Tyrolen
Tyrolen, tyska Tirol, är en region i Mellaneuropa i västra Österrike och norra Italien. Tyrolen var en gång i tiden under ett styre men delades efter första världskriget upp i förbundslandet Tyrolen i Österrike och Trentino-Alto Adige, idag en autonom region i Italien. De olika delarna som tillsammans utgör Tyrolen samarbetar genom Europaregionen Tirol-Südtirol/Alto Adige-Trentino, en egen juridisk person.
Innehåll |
Tyrolens delning [redigera]
Tyrolen splittrades 1919 då södra delen, Südtirol och Welschtirol (idag Trentino-Alto Adige), som en följd av första världskriget och upplösningen av Österrike-Ungern, tillföll Italien, medan Nordtirol och Osttirol (idag förbundslandet Tyrolen), fortsatte att vara en del av Österrike. Senare försök att återförena det tysktalande Sydtyrolen med övriga Tyrolen, framförallt åren efter andra världskriget, har misslyckats.
- Se vidare Sydtyrolens historia.
Geografi [redigera]
Tyrolens största städer [redigera]
| Stad | Invånarantal | ||
|---|---|---|---|
| 1 | Innsbruck | 120 147 | |
| 2 | Trient | 112 142 | |
| 3 | Bozen | 104 029 | |
| 4 | Meran | 37 673 | |
| 5 | Rovereto | 37 549 | |
| 6 | Brixen | 20 512 | |
| 7 | Pergine Valsugana | 20 122 | |
| 8 | Kufstein | 17 388 | |
| 9 | Arco | 16 364 | |
| 10 | Leifers | 16 161 | |
| 11 | Riva del Garda | 15 818 | |
| 12 | Telfs | 14 626 | |
| 13 | Bruneck | 14 535 |
Tyrolens historia [redigera]
Uppror i Tyrolen [redigera]
1809 skedde ett uppror, Tiroler Volksaufstand, mot den bayerska politiken i Tyrolen. Upproret leddes av Andreas Hofer, Josef Speckbacher och prästen Joachim Haspinger. 1814 kom Tyrolen tillbaka till Österrike och huset Habsburg. Tyrolen hamnade senare under italienskt och franskt styre.
Tyrolens vapen [redigera]
-
Vapen för furstbiskopdömet Trient eller Trento.
-
Vapen för furstbiskopdömet Brixen eller Bressanone.
Furstbiskopen betraktade sig inte som landsfurstens (den habsburgske monarken som greve av Tyrolen), undersåte, utan landsfursten var biskoparnas beskyddare och dessa hade med honom ingått ett frivilligt skyddsförbund. Han var också länsherre för vissa av deras världsliga besittningar.[1] -
Vapen för det nuvarande österrikiska förbundslandet Tyrolen.
-
Vapen för den nuvarande italienska autonoma provinsen Sydtyrolen.
-
Vapen för den nuvarande italienska autonoma provinsen Trentino, det tidigare Welschtirol.
Tyrolens regenter [redigera]
Grevar av Tyrolen
- Albert
- 1028-1140 Albert I.
- 1140-1165 Albert II., från 1141 Graf von Tirol
- 1165-1180 Berthold, från 1141 Graf von Tirol
- 1180-1190 Heinrich I.
- 1202-1253 Albert III.
Grafen von Görz-Tirol
- 1253-1258 Meinhard I.
- 1257-1295 Meinhard II.
- 1295-1310 Otto
- 1310-1335 Heinrich II.
- 1335-1363 Margarethe
Luxemburg
Wittelsbacher
Habsburg
Habsburg Ältere Tiroler Linie
Ferdinand II. von Tirol und habsburgische Statthalter
- 1564-1595 Ferdinand II. (Tirol)
- 1602-1618 Maximilian III. (Habsburg), Statthalter
Jüngere Tiroler Linie
- 1619-1632 Leopold V. (Habsburg), Statthalter, från 1626 Landesfürst
- 1646-1662 Ferdinand Karl
- 1663-1665 Sigismund Franz
Se även [redigera]
Externa länkar [redigera]
Referenser [redigera]
- ^ GRANICHSTAEDTEN-CZERVA, Rudolf - "Brixen - Reichsfürstentum und Hofstaat", Wien 1948. http://www.coresno.com/literatur/117-gra-geschichte/1872-gra-brixen.html 2010-09-23