Tyska förbundet

Tysklands historia
Denna artikel är en del av en serie
Tidslinje
Germanien
Folkvandringstiden
Austrasien (511–719) Gamla Sachsen (?–785)
Frankerriket (719–843)
Östfrankiska riket (843–962)
Tysk-romerska riket (962–1806)
Preussen (1701–1918)
Rhenförbundet (1806–1813)
Tyska förbundet (1815–1866)
Nordtyska förbundet (1866–1871)
Kejsardömet (1871–1918)
Novemberrevolutionen (1918–1919)
Weimarrepubliken (1919–1933)
Nazityskland (1933–1945)
Ockupationen (1945–1949)
Västtyskland-Östtyskland (1949–1990)
Efter återföreningen (från 1990)
Tyskland-portalen

Förbundets gränser i rött. De två största staterna Preussen och Österrike är markerade i blått respektive gult. Som synes ingick inte hela Preussen och Österrike i förbundet, eftersom förbundets gränser närmast följde de gränser som hade gällt för Tysk-romerska riket.

Statsvapnet (använt från 1848).

Tyska förbundet (tyska: Deutscher Bund), var ett statsförbund av 39 tyska stater, bland dem Preussen och Österrike. Det upprättades 1815 av Wienkongressen, som en ersättning för det 1806 upplösta Tysk-romerska riket. Det kom att präglas av Preussens och Österrikes rivalitet, och förbundet upplöstes 1866 sedan Preussen besegrat Österrike i krig. Det ersattes av det av Preussen ledda Nordtyska förbundet.

Den österrikiske kejsaren var Tyska förbundets formella överhuvud. Förbundets parlament var förbundsförsamlingen, också kallad förbundsdagen, (på tyska kallat Bundesversammung respektive Bundestag). Detta organ sammanträdde i Frankfurt am Main. – I samma stad sammanträdde också Frankfurtparlamentet (Frankfurter Nationalversammlung) under revolutionsåret 1848 (efter februarirevolutionen i Frankrike). Liberala krafter ville där gå mot ett enande av landet under en ny fri författning.

I skräcken efter mordet på författaren August von Kotzebue, utfört av en liberal student, samlades förbundets stater i augusti 1819 till överläggningar i Karlsbad. Detta ledde till Karlsbadbesluten som bekräftades av tyska förbundsdagen 20 september 1819, vilket medförde sträng censur och övervakning av studenternas politiska åsikter. Besluten var i kraft till 2 april 1848.

Medlemsstater

Kejsardömen

• Österrike

Kungariken

• Bayern
• Hannover
• Preussen
• Sachsen
• Württemberg

Kurfurstendömen

• Hessen-Kassel

Storhertigdömen

• Baden
• Hessen-Darmstadt
• Luxemburg
• Mecklenburg-Schwerin
• Mecklenburg-Strelitz
• Oldenburg
• Sachsen-Weimar-Eisenach

Hertigdömen

• Anhalt-Bernburg (1863 uppgånget i Anhalt-Dessau)
• Anhalt-Dessau (från 1863: Anhalt)
• Anhalt-Köthen (uppdelat 1847 mellan Anhalt-Bernburg och Anhalt-Dessau)
• Braunschweig
• Holstein (erövrat av Preussen och Österrike 1864)
• Lauenburg
• Limburg (från 1839 som kompensation sedan delar av storhertigdömet Luxemburg (ovan) tillfallit Belgien)
• Nassau
• Sachsen-Coburg-Saalfeld (från 1826: Sachsen-Coburg-Gotha)
• Sachsen-Gotha-Altenburg (1825/26 uppdelat mellan Sachsen-Coburg och Sachsen-Hildburghausen)
• Sachsen-Hildburghausen (från 1826: Sachsen-Altenburg)
• Sachsen-Meiningen

Furstendömen

• Hohenzollern-Hechingen (1849 införlivat i Preussen)
• Hohenzollern-Sigmaringen (1849 införlivat i Preussen)
• Liechtenstein
• Lippe
• Reuss (flera stater; varierande antal över tid)
• Schaumburg-Lippe
• Schwarzburg-Rudolstadt
• Schwarzburg-Sondershausen
• Waldeck-Pyrmont

Lantgreveskap

• Hessen-Homburg (från 1817)

Fria städer

• Bremen
• Frankfurt am Main
• Hamburg
• Lübeck