Tyska kyrkan, Stockholm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°19′27″N 18°4′18″Ö / 59.32417°N 18.07167°Ö / 59.32417; 18.07167
Tyska kyrkan
Kyrka
Tyska kyrkan i stadsbilden, i bakgrunden syns (fr. vänster) Storkyrkan, Klara kyrka och Engelbrektskyrkan
Tyska kyrkan i stadsbilden, i bakgrunden syns (fr. vänster) Storkyrkan, Klara kyrka och Engelbrektskyrkan
Land  Sverige
Län Stockholms län
Ort Stockholm
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Stockholms stift
Församling Tyska S:ta Gertruds församling
Plats Gamla stan
 - koordinater 59°19′27″N 18°4′18″Ö / 59.32417°N 18.07167°Ö / 59.32417; 18.07167
Bebyggelseregistret 21300000011481
Planritning
Planritning
Det finns även andra tyska kyrkor i Sverige. Se Tyska kyrkan.

Tyska kyrkan, Sankta Gertruds kyrka är en kyrka i kvarteret Juno i Gamla stan, Stockholm. Kvarteret omges av Prästgatan, Svartmangatan, Tyska stallplan och Tyska brinken. Kyrkan hör till Tyska S:ta Gertruds församling, grundad 1571 och en av fem icke-territoriella församlingar inom Svenska kyrkan. Församlingen följer Svenska kyrkans vanliga gudstjänstordning, men de flesta gudstjänster hålls på tyska.

Vid en eldsvåda 1878 brann kyrktornet ned och 1886 fick kyrkan sitt nuvarande torn, som är 96 meter högt. Tyska S:ta Gertruds kyrka är en av 43 kyrkor i Stockholms stad, som är särskilt skyddade enligt kulturminneslagen.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Kyrkobyggnaden var ursprungligen, under hansans storhetstid, Sankta Gertruds gillehus för tyska köpmän. Gillet hade en byggnad med festsal på platsen för den nuvarande kyrkan. Gudstjänsterna hölls i ett eget kapell i den närbelägna Storkyrkan. I samband med reformationen drogs Sankta Gertruds gillestuga in till kronan och kom så småningom att användas som gudstjänstlokal. Gillehusets rester i form av källarvalv finns bevarade under kyrkan. På 1570-talet byggdes gillehuset om till kyrka. 1613–1618 uppfördes kyrkans första torn efter ritningar av arkitekt Hubert de Besche.

Exteriör[redigera | redigera wikitext]

Tyska kyrkan är orienterad i nordostlig-sydvästlig riktning. Det nuvarande utseendet (dock inte tornhuven) fick byggnaden 1638–1642 då Jacob Kristler från Strassburg anlitades som arkitekt; invigningen ägde rum 1642. Kristler gestaltade byggnaden i tysk-nederländsk renässans blandat med gotikens formelement, och lät bygga om det enskeppiga S:ta Gertruds kapell till en tvåskeppig hallkyrka. Murmästaren Hans Ferster var byggmästare och låg troligen bakom gestaltningen av valven.[1] Sockeln är av kalksten. Fasaden är utförd i mörkrött tegel, indelad av strävpelare samt innehåller detaljer och hörnkedjor av grå sandsten. Efter branden och renoveringen 1878–87 kläddes yttermurarna med maskinslaget tegel (utom den södra väggen). Fönstren har bågar av gjutjärn. Den kopparklädda höga tornspiran från 1887 flankeras av fyra tureller och kröns av en förgylld kyrktupp. I sydvästfasaden (från innergården) finns kyrkans huvudportal med skulpturer i sandsten av Jost Henne.

Över grinden mot Tyska brinken som leder in till kyrkan och dess gård står i förgylld text, på tyska, "Fürchtet Gott! Ehret den König!" vilket betyder "Frukten Gud, Vörden Konungen".

Exteriörbilder[redigera | redigera wikitext]

Interiör[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan är en tvåskeppig basilika vars kyrkorum är en luftig, nästan kvadratisk hall som är indelad av stjärnvalv. Dessa vilar på halvkolonner av kalksten. Golvet i kyrkorummet är av svart, vit och brun mönsterlagd marmor. Inredningen präglas av senrenässansens "staplande arkitektur" genom träpaneler, rikt skulpterad altaruppsats och predikstolen utförd i ebenholts och alabaster. Dessa är troligen skapade av Kristler.

På läktaren står en orgel, invigd 2004, som är en rekonstruktion av den barockorgel som byggdes till Tyska kyrkan ursprungligen år 1608. Rekonstruktionen har utgått från originalorgeln som den tedde sig i mitten av 1680-talet. Arbetet är utfört av Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad. Originalorgeln såldes i slutet av 1700-talet och står sedan 1780 i Övertorneå kyrka där den fortfarande är i full funktion.

I kyrkan finns även en så kallad kungaläktare, som ritades av församlingsmedlemmen Nicodemus Tessin d.ä. år 1672.[2] Kyrkbänkarna installeras år 1649 och är formgivna av holländaren Christoffer Wellendorf.

Interiörbilder[redigera | redigera wikitext]

Ny tornhuv[redigera | redigera wikitext]

Efter en brand 1878 förstördes tornet; 1600-talshuven störtade samman och rasade tillsammans med klockorna ner på kyrkvalvet, vilket dock höll. Kyrkans inre klarade sig, och tack vare brandkårens insats kunde branden begränsas och en katastrof undvikas.

År 1886 fick kyrkan sitt nuvarande, 96 meter höga torn med sin höga, slanka tornspira.[3] Arkitekt var Julius Carl Raschdorff från Berlin som även var arkitekt för Berliner Dom. Konstruktionen utfördes med ett för tiden modernt bärverk i stål. Tyska kyrkans torn är Gamla stans högsta punkt och ett framträdande inslag i Stockholms stadsbild. I samband med en omfattande renovering 1910–1912 klädes tornhuven med ny kopparplåt. Åren 2005–2006 renoverades tornets kopparplåt igen.

Tornet och klockor[redigera | redigera wikitext]

Utsikt från tornet[redigera | redigera wikitext]

Klockor och klockspel[redigera | redigera wikitext]

Tolvslaget och klockspelet:
"Nun danket alle Gott", längd 1m 50s
Klockspelet i Tyska kyrkan i Stockholm. Bild från tidskriften Svea 1889.

Kyrkan har tre kyrkklockor, varvid storklockan är näst störst av Sveriges kyrkklockor med en vikt av cirka 5,5 ton (troligen förutom kläppen) och diametern 2,08 meter, den är tillverkad i Dresden. Det ursprungliga klockspelet kom till år 1666. Det konstruerades i Amsterdam och bestod av 28 klockor som bildar en harmoni och som spelar psalmen "Nun danket alle Gott" (Nu tacka Gud, allt folk), melodi av Johann Crüger från 1647.

Efter branden 1878 installerades fyra nya kyrkklockor samt ett nytt klockspel med 24 klockor som donerades av riksgrevinnan Wilhelmina von Hallwyl. Klockspelet spelar olika medodier fyra gånger varje dag, bland dem "Nun danket alle Gott" och "Lobe den Herren".[4] De dagliga spelningarna sker automatiskt, men klockspelet kan även spelas manuellt. Tangentbordet finns i luftig höjd i tornet. Det fordras kraft att spela på det, det krävs knytnävar att slå på tangenterna som överför kraften via vajrar direkt till klockorna. Nuvarande klockspel renoverades från grunden år 2004.

Klockspelet[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tyska S:ta Gertruds kyrka, Stockholms stift Stockholm 2008.
  2. ^ Stockholm Gamla stan
  3. ^ Om kyrkor som brunnit i Stockholm , sida 18
  4. ^ Enligt Stockholm Gamla stan

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Schieche, Emil: 400 Jahre Deutsche St. Gertrudsgemeinde in Stockholm 1571-1971

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]