Tysklands vice förbundskansler

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sigmar Gabriel, den nuvarande vicekanslern, tillträdde i december 2013.

Tysklands vice förbundskansler eller Tysklands vicekansler (på tyska officiellt:der Stellvertreter des Bundeskanzlers eller informellt der Vizekanzler) är Tysklands förbundskanslers ställföreträdare. Nuvarande vicekansler i Angela Merkels CDU/CSU/SPD-regering är sedan 17 december 2013 näringslivs- och teknologiministern Sigmar Gabriel, som även är partiledare för SPD.

En manlig vicekansler för en kvinnlig förbundskansler tituleras formellt der Stellvertreter der Bundeskanzlerin medan en kvinnlig ställföreträdare tituleras die Stellvertreterin (des Bundeskanzlers/der Bundeskanzlerin), eller informellt die Vizekanzlerin.

I motsats till exempelvis USA:s vicepresident är vicekanslern inte ett av Tysklands grundlagsämbeten. Kanslern har rätt att utse en av Tysklands regerings ministrar som sin temporära ställföreträdare, men vicekanslern blir inte automatiskt ny förbundskansler i händelse av dennes död eller förtida avgång. Vicekanslern har som ställföreträdare rätt att utöva alla kanslerns plikter i dennes frånvaro; det har dock aldrig prövats om vicekanslern exempelvis även har rätt att kräva en förtroendeomröstning för kanslern i Tysklands förbundsdag.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Vicekanslerer före 1949[redigera | redigera wikitext]

Ämbetet skapades ursprungligen under det Tyska kejsardömet i mars 1878 genom Stellvertretungsgesetz, som gav Tysklands rikskansler, då Otto von Bismarck, rätt att utse en ställföreträdare bland ministrarna. Den förste ställföreträdaren blev Otto zu Stolberg-Wernigerode.

Tyska kejsardömet[redigera | redigera wikitext]

Otto zu Stolberg-Wernigerode, vicekansler under Otto von Bismarck 1878-1881.

Tysklands rikskanslers ställföreträdare:

  1. Otto zu Stolberg-Wernigerode, 1 juni 1878 - 20 juni 1881.
  2. Karl Heinrich von Boetticher, 20 juni 1881 - 1 juli 1897, inrikesminister.
  3. Arthur von Posadowsky-Wehner, 1 juli 1897 - 24 juni 1907, inrikesminister.
  4. Theobald von Bethmann Hollweg, 24 juni 1907 - 14 juli 1909, inrikesminister.
  5. Clemens von Delbrück, 14 juli 1909 - 22 maj 1916, inrikesminister.
  6. Karl Helfferich, 22 maj 1916 - 9 november 1917, inrikesminister till 23 oktober 1917.
  7. Friedrich von Payer (FVP), 9 november 1917 - 10 november 1918.

Weimarrepubliken[redigera | redigera wikitext]

Första regeringssammanträdet för Philipp Scheidemanns regering, 13 februari 1919. Ställföreträdande ministerpresident Eugen Schiffer är tredje från vänster.

Motsvarande ämbete existerade även under Weimarrepublikens konstitution.

Ställföreträdande ministerpresidenter:

Ställföreträdande rikskanslerer:

Posten vakant 1922-1923.

  • Robert Schmidt (SPD), 13 augusti 1923 - 3 november 1923, återuppbyggnadsminister.
  • Karl Jarres (DVP), 30 november 1923 - 15 december 1924, inrikesminister.

Posten vakant 1925-1927

Posten vakant 1928-1930.

Posten vakant 1932-1933.

Under Nazityskland[redigera | redigera wikitext]

Franz von Papen, vice rikskansler under Adolf Hitler 1933-1934

Under Nazityskland upphörde posten i och med Franz von Papens avgång 1934.

Rollen övertogs 1934 av Rudolf Hess (NSDAP) och sedermera 1941 av Martin Bormann (NSDAP), båda i egenskap av Führerns ställföreträdare. Ingen av de personer som haft posten kom att efterträda Hitler under krigets slutfas 1945.

Vicekanslerer under förbundsrepubliken 1949–[redigera | redigera wikitext]

Joschka Fischer, vicekansler under Gerhard Schröder.

I artikel 69, första stycket i Tysklands grundlag (Grundgesetz), som trädde i kraft i Västtyskland 23 maj 1949, omnämns vicekanslerns roll, genom att förbundskanslern har rätt att utse en ställföreträdare bland ministrarna; rollen kallas officiellt Stellvertreter des Bundeskanzlers.

Den ende vicekansler under Förbundsrepubliken Tysklands historia som temporärt trätt i funktion som förbundskansler är Walter Scheel, 7-16 maj 1974, efter att Willy Brandt avgått och förbundspresidenten Gustav Heinemann givit Scheel i uppdrag att temporärt leda regeringen.

Inom Tysklands regering har praxis varit att posten tilldelas partiledaren för det näst största partiet inom regeringskoalitionen, oftast men inte alltid tillsammans med posten som Tysklands utrikesminister.

Lista över vicekanslerer sedan 1949[redigera | redigera wikitext]

Förbundskanslerns ställföreträdare
Nr. Namn Tillträde Frånträde Dagar i ämbetet Parti Ministerpost Kansler (regering)
1 Franz Blücher (1896–1959) 20 september 1949 29 oktober 1957 2961 FDP/FVP Marshallplanen Adenauer (III)
2 Ludwig Erhard (1897–1977) 29 oktober 1957 16 oktober 1963 2179 CDU Näringsliv och teknologi Adenauer (IIIIVV)
3 Erich Mende (1916–1998) 17 oktober 1963 28 oktober 1966 1108 FDP Inomtyska relationer Erhard (III)
Ämbetet vakant 10
4 Hans-Christoph Seebohm (1903–1967) 8 november 1966 1 december 1966 23 CDU Trafik Erhard (II)
5 Willy Brandt (1913–1992) 1 december 1966 21 oktober 1969 1056 SPD Utrikes Kiesinger (I)
6 Walter Scheel (född 1919) 22 oktober 1969 16 maj 1974 1667 FDP Utrikes Brandt (III)
7 Hans-Dietrich Genscher (född 1927) 16 maj 1974 17 september 1982 3046 FDP Utrikes Schmidt (IIIIII)
8 Egon Franke (1913–1995) 17 september 1982 1 oktober 1982 15 SPD Inomtyska relationer och Utrikes Schmidt (III)
Ämbetet vakant 2
9 Hans-Dietrich Genscher (född 1927) 4 oktober 1982 18 maj 1992 3514 FDP Utrikes Kohl (IIIIIIIV)
10 Jürgen Möllemann (1945–2003) 18 maj 1992 21 januari 1993 248 FDP Näringsliv Kohl (IV)
11 Klaus Kinkel (född 1936) 21 januari 1993 27 oktober 1998 2105 FDP Utrikes Kohl (IVV)
12 Joschka Fischer (född 1948) 27 oktober 1998 22 november 2005 2583 GRÜNE Utrikes Schröder (III)
13 Franz Müntefering (född 1940) 22 november 2005 21 november 2007 729 SPD Arbete och social Merkel (I)
14 Frank-Walter Steinmeier (född 1956) 21 november 2007 28 oktober 2009 707 SPD Utrikes
15 Guido Westerwelle (född 1961) 28 oktober 2009 16 maj 2011[1] 565 FDP Utrikes Merkel (II)
16 Philipp Rösler (född 1973) 16 maj 2011[1] 17 december 2013 FDP Näringsliv och teknologi
17 Sigmar Gabriel (född 1959) 17 december 2013 nuvarande SPD Näringsliv och teknologi Merkel (III)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Philipp Rösler neuer Vizekanzler”. Förbundsregeringen. 18 maj 2011. http://www.bundesregierung.de/nn_1264/Content/DE/Artikel/2011/05/2011-05-18-vizekanzler-roesler.html. Läst 18 maj 2011. 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Vizekanzler (Deutschland)