Tycho Brahe-dag
En Tycho Brahe-dag är en riktig olycksdag. Astronomen Tycho Brahe fick på 1500-talet i uppdrag av kejsar Rudolf II att bestämma vilka dagar på året som kunde anses som otursdagar. Tycho Brahe kom fram till att det fanns trettiotvå sådana dagar i almanackan. Dessa dagar förtecknades i Bondepraktikan, och sådana dagar skulle man inte flytta, byta arbete eller gifta sig. Idag kallar man vilken dag som helst där allt går åt skogen för en Tycho Brahe-dag.
Tycho Brahes egen dag [redigera]
Tycho Brahes egen otursdag sägs ha inträffat på en bankett hos Rudolf II i Prag 1601. Tycho ansåg sig inte kunna lämna bordet före kejsaren och satt och höll sig så blåsan sprack med bukhåleinflammation och döden som följd. Detta är mycket möjligt en felaktig bild av vad som hände, då sentida undersökningar vid Lunds universitet av Tycho Brahes hårstrån visar på en hög halt av bly och kvicksilver nära roten på hårstråna. Han kan alltså ha blivit förgiftad och dött av akut kvicksilverförgiftning. Kvicksilverförgiftning leder till symptom som liknar dem vid prostataförstoring.
