Tyska förbundet
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2009-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
| Tysklands historia | |
 Denna artikel är en del av en serie |
|
| Tidslinje | |
|---|---|
| Germanien | |
| Folkvandringstiden | |
| Austrasien (511–719) Gamla Sachsen (?–785) | |
| Frankerriket (719–843) | |
| Östfrankiska riket (843–962) | |
| Tysk-romerska riket (962–1806) | |
| Preussen (1701–1918) | |
| Rhenförbundet (1806–1813) | |
| Tyska förbundet (1815–1866) | |
| Nordtyska förbundet (1866–1871) | |
| Kejsardömet (1871–1918) | |
| Novemberrevolutionen (1918–1919) | |
| Weimarrepubliken (1919–1933) | |
| Nazityskland (1933–1945) | |
| Ockupationen (1945–1949) | |
| Västtyskland-Östtyskland (1949–1990) | |
| Efter återföreningen (från 1990) | |
|
Tyskland-portalen |
Tyska förbundet (tyska: Deutscher Bund), var ett statsförbund av 39 tyska stater, bland dem Preussen och Österrike. Det upprättades 1815 av Wienkongressen, som en ersättning för det 1806 upplösta Tysk-romerska riket. Det kom att präglas av Preussens och Österrikes rivalitet, och förbundet upplöstes 1866 sedan Preussen besegrat Österrike i krig. Det ersattes av det av Preussen ledda Nordtyska förbundet.
Den österrikiske kejsaren var Tyska förbundets formella överhuvud. Förbundets parlament var förbundsförsamlingen, också kallad förbundsdagen, (på tyska kallat Bundesversammung respektive Bundestag). Detta organ sammanträdde i Frankfurt am Main. – I samma stad sammanträdde också Frankfurtparlamentet (Frankfurter Nationalversammlung) under revolutionsåret 1848 (efter februarirevolutionen i Frankrike). Liberala krafter ville där gå mot ett enande av landet under en ny fri författning.
I skräcken efter mordet på författaren August von Kotzebue, utfört av en liberal student, samlades förbundets stater i augusti 1819 till överläggningar i Karlsbad. Detta ledde till Karlsbadbesluten som bekräftades av tyska förbundsdagen 20 september 1819, vilket medförde sträng censur och övervakning av studenternas politiska åsikter. Besluten var i kraft till 2 april 1848.
Innehåll |
Medlemsstater[redigera]
Kejsardömen[redigera]
Kungariken[redigera]
Kurfurstendömen[redigera]
Storhertigdömen[redigera]
- Baden
- Hessen-Darmstadt
- Luxemburg
- Mecklenburg-Schwerin
- Mecklenburg-Strelitz
- Oldenburg
- Sachsen-Weimar-Eisenach
Hertigdömen[redigera]
- Anhalt-Bernburg (1863 uppgånget i Anhalt-Dessau)
- Anhalt-Dessau (från 1863: Anhalt)
- Anhalt-Köthen (uppdelat 1847 mellan Anhalt-Bernburg och Anhalt-Dessau)
- Braunschweig
- Holstein (erövrat av Preussen och Österrike 1864)
- Lauenburg
- Limburg (från 1839 som kompensation sedan delar av storhertigdömet Luxemburg (ovan) tillfallit Belgien)
- Nassau
- Sachsen-Coburg-Saalfeld (från 1826: Sachsen-Coburg-Gotha)
- Sachsen-Gotha-Altenburg (1825/26 uppdelat mellan Sachsen-Coburg och Sachsen-Hildburghausen)
- Sachsen-Hildburghausen (från 1826: Sachsen-Altenburg)
- Sachsen-Meiningen
Furstendömen[redigera]
- Hohenzollern-Hechingen (1849 införlivat i Preussen)
- Hohenzollern-Sigmaringen (1849 införlivat i Preussen)
- Liechtenstein
- Lippe
- Reuss (flera stater; varierande antal över tid)
- Schaumburg-Lippe
- Schwarzburg-Rudolstadt
- Schwarzburg-Sondershausen
- Waldeck-Pyrmont
Lantgreveskap[redigera]
- Hessen-Homburg (från 1817)
Fria städer[redigera]
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Tyska förbundet
