Tysklands rikspresident

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tysklands rikspresident
Coat of arms of Germany.svg
Titel Excellens
Residens Reichspräsidentenpalais
Säte Berlin
Förste innehavare Friedrich Ebert
Inrättat 1919
1945
Siste innehavare Karl Dönitz
Avvecklat 1933
1945

Tysklands rikspresident (tyska: Reichspräsident) var titeln på landets statschef under Weimarrepubliken 1919–1933 samt under några veckor i maj 1945. Rikspresidentämbetet inrättades efter kejsardömets fall vid första världskrigets slut och skulle endast komma att innehas av inalles fyra personer.

Se Tysklands förbundspresident för statschefsämbetet i Västtyskland och i det återförenade Tyskland.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den förste rikspresidenten var den radikale socialdemokraten Friedrich Ebert (1919–1925) som efterträddes av den djupt konservative och högerinriktade militären Paul von Hindenburg, som hade varit överbefälhavare under första världskriget. Vid von Hindenburgs död 1934 avskaffade dock Adolf Hitler presidentämbetet och ersatte det med titeln Führer, av den anledning att rikspresidenten enligt författningen var folkvald, vilket inte Führern behövde vara.

Enligt Hitlers politiska testamente, daterat den 29 april 1945, återinrättades dock presidentämbetet, och storamiral Karl Dönitz utsågs till rikspresident dagen efter Hitlers död. Dönitz tillträdde posten den 1 maj och innehade ämbetet fram till den 23 maj då han avsattes av de allierade.

Den förste rikspresidenten valdes av den provisoriska nationalförsamlingen 1919, innan Weimarförfattningen hade färdigställts. I författningen, som man införde senare samma år, bestämdes att alla senare val skulle vara direkta folkval; rikspresidenten skulle enligt författningen vara folkvald i allmänna direktval som hölls fristående från riksdagsvalen. Den ende som valdes på det viset var dock von Hindenburg 1925 och 1932. Karl Dönitz utsågs direkt av Hitler.

Den tyske rikspresidenten hade inte lika stora politiska befogenheter som exempelvis USA:s president eller den franske presidenten under den femte republiken, men han hade trots det betydande politisk makt. Rikspresidentens uppgifter innefattade bland annat att tillsätta och entlediga ministrar, sköta utrikespolitiken, föra befäl över de väpnade styrkorna med mera. Rikspresidenten hade större politisk makt än dagens förbundspresident.

När Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland) upprättades 1949 fick statschefen titeln förbundspresident (Bundespräsident), en titel som har fortsatt att användas i efter att Tyska demokratiska republiken (Östtyskland) uppgått i förbundsrepubliken.

Rikspresidenter[redigera | redigera wikitext]

# Bild Namn
(född–död)
Tillträdde Avgick Parti
1 Friedrich Ebert.jpg Friedrich Ebert
(1871–1925)
11 februari 1919 28 februari 1925
(avled i ämbetet)
SPD
2 Bundesarchiv Bild 183-C06886, Paul v. Hindenburg.jpg Paul von Hindenburg
(1847–1934)
12 maj 1925 2 augusti 1934
(avled i ämbetet)
partilös
3 Bundesarchiv Bild 183-S62600, Adolf Hitler.jpg Adolf Hitler
(1889–1945)
(Führer och Rikskansler)
2 augusti 1934 30 april 1945
(avled i ämbetet, självmord)
NSDAP
4 Karl Dönitz.jpg Karl Dönitz
(1891–1980)
30 april 1945 23 maj 1945
(arresterades, ämbetet avskaffades)
NSDAP

Standar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]