Tyskland
Tyskland, formellt Förbundsrepubliken Tyskland (tyska: Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 delstater (Länder eller Bundesländer). Tyskland är även ett av världens ledande industriländer. Landet gränsar i norr mot Nordsjön, Östersjön och Danmark, i öster mot Polen och Tjeckien, i söder mot Österrike och Schweiz, samt i väster mot Frankrike, Luxemburg, Belgien och Nederländerna.
Tysklands moderna historia präglas av andra världskriget som medförde att landet 1945 delades upp i Västtyskland (BRD) och Östtyskland (DDR). Österrike som hade införlivats 1938 blev åter självständig. Dessutom förlorade Tyskland stora landområden som annekterades av andra länder, främst Polen. Den 3 oktober 1990 återförenades Väst- och Östtyskland genom att DDR delades upp i delstater och dessa anslöts till BRD.
Tyskland (dåvarande Västtyskland) är en av de stater som grundade Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951 som sedermera utvecklats till Europeiska unionen. Landet är även medlem av militäralliansen NATO sedan 1955.
Tyskland är med sina drygt 82 miljoner invånare det näst folkrikaste landet i Europa efter Ryssland. Samtidigt är Tyskland det land i Europa som har det lägsta födelsetalet, 8,2 per 1000 invånare och år, ungefär hälften så högt som Albanien som har det högsta i Europa.
Innehåll |
[redigera] Officiella namn
- 1871 - 1943 Deutsches Reich, kejsardöme till 1918, därefter parlamentarisk demokrati (Weimarrepubliken) till 1933, därefter informellt Tredje riket.
- 1943 - 1945 Grossdeutsches Reich, informellt känt som Tredje riket.
- 1949 - 1990 Bundesrepublik Deutschland (BRD) & Deutsche Demokratische Republik (DDR).
- 1990 - Bundesrepublik Deutschland (BRD).
[redigera] Historia
Inte förrän under 1800-talet blev Tyskland en stat i modern mening, även om de germanska folkens historia och det tyska språkets anor kan spåras långt tillbaka i tiden och Tysk-romerska riket i någon mån kan ses som Tysklands föregångare. I Versailles 1871 under det tysk-franska kriget lyckades rikskansler Otto von Bismarck ena de tyska staterna i ett förbund, det tyska kejsardömet, dock med uteslutande av Österrike. Detta kejsardöme ersattes 1919 av Weimarrepubliken, som i sin tur följdes av Nazityskland 1933.
Tyskland förlorade 1945 andra världskriget och ockuperades av de allierade segermakterna. De västliga ockupationszonerna kom den 23 maj 1949 att bilda Förbundsrepubliken Tyskland (BRD) "Västtyskland" medan den sovjetiska zonen blev Tyska demokratiska republiken (DDR) "Östtyskland" den 7 oktober samma år.
[redigera] Tiden efter andra världskriget
Under efterkrigstiden knöts de båda tyska staterna till var sitt maktblock i det kalla kriget och fram till 1970-talet var relationerna kyliga mellan länderna. Västtyskland kom samtidigt att vara drivande i det europeiska integrationsarbetet inom ramen för EG/EU som man var med och grundades 1957. Under 1970-talet inleddes en normalisering av relationerna mellan BRD och DDR. Under Willy Brandt inleddes Ostpolitik som hade som mål att skapa bättre relationer med Östeuropa för Västtyskland. 1973 gick både BRD och DDR med i FN.
Efter Berlinmurens fall 1989 inleddes en process som ledde till att Tyska demokratiska republiken upphörde att existera och att de före detta delstaterna i DDR anslöt sig till Förbundsrepubliken Tyskland den 3 oktober 1990. Under den tid som BRD och DDR existerade sida vid sida benämndes länderna i Sverige och resten av Skandinavien i dagligt tal som Västtyskland (BRD) och Östtyskland (DDR). Formellt var det inte korrekt, och dessa beteckningar användes normalt inte i Tyskland, där talade man ofta om "republiken" (i DDR om den egna staten) och "förbundsrepubliken" (i BRD om den egna staten).
Även i benämningen för det delade Berlin återspeglades politiken: i officiellt västtyskt språkbruk användes beteckningarna "Berlin" (för det som i Sverige kallades för Västberlin) och "Ostberlin" (för huvudstaden i DDR), medan man i DDR kallade den västra delen för "Westberlin" och den egna huvudstaden för "Berlin, Hauptstadt der DDR". I och med att DDR anslöt sig till förbundsrepubliken upphörde aldrig förbundsrepubliken att existera och det som i dag kallas Tyskland är samma statsbildning som tidigare kallades Västtyskland i Sverige.
[redigera] Berlinrepubliken
I Två plus fyra-fördraget, slutet i Moskva den 12 september 1990, uppsade de fyra segrarmakterna efter andra världskriget (Sovjetunionen, USA, Frankrike och Storbritannien) sina rättigheter i Tyskland och Tyskland erkände Oder-Neisse-linjen som sin östgräns. Den 3 oktober 1990 anslöt sig delstaterna i det dåvarande DDR till Förbundsrepubliken Tyskland.
[redigera] Geografi
Tyskland är ett av Europas största länder. Det sträcker sig från Nordsjön och Östersjön i norr till Alperna i söder. Från den nordligaste punkten på ön Sylt till den sydligaste punkten vid Oberstdorf i Bayern är det 876 kilometer. Det längsta avståndet mellan västliga och östliga gränsen är 640 kilometer.
Landskapet blir högre ju längre söderut man kommer. Till söder om Nord- och Östersjön ansluter den nordtyska slätten. Den formades huvudsakligen vid senaste istiden under påverkan av inlandsis. Sedan följer ett område med bergskedjor som når höjder mellan 800 och 1 500 meter. Några av dessa är till exempel Schwarzwald, Thüringer Wald, Bayerischer Wald, Erzgebirge och Harz. Vid gränsen till Schweiz och Österrike tar Tyskland del av Alperna. Där ligger också Tyskland högsta berg, Zugspitze, med 2 962 meter över havet.
Den största floden som delvis ligger i Tyskland är Donau, som rinner ut i Svarta havet. Alla andra större floder flyter till Nord- eller Östersjön. Rhen är den flod som är längst på Tysklands territorium. Av dess 1 320 kilometer går 865 kilometer[1] genom Tyskland eller längs tysk gräns. Andra betydande floder är Elbe, Main, Oder, Weser och Saale.
Tyskland har ett flertal sjöar som bildades under istiden. Vattnet fyllde upp fördjupningar som isen skapade. De flesta sjöarna finns i Mecklenburg och runt Alperna. Bodensjön är den största sjö som delvis ligger i Tyskland och Müritz är den största sjö som ligger med hela ytan i Tyskland. Längs Nordsjöns kustlinje finns många öar som bildar långa kedjor. De var tidigare en del av fastlandet och blev senare avskurna genom landsänkning, så att havsvattnet flöt in i mellanrummet. Öarna i Östersjön är större, och där ligger också Tysklands största ö, Rügen.
[redigera] Klimat
Tysklands klimat är för det mesta kontinentalt med stora temperaturskillnader mellan sommar och vinter. Landets norra delar påverkas mer av havets vindar och där är temperaturskillnaderna ganska små. De blir större ju längre söderut man kommer. Det mildaste klimatet har övre Rhendalen där temperaturen sommartid kan uppnå 40 plusgrader. Rekordtemperaturen är 40,4 plusgrader i Roth bei Nürnberg år 2003. Det kallaste klimatet har man i Alperna.
Nederbörden är ojämnt fördelad över landet. Nordsjö -och Östersjökusten i norr domineras av fuktiga västliga vindar som släpper av sig mycket nederbörd. Regnigast är det dock i dalgångarna i Alperna där nederbörden kan vara så hög som 2000 mm per år.
En liten del runt den lågt belägna Bodensee har ett subtropiskt klimat.
[redigera] Administrativ indelning
Tyskland är en förbundsrepublik som bildas av 16 Länder (länder; talspråket även: Bundesländer, svenska: delstaterna eller förbundsländer). De olika delstaterna har långtgående autonomi bland annat inom utbildningsområdet. De varierar i invånarantal från cirka 670 000 (Bremen) till cirka 18 000 000 (Nordrhein-Westfalen).
Fem av Tysklands förbundsländerna (Baden-Würtemberg, Bayern, Hessen, Nordrhein-Westfalen och Sachsen) har en indelning i Regierungsbezirke (totalt 22 stycken). Niedersachsen, Rheinland-Pfalz och Sachsen-Anhalt har avskaffat Regierungsbezirke under de senaste åren.
Förbundsländerna är i sin tur delade i distrikt (tyska: Kreis, eller Landkreis) och distriktfria städer (tyska: "Kreisfreie Stadt"). Registreringsnummer på tyska bilar bygger på kretsindelningen.
Det finns totalt omkring 5 000 kommuner i Tyskland av starkt varierande storlek. Den största är staden Berlin (cirka 3,5 miljoner invånare), som också bildar en egen delstat.
[redigera] Städer
Det fem största städerna i Tyskland är
- Berlin (3 431 675 inv)
- Hamburg (1 746 893 inv)
- München (1 294 608 inv)
- Köln (1 000 660 inv)
- Frankfurt am Main (667 468 inv)
I Tyskland finns det 11 storstadsregioner. I de 11 regionerna bor det runt 49 miljoner invånare, vilket motsvarar nästan 60 % av Tysklands befolkning.
[redigera] Styrelseskick
Tyskland är en republik som styrs genom parlamentarisk demokrati. Statschefen kallas för Förbundspresident. Hans eller hennes roll är framförallt ceremoniell. Förbundspresidenten väljs av en särskild grupp, kallad förbundsförsamling, för sitt uppdrag och kan inneha det i högst två omgångar på fem år vardera.
Parlamentet på förbundsnivå är uppdelat i två kammare och tillsätts genom ett mixat valsystem. Dels den kammare som kallas Förbundsdagen och som mest motsvarar ett underhus. Överhusets roll spelas av förbundsrådet i vilket delstaterna finns representerade. Tyskland är en federal stat och är uppdelad i ett antal delstater. Delstaterna har ett stort självstyre. Varje delstat har en egen ministerpresident och eget parlament som styr delstaten. Landet har även en författningsdomstol.
Tyskland är medlem i EU och är en av unionens ursprungliga sex medlemmar. Tyskland ingår även i euroområdet. En viktig EU-institution ligger i Tyskland, det är Europeiska centralbanken. Tyskland räknas som en av världens mest demokratiska stater enligt ett flertal internationella index.
[redigera] Politik
- Se även:Lista över förbundspresidenter, Lista över förbundskanslerer, Lista över utrikesministrar, Lista över politiska partier i Tyskland
Regeringsmakten har skiftat mellan kristdemokratiska CDU och socialdemokratiska SPD sedan 1949. Landet regeras sedan oktober 2009 av en koalition mellan CDU, CSU och FDP.
CDU:s tid vid regeringsmakten har alltid varit tillsammans med det bayeriska systerpartiet CSU samt ofta med FDP (liberalerna). SPD har tidigare regerat i koalition med FDP men regerade 1998-2005 med tyska miljöpartiet Bündnis 90/Die Grünen. Die Grünen kom in i den västtyska förbundsdagen 1983. FDP har således delvis förlorat sin tidigare roll som vågmästare. Även Die Linkspartei, som har sitt ursprung i det gamla östtyska kommunistpartiet, är företrätt i förbundsdagen.
Efter att CDU regerat sedan Förbundsrepublikens grundande, bildades 1966 den stora koalitionen (die große Koalition) som innebar att CDU och SPD tillsammans bildade regering med en svag opposition som följd. Den innebar att SPD för första gången kom till regeringsmakten och 1969 tog SPD regeringsmakten utan CDU, genom att i stället gå i koalition med FDP. 1982 återkom CDU till makten med Helmut Kohl som förbundskansler sedan FDP hade tröttnat på samarbetet med SPD. Kohl blev 1990 den återförenade Tysklands första förbundskansler. 1998 gick den kohlska eran till ända då SPD vann valet tillsammans med Bündnis 90/Die Grünen och Gerhard Schröder blev ny förbundskansler. Det var en milstolpe för de gröna som för första gången kom till regeringsmakten. De grönas Joschka Fischer blev historisk utrikesminister och vicekansler. Eftersom valresultatet 2005 inte visade någon entydig segrare, enades CDU/CSU och SPD om att på nytt bilda en stor koalition. Som förbundskansler valde man Angela Merkel, partiordförande i CDU. Det är även den första kvinnan på posten. Merkel valdes om 2009 nu som ledare för en regering bestående av CDU, CSU och FDP.
[redigera] Utrikespolitik
Under de första åren kretsade utrikespolitiken till att få Tyskland tillbaka in i den internationella gemenskapen. Förbundskansler Konrad Adenauer som under en period även var utrikesminister lade stor vikt vid relationen med Frankrike. Västtyskland var drivande i skapandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och Europeiska ekonomiska gemenskapen. Då den tyska delningen blev ett faktum under 1950-talet förstärktes banden med USA vilket kan ses i Adenauers USA-resa och Kennedys besök i Berlin 1963.
Utrikespolitiken problematiserades under lång tid av Västtysklands relation till DDR och skapandet av Hallstein-doktrinen. Lämnandet av Hallstein-doktrinen till förmån för Östpolitiken slutet av 1960-talet medgav inte bara nya relationer med DDR utan med hela Östblocket. 1973 blev båda tyska staterna medlemmar i FN[5][6].
De tyska utrikesdepartementet, Auswärtiges Amt (AA), har sitt säte i Berlin[7].
[redigera] Försvar
Tyskland var efter andra världskriget utan en egen armé och diskussioner fördes om Tyskland över huvud taget skulle ha en armé igen. Det kalla kriget förde med sig en utveckling där Västtyskland och Östtyskland fick varsin armé och knöts till Nato respektive Warszawapakten. Efter återföreningen blev Bundeswehr hela Tysklands försvarsmakt.
Tysklands försvarsmakt samlas under Bundeswehr som skapades 1955[8]. Under Bundeswehr återfinns Bundesheer, Bundesmarine och Luftwaffe. Tyskland deltar i internationella fredsbevarande insatser och Nato-samarbeten. Tyskland följer den gängse europeiska trenden och genomför omfattande omstruktureringar av sin försvarsmakt med bland annat nedläggningar av förband. Tyskland har alltjämt Västeuropas största försvarsmakt.
Den tyska försvarsmakten har ofta hamnat i diskussioner rörande deltagande i internationella operationer med bakgrund i Wehrmachts handlingar under andra världskriget. Det har framförallt rört frågan om deltagande i krigszoner som fredsbevarande trupper.
[redigera] Demografi
[redigera] Religion
Kristendomen är den största religionen i Tyskland, med 52 miljoner anhängare (63%) 2007.[9] 2007 var 26,5 miljoner protestanter (32,3%) och 25,5 miljoner katoliker (31,0%).[10]
Den näst största religionen är islam med 4,3 miljoner anhängare (5%)[11] följt av buddhism och judendom, båda med ungefär 200 000 anhängare (ca 0,25%). Hinduism har ungefär 90 000 anhängare (0,1%) och sikhism 75 000 (0,09%). Alla andra religiösa samfund har mindre än 50 000 anhängare.
Runt 24,4 miljoner Tyskar (29%) är inte registrerade i något samfund. Ett par delstater i Tyskland anser sig inte vara religiösa, till exempel Sachsen-Anhalt, Martin Luthers födelseort.
[redigera] Ekonomi
Tyskland är ett av världens rikaste länder med en framgångsrik industri. Tyskland var år 2008 världens största exportnation, och världens tredje största ekonomi. Många företagskoncerner finns inom kemi-, elektronik-, finans- och energi-sektorerna. Tysklands starkaste tillväxtregioner är Baden-Württemberg, Hessen och Bayern. Regionalstöd riktas främst till östra Tyskland samt krisdrabbade delar av Ruhrområdet som sedan 1970-talet genomgått stora omstruktureringar.
[redigera] Infrastruktur
- Huvudartikel:Infrastruktur i Tyskland
- Se även: Tysklands motorvägar, Kategori:Transport i Tyskland
Tysklands vägnät har hög standard. Redan under 1930-talet började det byggas motorvägar i stor omfattning. Idag har Tyskland ett väl utbyggt motorvägsnät. Än idag byggs det nya motorvägar trots att landet redan har ett motorvägssystem som når till de flesta delar av landet. De flesta nya motorvägar byggs i de nya förbundsländerna i östra Tyskland eftersom DDR-regimen inte prioriterade utbyggnaden lika högt som regimen i väst. Tyskland är idag ett av de länder som har högst vägstandard, dock finns det fortfarande vägar i östra Tyskland som inte håller samma höga standard som de i västra Tyskland. Även mindre vägar är ofta i gott skick i Tyskland.
En av anledningarna att transportnätet, främst motorvägarna är så väl utbyggda är att Tyskland ligger centralt i Europa och man i de flesta fall måste passera Tyskland för att ta sig ifrån västra Europa till östra Europa. Även trafiken till och från Europas norra delar måste i allmänhet ta sig igenom Tyskland för att komma till sydligare länder. Motorvägsnätet i Tyskland är det tredje största i världen. I Europa har Tyskland konkurrens om första platsen med Frankrike som också har ett motorvägsnät som är ungefär lika stort. Till skillnad mot vägnätet i Frankrike har Tyskland knappt några vägtullar alls. Dock infördes 2005 vägtullar på motorvägar för lastbilar med en totalvikt över 12 ton. Avsikten med detta är att flytta en del av godstrafiken från motorvägarna till järnvägarna.
Historiskt har floderna varit och är fortfarande mycket viktiga för godstransporterna. Hamburg har med sitt läge vid Nordsjön och floden Elbe blivit ett av Europas stora transportcentra. Andra viktiga floder är Rhen, Main och Donau. Vidare finns ett väl utbyggt kanalsystem som förbinder de olika floderna.
Höghastighetståget ICE, med en toppfart på över 300 km/h, är Tysklands motsvarighet till franska TGV. Något långsammare, med toppfarter kring 200 km/h, går de tyska snabbtågen, som kallas InterCity, och motsvarar X2000 i Sverige.
[redigera] Utbildning
I Tyskland får varje delstat välja sin utbildningspolitik själva, vilket gör att skolsystemen skiftar en del från delstat till delstat. I huvudsak är dock skolgången i de olika delstaterna ganska lik varandra.
Tyska skolbarn väljer vid en tidig ålder inriktning i skolan. Tyska barn börjar skolan när de är 6 år. Alla måste gå i skolan i 9 eller 10 år. Dessutom tillkommer ett antal år i yrkesskolan. Den sammanlagda skoltiden uppgår i regel till minst 12 år. Skolsystemet har stora variationer beroende på att varje enskild delstat utformar utbildningen.
Bredvid de klassiska universitetsstäderna (Tübingen, Heidelberg, Jena, Freiburg, Göttingen med flera) har efter 1945 en räcka nya universitets- och högskolor skapats runt om i Tyskland.
[redigera] Kultur
[redigera] Konst
Under gotiken blomstrade skulptur- och målarkonsten i Tyskland och flera tyska mästare fick viktiga uppdrag runt om i Europa. Under renässansen framträder Hans Holbein d.y., Albrecht Dürer och Matthias Grünewald. Barocken introducerades sent på grund av härjningar under trettioåriga kriget och blomstrade mest i arkitekturen. Bland romantikens konstnärer finns Caspar David Friedrich, Philipp Otto Runge och Arnold Böcklin.
Impressionismens största namn i Tyskland är Max Liebermann. Mellankrigsåren under 1900-talet var skådeplatsen för djärva experiment med personligheterna som Georg Grosz och dadaisten Max Ernst. Under det tredje riket uppmuntrade den statliga konstbyråkratin en mycket konservativ, snarast nyklassicistisk/nyromantisk stil med monumentala inslag, framför allt i Albert Speers arkitektur.
[redigera] Litteratur
Några av de mest kända tyska författarna är Friedrich Schiller, Johann Wolfgang von Goethe, Heinrich von Kleist, Joseph von Eichendorff, E.T.A. Hoffmann, Erich Maria Remarque, Rainer Maria Rilke och dramatikern Bertolt Brecht. Tyska författare som har fått nobelpriset i litteratur inkluderar Thomas Mann, Hermann Hesse, Heinrich Böll och Günter Grass.
| Immanuel Kant (1724–1804) |
J.W. von Goethe (1749–1832) |
Friedrich Schiller (1759–1805) |
Bröderna Grimm (1785–1863) |
Thomas Mann (1875–1955) |
Hermann Hesse (1877–1962) |
|---|---|---|---|---|---|
[redigera] Musik
Många av den klassiska musikens mest kända kompositörer genom historien har kommit från Tyskland. Till detta kommer det rika ömsesidiga utbytet med den österrikiska musiken - det tysktalande områdets varierande gränser gör det närmast till en anakronism att separera ut österrikisk musik ur vad som under lång tid var en gemensam musik -tradition, där till exempel konfessionella gränser spelade en nog så viktig roll. Under barocken verkade Johann Sebastian Bach (1685–1750), den kanske mest kände barockkompositören av alla. Även Ludwig van Beethoven (1770–1827), som verkade under den klassicistiska perioden, tillhör den klassiska musikens absolut största. Utveckling av orkestermusik och framför allt symfoniformen är Tysklands största bidrag till musikhistorien. Under senromantiken påbörjades en stark rörelse mot att utveckla tysk opera vilket kulminerade i Richard Wagner och Richard Strauss verk. Andra betydelsefulla kompositörer var bland andra Georg Friedrich Händel, Johannes Brahms, den ungerskfödde Franz Liszt, Felix Mendelssohn, Robert Schumann, Max Reger, Paul Hindemith, Carl Orff och Kurt Weill. Bland senare tiders tonsättare märks Karlheinz Stockhausen. Stockhausen var en av pionjärerna inom modern elektronisk och elektroakustisk konstmusik och har för detta fått Polarpriset.
| Johann S. Bach Toccata och fuga |
Ludwig v. Beethoven Ödessymfonin |
Richard Wagner Die Walküre |
|---|---|---|
Den tyska musiken är ofta förknippad med schlager där Tyskland har varit ett av de ledande länderna. Schlagern hade sin storhetstid fram till 1970-talet med artister som Udo Jürgens, Peter Maffay och Rex Gildo men även utländska artister, däribland Siw Malmkvist, Wenche Myhre och Gitte Hænning. Tyskland har vunnit Eurovision Song Contest två gånger: 1982 med Ein bisschen Frieden med Nicole och 2010 med Satellite framförd av Lena Meyer-Landrut.
Tysk musik har också blivit känd för "synthmusik" och olika former av industrirock. Under 1970-talet blev Düsseldorf-baserade Kraftwerk stilbildande inom elektronisk musik där de intar en särställning. Deras ofta minimalistiska verk har inspirerat oräkneliga andra kompositörer, inklusive konstmusiker. Neu! var ett annat band inom den elektroniska musiken som var nyskapande. En annan känd musikgrupp under 1970-talet med en helt annan musikalisk inriktning var discogruppen Boney M. Bredvid den kommersiella musiken fanns vissångare som Wolf Biermann och Reinhard Mey. Inom den politiska rocken under 70-talet, var det anarkistiska bandet Ton Steine Scherben tongivande, och deras sångare Rio Reiser uppnådde kultstatus. Nina Hagen profilerade sig som punkdrottning. Under 1980-talet blev Scorpions det dåvarande Västtysklands bidrag till arenarocken. Samtidigt producerade Alphaville en mer hitsorienterad synthdominerad musik med hitlåtar som ("Forever Young, Big in Japan"). Popgruppen Modern Talking - som bestod av duon Thomas Anders och Dieter Bohlen - var Tysklands största musikexport genom tiderna. Bohlen har de senaste åren gjort sig ett namn som jurymedlem i showen "Deutschland sucht den Superstar", det vill säga den tyska versionen av "American Idol". I TV blev Musikladen under 1970-talet ett begrepp och det finns idag även en tysk version av BBC:s Top of the Pops. TV-musikkanaler i Tyskland inkluderar det tyska MTV och Viva.
Ett annat viktigt band från Tyskland är Einstürzende Neubauten, vilka har gjort experimentell musik sedan 1980 och existerar än idag. Den tunga industrirocken har sin främsta företrädare i det egensinniga bandet Rammstein. Schranz, en hårdare och mer repetitiv variant av techno utvecklades av tyska disk-jockeys i mitten på 1990-talet. Kända inom genren är bland andra Chris Liebing, Sven Väth och Thomas Krome. Kända tyska band inom heavy metal, inklusive power metal, är Blind Guardian, Edguy, Freedom Call, Gamma Ray, Helloween, Kreator, Primal Fear och Sodom. Tyska hiphop/rap artister och grupper inkluderar Bushido, Fler, Kitty Kat, Die Fantastischen Vier Sido och Fettes Brot.
På senare år har eurodiscon liksom schlagern ofta kopplats samman med Tyskland med artister som Blümchen och Scooter. Bland Tysklands mest kända musikgrupper i dagsläget är Tokio Hotel som är populära bland både europeiska, asiatiska,japanska och amerikanska ungdomar. De gjorde sig kända år 2001. Bland dagens tyska band och artister kan även nämnas Lacrimosa, Die Ärzte, Die Toten Hosen, LaFee, Cinema Bizarre, Nevada Tan och Xavier Naidoo. Också Reggae har blivit populärt i Tyskland med band som Culcha Candela och Seeed. Lou Bega är också en tysk artist som slog igenom med hiten Mambo nr. 5
Några tyska jazzmusiker är Klaus Doldinger, Albert Mangelsdorff, Peter Brötzmann, Till Brönner, Theo Jörgensmann, Eberhard Weber och Roger Cicero.
[redigera] Film och teater
Tyskland var en av de länder där filmen tidigt utvecklades och Berlin blev centrum för den tyska filmen under det tidiga 1900-talet. Tysk film hade under 1920- och 1930-talet en första storhetstid med filmer som Metropolis och Der blaue Engel. Regissörerna hette bland annat Fritz Lang och Josef von Sternberg. Ufa var Tysklands stora filmindustri innan Andra världskriget.
Under det tredje riket flydde många av de stora inom filmen till USA; förutom regissörer även flera kända skådespelare som till exempel Marlene Dietrich. Naziregimen och propagandaministern Joseph Goebbels tog kontroll över filmindustrin och gjorde en rad ideologiska propagandafilmer, till exempel Viljans triumf av Leni Riefenstahl.
Dramatikern Bertolt Brechts verk - bland annat Tolvskillingsoperan - har spelats över hela världen. Efter kriget verkade Brecht i Östberlin.
[redigera] Arkitektur
|
|
[redigera] Köket
Några tyska regioner har egna mattraditioner, till exempel Hessen, Bayern, Thüringen, Westfalen, Niedersachsen, Schleswig-Holstein, Mecklenburg-Vorpommern, Sachsen-Anhalt och många fler.
Det tyska köket utgår oftast från kött - framför allt fläsk, nötkött och kyckling. Det finns ett stort utbud av korv och andra charkvaror. Där finns flera traditionella maträtter från olika tyska landskap. Kallskuret är vanligt som lunchrätt eller som tilltugg till öl eller vin. Vanliga tillbehör är bröd och potatis. Grönsaker förekommer ofta i stuvningar och soppor.
Det tyska köket har sedan medeltiden haft stort inflytande på bland annat det svenska köket.
[redigera] Sport
Friedrich Ludwig Jahn var en tidig utvecklare av den moderna gymnastiken i början av 1800-talet. Under 1890-talet började fotbollen bli en populär idrott och har idag en särställning även om Tyskland har en stor bredd av olika idrotter. Tyskland har blivit världsmästare i fotboll tre gånger.
Friidrott har en lång tradition i Tyskland och man har haft återkommande framgångar i stora mästerskap. Kända friidrottare är bland annat Heike Drechsler. Precis som i Sverige var tennis under 1980- och 1990-talet en populär sport i Tyskland med världsspelarna Boris Becker och Steffi Graf i spetsen. Västtyskland vann även Davis Cup.
Tyskland placerar sig återkommande i toppen av medaljligan i de olympiska spelen. De har tagit lagguld inom ridsporten (hoppning) både 2000 och 2004. Tyskarna dominerar också världsrankningen, och ligger ständigt i topp. Man ser Tyskland som världens ledande hästnation både inom tävling och uppfödning.
Tysklands olympiska kommitté heter DOSB – Deutscher Olympischer Sportbund.
Tyskland har flera gånger varit värd för olika mästerskap bland de största kan nämnas olympiska sommarspelen i Berlin 1936 och München 1972, VM i fotboll 1974 och VM i friidrott 1993. 2006 spelades VM i fotboll i Tyskland, där de tog brons. Se även Tysklands herrlandslag i fotboll.
Kända tyska idrottare
- Boxning - Max Schmeling, Henry Maske
- Cykel - Jan Ullrich
- Fotboll - Franz Beckenbauer, Oliver Kahn, Mesut Özil, Lukas Podolski, Timo Hildebrand, Michael Ballack, Miroslav Klose, Jens Lehmann, Gerd Müller, Jürgen Klinsmann, Per Mertesacker
- Friidrott - Heike Drechsler,
- Ishockey - Olaf Kölzig, Marco Sturm, Jochen Hecht, Uwe Krupp
- Kanot - Birgit Fischer
- Formel 1 - Michael Schumacher
- Tennis - Steffi Graf, Boris Becker, Tommy Haas
- Konståkning - Katarina Witt
- Basket - Dirk Nowitzki
- Handboll - Stefan Kretzschmar
- Skidskytte - Sven Fischer, Kati Wilhelm, Magdalena Neuner
[redigera] Massmedier
Tysk press består av såväl välrenommerade dagstidningar och magasin som beryktad kvällspress, så kallade boulevardtidningar. Efter kriget skapade Axel Springer ett mediaimperium som dominerat tysk press. Axel Springer Verlag ger bland annat ut Bild (tidigare Bild-Zeitung). Bland de internationellt välrenommerade märks Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ) och Süddeutsche Zeitung (SZ).
Televisionen utvecklades olika i Öst- och Västtyskland. Den östtyska television startade 1952 med Deutscher Fernsehfunk. I Väst började den första tyska kanalen sändas av ARD, ett nätverk av regionala radiostationer, under decenniet. 1963 startade Västtysklands andra kanal Zweites Deutsches Fernsehen (ZDF). Senare etablerades en tredje regional kanal i Västtyskland. I och med landets återförenande integrerades Östtysklands tv-organisation i ARD som regionala stationer. Den offentliga televisionen finansieras av reklam och licensavgifter.
Sedan 1980-talet har privata kanaler börjat sända, med RTL och Sat1 bland de äldsta. Under 1990-talet ökade antalet kanaler ytterligare med bland annat Premiere. ARD och ZDF har svarat med att starta nya kanaler, såsom Arte och Phoenix.
Berlin var först i Europa att gå över till digital marksänd TV i december 2003 och övergången sker region för region.
Exempel på regionala rundradiostationer:
- Westdeutscher Rundfunk (WDR)
- Bayerischer Rundfunk (BR)
- Norddeutscher Rundfunk (NDR)
[redigera] Internationella rankningar
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | 25 av 179 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2008[död länk] | 20 av 173 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2008 | 14 av 180 |
| United Nations Development Programme | Human Development Index 2006 | 23 av 179 |
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
- ^ [a b c d e f g h i j] [1][död länk]
- ^ § 23 Verwaltungsverfahrensgesetz (VwVfG).
- ^ § 184 Gerichtsverfassungsgesetz (GVG).
- ^ [a b c] Gemeinsames Datenangebot der Statistischen Ämter des Bundes und der Länder
- ^ United Nations Member States
- ^ United Nations Member States
- ^ diplo - Startseite - HTTP Status 404
- ^ bundeswehr.de: Geschichte
- ^ (tyska) ”EKD-Statistik: Christen in Deutschland 2007”. Evangelische Kirche in Deutschland. http://www.ekd.de/statistik/mitglieder.html. Läst 2010-02-13.
- ^ Religionen in Deutschland: Mitgliederzahlen(German), Religionswissenschaftlicher Medien- und Informationsdienst, hämtad, May 05-30.
- ^ Germany Has 1 Million More Muslims than Previously Thought. Spiegel Online. June 24, 2009.
- ^ Aachen Cathedral - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Town of Bamberg - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Museumsinsel (Museum Island), Berlin - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Castles of Augustusburg and Falkenlust at Brühl - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Bauhaus and its Sites in Weimar and Dessau - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Dresden Elbe Valley - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Wartburg Castle - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Luther Memorials in Eisleben and Wittenberg - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Zollverein Coal Mine Industrial Complex in Essen - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Mines of Rammelsberg, Historic Town of Goslar and Upper Harz Water Management System - UNESCO World Heritage Centre
- ^ St Mary's Cathedral and St Michael's Church at Hildesheim - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Upper Middle Rhine Valley - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Cologne Cathedral - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Abbey and Altenmünster of Lorsch - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Hanseatic City of Lübeck - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Town Hall and Roland on the Marketplace of Bremen - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Frontiers of the Roman Empire - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Maulbronn Monastery Complex - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Messel Pit Fossil Site - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Palaces and Parks of Potsdam and Berlin - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Collegiate Church, Castle, and Old Town of Quedlinburg - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Old town of Regensburg with Stadtamhof - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Monastic Island of Reichenau - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Speyer Cathedral - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Historic Centres of Stralsund and Wismar - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Roman Monuments, Cathedral of St Peter and Church of Our Lady in Trier - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Völklingen Ironworks - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Classical Weimar - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Pilgrimage Church of Wies - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Garden Kingdom of Dessau-Wörlitz - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Würzburg Residence with the Court Gardens and Residence Squar - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Muskauer Park / Park Mużakowski - UNESCO World Heritage Centre
- ^ Berlin Modernism Housing Estates - UNESCO World Heritage Centre
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Tyskland
- Wikimedia Commons har media som rör Tyskland
- Facts about Germany Tyska utrikesdepartementets fakta om Tyskland (engelska)
- Deutschland.de (tyska)
| Tysklandsportalen — samlingssidan för artiklar om Tyskland på svenskspråkiga Wikipedia. |
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||