USA:s statsskuld

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

USA:s statsskuld är den skuld som USA:s regering har till olika innehavare av dess skuldinstrument. Ett traditionellt försvar för den amerikanska statsskulden är att skulden är till dess egna medborgare. Men den bilden stämmer allt sämre. 2007 var utländska regeringar ägare av 25 procent av den amerikanska statsskulden, mot 13 procent 1988. Framförallt är det Kina och Japan som är stora ägare av amerikanska statsskuldpapper. Under den innevarande finanskrisen har statsskulden ökat kraftigt.

Historik[redigera | redigera wikitext]

USA:s federala statsskuld som procent av BNP, från 1800 till 1999
Översikt över USA:s offentliga skulder mot bakgrund av vilket parti som styr Vita huset. Den övre grafen visar skuld i absoluta tal (biljoner dollar), medan den undre grafen visar skuld som andel (procent) av BNP. (Data kommer från 2009 års budget för USA.)

USA har haft en federal statsskuld ända sedan dess grundande 1791. Skulderna har framförallt ökat under krigstider och tider av upprustning (Amerikanska revolutionskriget, Amerikanska inbördeskriget, Andra Världskriget, Vietnamkriget, under Ronald Reagans regim[1][2], Irakkriget mm. Under Barack Obamas har statsskulden nått nya rekordnivåer, vilket har ett samband med finanskrisen 2007-2009.

Vid slutet av år 2011 blev USA:s statsskuld för första gången större än landets BNP. Skulden noterades till 15 230 miljarder dollar medan BNP-siffran från september 2011 rapporterade 15 170 miljarder dollar [3].

Skuldklockor[redigera | redigera wikitext]

Många amerikanska städer har elektroniska skuldklockor, vilka illustrerar hur snabbt den amerikanska regeringens skuldsättning växer. Den mest kända skuldklockan skapades av Douglas Durst och finns på Times Square i New York City. Skuldklockan inrättades under president Ronald Reagans tid vid makten, då statsskulden också ökade kraftigt. Sedan räknaren byggdes har den fått byggas om vid fyra tillfällen, eftersom siffrorna som skall visa skulden blivit fler och fler.[4]

Statsskuldens utveckling[redigera | redigera wikitext]

Redovisningen visar statsskuldens utveckling i (miljarder dollar) och som procent av BNP. Redovisningen gäller respektive årtionde från 1940-talet och varje år under 2000-talet.[5][6][3]

  • 1940 50,7 (48,4 %)
  • 1950 256,9 (93,1 %)
  • 1960 290,5 (54,8 %)
  • 1970 380,9 (36,5 %)
  • 1980 909,0 (32,9 %)
  • 1990 3 206 (55,3 %)
  • 2000 5 629 (56,7 %)
  • 2001 5 769,9 (57,4 %)
  • 2002 6 198,4 (59,7 %)
  • 2003 6 760,0 (62,5 %)
  • 2004 7 354,7 (64,0 %)
  • 2005 7 905,3 (64,6 %)
  • 2006 8 451,4 (64,9 %)
  • 2007 8 950,7 (65,5 %)
  • 2008 9 985,8 (70,2 %)
  • 2009 12 867,5 (90,4 %)
  • 2010 14  300,0 (100 %)
  • 2011 15 230,0 (100%)
  • 2012 16 051 (>100 %)
  • 2013 16 719 (>100 %)

Prognoser för framtiden:

  • År 2015 förväntas skulden ligga på omkring 20 000 miljarder dollar (20 biljoner dollar). Uppskattningen baseras på en BNP-tillväxt (efter inflation) på 2,6-4,6 procent årligen. Obama har kritiserats för att inte ha någon plan för att hantera den växande skuldbördan.
  • År 2020 förväntas skulden bli 23 000 miljarder dollar (23 biljoner dollar), samtidigt som BNP spås bli till 22 500 miljarder dollar vilket ger en statsskuld som är cirka 102 procent av BNP [3].

Räntor på statsskulden[redigera | redigera wikitext]

Den amerikanska statsskulden i miljarder dollar, 1940 - 2010.
Årtal Statsskuld i US$[7] Betalda räntor[8] Ränta
2013 17 023 234 543 635,67 $415 668 781 248,40 2,44%
2012 16 066 241 407 385,80 $359 796 008 919,49 2,24%
2011 14 790 340 328 557,10 $454 393 280 417,03 3,07%
2010 13 561 623 030 891,70 $413 954 825 362,17 3,05%
2009 11 909 829 003 511,70 $383 071 060 815,42 3,22%
2008 10 024 724 896 912,40 $451 154 049 950,63 4,50%
2007 9 007 653 372 262,48 $429 977 998 108,20 4,77%
2006 8 506 973 899 215,23 $405 872 109 315,83 4,77%
2005 7 932 709 661 723,50 $352 350 252 507,90 4,44%
2004 7 379 052 696 330,32 $321 566 323 971,29 4,36%
2003 6 783 231 062 743,62 $318 148 529 151,51 4,69%
2002 6 228 235 965 597,16 $332 536 958 599,42 5,34%
2001 5 807 463 412 200,06 $359 507 635 242,41 6,19%
2000 5 674 178 209 886,86 $361 997 734 302,36 6,38%
1999 5 656 270 901 615,43 $353 511 471 722,87 6,25%
1998 5 526 193 008 897,62 $363 823 722 920,26 6,58%
1997 5 413 146 011 397,34 $355 795 834 214,66 6,57%
1996 5 224 810 939 135,73 $343 955 076 695,15 6,58%
1995 4 973 982 900 709,39 $332 413 555 030,62 6,68%
1994 4 692 749 910 013,32 $296 277 764 246,26 6,31%
1993 4 411 488 883 139,38 $292 502 219 484,25 6,63%
1992 4 064 620 655 521,66 $292 361 073 070,74 7,19%
1991 3 665 303 351 697,03 $286 021 921 181,04 7,80%

Statsskulden i internationell jämförelse[redigera | redigera wikitext]

Några valda statsskulder 2011.
Statsskuld i förhållande till BNP[9][10]
Land eller enhet 2007 2010 2011
USA 62% 92% 102%
EU 59% 80% 83%
Österrike 62% 78% 72%
Frankrike 64% 82% 86%
Tyskland 65% 82% 81%
Sverige 40% 39% 38%
Finland 35% 48% 49%
Grekland 104% 123% 165%
Bulgarien 17% 16% 16%
Italien 112% 119% 120%
Nederländerna 52% 77% 65%
Spanien 42% 68% 68%
Storbritannien 47% 80% 86%
Japan 167% 197% 204%
Ryssland 9% 12% 10%


Utländska ägare till amerikanska statspapper[redigera | redigera wikitext]

Här är en lista över utländska ägare till papper gällande den amerikanska statsskulden (mer än $100 miljarder) från en översikt från I augusti 2014:[11]

Diagram över det utländska ägandet av den amerikanska statsskulden, augusti 2014.
Största utländska ägare i augusti 2014
Ekonomisk makt Miljarder dollar Förhållande mellan
ägande och egen BNP[12][13]
Procentuell ökning
senaste året
 Kina 1 269,7 9% + 0,1%
 Japan 1 230,1 25% + 7,0%
 Belgien 359,9 71% +115,8%
313,9 - + 4,0%
267,5 - + 8,5%
 Brasilien 261,7 12% + 3,5%
 Schweiz 189,1 29% + 4,4%
 Taiwan 172,9 36% − 5,8%
172,8 7% + 8,5%
 Hongkong 160,5 59% +26,9%
 Luxemburg 150,5 249% + 4,7%
 Ryssland 118,1 6% −13,2%
 Irland 106,8 48% −11,0%
 Singapore 106,3 36% +33,9%
Övriga 1 186,5 - + 9,8%
Totalt 6 066,6 - + 8,4%

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sahadi, Jeanne (2010-09-12). ”Taxes: What people forget about Reagan”. CNN Money. http://money.cnn.com/2010/09/08/news/economy/reagan_years_taxes/index.htm. Läst 30 augusti 2011. 
  2. ^ Krugman, Paul (2004-06-08). ”The Great Taxer”. NY Times. http://www.nytimes.com/2004/06/08/opinion/the-great-taxer.html. Läst 30 augusti 2011. 
  3. ^ [a b c] Anton Shüller (6 juli 2011). ”Skuldkrisen i USA kan också drabba oss”. Hufvudstadsbladet. http://hbl.fi/nyheter/2011-07-06/skuldkrisen-i-usa-kan-ocksa-drabba-oss. Läst 5 november 2014. 
  4. ^ http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/23238-usa-s-statsskuld-okar-i-blixtfart
  5. ^ ”Federal debt at the end of year: 1940–2018; Gross domestic product and deflators used in the historical tables: 1940–2018” (på engelska). Budget of the United States Government: Fiscal Year 2014: Historical Tables. The Executive Office of the President of the United States, Office of Management and Budget. 10 april 2013. sid. 143–144, 215–216. http://www.gpo.gov/fdsys/pkg/BUDGET-2014-TAB/pdf/BUDGET-2014-TAB.pdf. Läst 5 november 2014. 
  6. ^ ”Historical Tables: Table 7-1; 10-1” (på engelska). The Executive Office of the President of the United States, Office of Management and Budget. 14 februari 2010. http://www.whitehouse.gov/omb/budget/Historicals. Läst 5 november 2014. 
  7. ^ TreasuryDirect
  8. ^ TreasuryDirect
  9. ^ ”Eurostat - Tables, Graphs and Maps Interface (TGM) table” (på engelska). http://epp.eurostat.ec.europa.eu/tgm/table.do?tab=table&init=1&plugin=1&language=en&pcode=tps00001. Läst 6 november 2014. 
  10. ^ Stephen G Cecchetti, M S Mohanty, Fabrizio Zampolli (Mars 2010). ”The future of public debt: prospects and implications” (på engelska). BIS Working Papers. Bank for International Settlements. sid. 3. http://www.bis.org/publ/work300.pdf. Läst 6 november 2014. 
  11. ^ ”Major foreign holders of Treasury securities” (på engelska). United States Department of the Treasury and Federal Reserve Board. U.S. Department of the Treasury. 16 oktober 2014. http://www.treas.gov/tic/mfh.txt. Läst 5 november 2014. 
  12. ^ ”GDP (official exchange rate)” (på engelska). The World Factbook – Field Listing. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2195.html. Läst 5 november 2014. 
  13. ^ ”GDP (purchasing power parity)” (på engelska). The World Factbook – Field Listing. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2001.html. Läst 5 november 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]