånd som kallas för steatopygi (fettgump). Än idag är steatopygi vanligt förekommande hos delar av urbefolkningen i exempelvis södra Afrika. Förmågan att lagra fett, alltså energi eller kalorier, i stussvävnaden kan ha haft ett positivt överlevnadsvärde sett ur ett evolutionärt perspektiv. Denna kvinnliga kroppsform kan därmed ha utövat en sexuellt associerad attraktionskraft på män, som naturligtvis vill optimera sin avkommas överlevnadschanser. Krinolinens, och framför allt turnyrens popularitet, sammanföll i stora drag med de europeiska staternas strävanden att kolonisera Afrika, varvid kontakter med den afrikanska urbefolkningen etablerades och blev allt vanligare. Huruvida dessa kontakter ledde till det ökade intresset för turnyren är inte säkerställt.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]