Tycho Brahe-dag

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Tycho Brahe-dagar, även kallade egyptiska dagar och förkastade dagar, är i de skandinaviska länderna ett antal bestämda datum under året som betraktades särskilt otursförföljda. De har fått sitt namn efter den danske astronomen Tycho Brahe. I överförd bemärkelse används ordet för att beskriva vilken dag som helst som verkat särskilt otursdrabbad.[1]

Brahe fick på 1500-talet i uppdrag av kejsar Rudolf II att bestämma vilka dagar på året som kunde anses som otursdagar. Han kom fram till att det fanns trettiotvå sådana dagar i almanackan. I den svenska Bondepraktikan förtecknades trettiotre ”förkastade” dagar och under dessa skulle man inte flytta, byta arbete eller gifta sig. Idag kallar man vilken dag som helst där allt går åt skogen för en Tycho Brahe-dag.

Tycho Brahes egen dag[redigera | redigera wikitext]

Brahes egen otursdag sägs ha inträffat på en bankett hos Rudolf II i Prag 1601. Brahe ansåg sig inte kunna lämna bordet före kejsaren och satt och höll sig så blåsan sprack med bukhåleinflammation och döden som följd. Detta är mycket möjligt en felaktig bild av vad som hände, då sentida undersökningar vid Lunds universitet av Brahes hårstrån visar på en hög halt av bly och kvicksilver nära roten på hårstråna. Han kan alltså ha blivit förgiftad och dött av akut kvicksilverförgiftning. Kvicksilverförgiftning leder till symptom som liknar dem vid prostataförstoring.

Otursdagarna enligt bondepraktikan[redigera | redigera wikitext]

Januari: 1, 2, 4, 6, 11, 12 och 19
Februari: 11, 17 och 18
Mars: 1, 4, 14 och 15
April: 10, 17 och 18
Maj: 7, 15 och 18
Juni: 6
Juli: 17 och 21
Augusti: 2 och 10
September: 1 och 18
Oktober: 6
November: 1, 6 och 18
December: 6, 11 och 18

Den 11 januari ansågs vara den absolut värsta otursdagen under året.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Almanacksord. Språkrådet. Läst 2014-01-01.