USA:s flotta
Från Wikipedia
(Omdirigerad från US Navy)
| Förenta Staternas flotta | |
Marindepartementets sigill
|
|
| Datum | 13 oktober 1775– |
|---|---|
| Land | Amerikas Förenta Stater |
| Försvarsgren | Örlogsflotta |
| Del av | USA:s försvarsdepartement USA:s marindepartement |
| Högkvarter | Pentagon, Arlington, Virginia |
| Marsch | Anchors Aweigh |
| Befälhavare | |
| Nuvarande befälhavare | Ray Mabus (USA:s marinminister) |
| Nuvarande stabschef | Amiral Jonathan Greenert (Chief of Naval Operations) |
| Tjänstetecken | |
| Flottans flagga |  |
| Flottans flagga |  |
USA:s flotta, (engelska: United States Navy förkortas ofta US Navy eller USN), är en av USA:s fem vapengrenar och sysslar med operationer till sjöss. Den amerikanska örlogsflottan består av 286 fartyg i aktiv tjänst och mer än 3 700 flygplan.[1] Den är sedan Sovjetunionens sönderfall världens mest kraftfulla marina stridskraft; den är så överlägsen i styrka att den har större tonnage än de nästkommande 13 i storlek tillsammans. Flottan har totalt en halv miljon män och kvinnor i aktiv stat eller som reservister.
Innehåll |
Organisation [redigera]
Flottan är en av två försvarsgrenar inom marindepartementet (Department of the Navy), den andra är USA:s marinkår. Chef för marindepartementet är marinministern som är ansvarig inför försvarsministern att både flottan och marinkåren är utrustad, organiserad och utbildad för att kunna tilldelas militärbefälhavarna operativt. Marinministern biträds i frågor som rör flottan av Chefen för flottan (Chief of Naval Operations, CNO).
Flottor [redigera]
Flottans sjögående del är indelad i två huvudkomponenter – Stillahavsflottan och Atlantflottan – som i sin tur är uppdelade i sju mindre geografiskt uppdelade flottor som verkar i olika delar av världen.
- 1:a flottan – Upplöst. Opererade i västra Stilla havet. Verksam till slutet av 1960-talet. Vissa menar att Kustbevakningen (US Coast Guard) är den 1:a flottan.
- 2:a flottan – Atlanten. Baserad på Naval Station Norfolk i Norfolk, Virginia. Upplöst 2011.
- 3:e flottan – Norra och östra Stilla havet. Baserad i San Diego, Kalifornien.
- 4:e flottan – Syd och centralamerika.
- 5:e flottan – Mellanöstern. Baserad i Manama, Bahrain.
- 6:e flottan – Medelhavet. Baserad i Gaeta, Italien.
- 7:e flottan – Västra Stilla havet och Indiska oceanen. Baserad i Yokosuka, Japan.
- 10:e flottan – ansvarig för flottans cyberkrigföring. Baserad i Fort Meade, Maryland
Fartyg [redigera]
Hangarfartyg [redigera]
_LB.jpg)
I dagsläget (2011) förfogar flottan över elva hangarfartyg och har ytterligare ett under konstruktion. Hon blir den första i en ny klass hangarfartyg och beräknas att bli operativ 2015. Hangarfartygen utgör hjärtat i de så kallade Battle groups som större delen av den amerikanska flottan grupperas kring.
- USS Enterprise (CVN-65) – Norfolk (Naval Station Norfolk), Virginia
- USS Nimitz (CVN-68) – San Diego, Kalifornien
- USS Dwight D. Eisenhower (CVN-69) – Norfolk, Virginia
- USS Carl Vinson (CVN-70) – Norfolk, Virginia
- USS Theodore Roosevelt (CVN-71) – Norfolk, Virginia
- USS Abraham Lincoln (CVN-72) – Everett, Washington
- USS George Washington (CVN-73) – Norfolk, Virginia
- USS John C. Stennis (CVN-74) – Bremerton, Washington
- USS Harry S. Truman (CVN-75) – Norfolk, Virginia
- USS Ronald Reagan (CVN-76) – San Diego, Kalifornien
- USS George H.W. Bush (CVN-77) – Döptes 7 oktober 2006. Togs i bruk 10 januari 2009
- USS Gerald R. Ford (CVN-78) – Planerad för att tas i bruk 2015
Amfibiefartyg [redigera]
- Amfibieanfallsfartyg/Helikopterhangarfartyg av Tarawa-klass (2 aktiva, 3 deaktiverade)
- Amfibieanfallsfartyg/Helikopterhangarfartyg av Wasp-klass (8 aktiva)
- Amfibieanfallsfartyg/Helikopterhangarfartyg av America-klass (1 under konstruktion, minst 3 planerade)
- Amfibietransportfartyg av San Antonio-klass (4 aktiva, 2 under konstruktion, minst 4 fler planerade)
- Amfibietransportfartyg av Austin-klass (4 aktiva)
- Amfibielandstigningsfartyg av Whidbey Island-klass (8 aktiva)
- Amfibielandstigningsfartyg av Harpers Ferry-klass (4 aktiva)
Ytstridsfartyg [redigera]
- Robotkryssare av Ticonderoga-klass (22 aktiva, 5 deaktiverade)
- Robotjagare av Arleigh Burke-klass (52 aktiva, 3 under konstruktion, 7 fler planerade)
- Robotfregatter av Oliver Hazard Perry-klass (30 aktiva, 20 deaktiverade eller sålda)
U-båtar [redigera]
- Strategiska ubåtar av Ohio-klass (18 aktiva)
- Attackubåtar av Los Angeles-klass (45 aktiva, 17 deaktiverade)
- Attackubåtar av Seawolf-klass (3 aktiva)
- Attackubåtar av Virginia-klass (5 aktiva, 4 under konstruktion, minst 9 fler planerade)
Flygplan [redigera]
Den amerikanska flottan har ett stort antal flygplan och helikoptrar som understödjer flottans operationer. Exempel på dessa är:
- Aktiva luftfartyg
- C-2 Greyhound
- E-2C Hawkeye 1964–
- EA-6B Prowler 1971–
- F/A-18 Hornet 1983–
- F/A-18E/F Super Hornet 1999–
- SH-3 Sea King 1964–
- CH-53 Sea Stallion 1966–
- SH-60 Seahawk 1984–
- P-3 Orion 1962–
- T-6 Texan II
- T-45 Goshawk 1991–
- Framtida luftfartyg
- Tidigare aktiva luftfartyg
- A-4 Skyhawk 1956–2003
- F-4 Phantom 1960–1983
- F-14 Tomcat 1974–2006
- S-3 Viking 1974–2009
- SH-2 Seasprite 1962–1993
- SH-2G Super Seasprite 1991–2001
- CH-46 Sea Knight 1964–2004
- Marinkåren
Även USA:s marinkår opererar från flottans fartyg med olika luftfartyg som till exempel:
- AV-8B Harrier II 1985–
- V-22 Osprey 2006–
- CH-53 Sea Stallion 1966–
- CH-46 Sea Knight 1964–
Personal [redigera]
Den amerikanska flottan hade 18 december 2006 en militär personalstyrka på aktiv stat om 346 786 personer. Av dessa var 51 731 officerare och specialistofficerare, 290 638 underofficerare och sjömän samt 4 417 kadetter. Flottans reserv bestod av 130 740 officerare, underofficerare och sjömän. Antalet civilanställda var 175 503 personer.
Gradbeteckningar [redigera]
Officerare [redigera]
| Officersgrader i USA:s flotta | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Am. lönegrad | O-11 | O-10 | O-9 | O-8 | O-7 | O-6 | O-5 | O-4 | O-3 | O-2 | O-1 |
| Kragmärke Axelklaff Galon |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
| Tjänstegrad | Fleet Admiral | Admiral | Vice Admiral | Rear Admiral | Captain | Commander | Lieutenant Commander | Lieutenant | Lieutenant Junior Grade | Ensign | |
| Förkortning | FADM | ADM | VADM | RADM | RDML | CAPT | CDR | LCDR | LT | LTJG | ENS |
| Dagligt tilltal | Admiral | Captain | Commander | Lieutenant | Ensign | ||||||
| NATO-kod | OF-10 | OF-9 | OF-8 | OF-7 | OF-6 | OF-5 | OF-4 | OF-3 | OF-2 | OF-1 | |
| Motsvarar i Svenska flottan | Storamiral | Amiral | Viceamiral | Konteramiral | Flottiljamiral | Kommendör | Kommendörkapten | Örlogskapten | Kapten | Löjtnant | Fänrik |
Specialistofficerare [redigera]
| Specialistofficersgrader i USA:s flotta | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Am. lönegrad | W-5 | W-4 | W-3 | W-2 | |||||||
| Kragmärke Axelklaff Galon |  |
 |
 |
 |
|||||||
| Tjänstegrad | Chief Warrant Officer 5 | Chief Warrant Officer 4 | Chief Warrant Officer 3 | Chief Warrant Officer 2 | |||||||
| Förkortning | CWO5 | CWO4 | CWO3 | CWO2 | |||||||
| Dagligt tilltal | Mister eller Ms | ||||||||||
| NATO-kod | WO-5 | WO-4 | WO-3 | WO-2 | |||||||
| Motsvarar i Svenska flottan | Kommendörkapten | Örlogskapten | Kapten | Löjtnant | |||||||
Underofficerare [redigera]
| Underofficersgrader i Förenta Staternas flotta | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Am. lönegrad | E-9 | E-8 | E-7 | E-6 | E-5 | E-4 | |||
| Ärmmärke/ Kragmärke |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
| Tjänstegrad | Master Chief Petty Officer of the Navy1 | Fleet/Force Master Chief Petty Officer | Command Master Chief Petty Officer | Master Chief Petty Officer (Boatswain's Mate)2 |
Senior Chief Petty Officer (Boatswain's Mate) |
Chief Petty Officer (Boatswain's Mate) |
Petty Officer First Class (Boatswain's Mate) |
Petty Officer Second Class (Boatswain's Mate) |
Petty Officer Third Class (Boatswain's Mate) |
| Förkortning | MCPON | FLTCM/FORCM | CMDCM | MCPO | SCPO | CPO | PO1 | PO2 | PO3 |
| NATO-kod | OR-9 | OR-8 | OR-7 | OR-6 | OR-5 | OR-4 | |||
| Motsv. i Svenska flottan | Flottiljförvaltare | Förvaltare | Flaggstyrman | 1:e styrman | Sergeant | Korpral | |||
| 1 Det finns bara en Master Chief Petty Officer of the Navy och denne fungerar som rådgivare åt marinministern och chefen för flottan i ärenden som rör underofficerare och manskap 2 Från grad E-4 till E-9 är i de flesta fall dennes specialisering och befattning avgörande för hur underofficeraren refereras till, e.x. en E-6 kan kallas för Boatswain's Mate First Class eller Legalman First Class etc. |
|||||||||
Manskap [redigera]
| Manskapsgrader i Förenta Staternas flotta | |||
|---|---|---|---|
| Am. lönegrad | E-3 | E-2 | E-1 |
| Ärmmärke |  |
 |
Finns ej |
| Tjänstegrad | Seaman | Seaman Apprentice | Seaman Recruit |
| Förkortning | SN | SA | SR |
| NATO-kod | OR-3 | OR-2 | OR-1 |
| Motsv. i Svenska flottan | Vicekorpral | Sjöman 1kl | Sjöman |
Större flottbaser [redigera]
- Naval Station Norfolk i Norfolk, Virginia – världens största flottbas och högkvarter för Atlantflottan.
- Pearl Harbor, Hawaii – högkvarteret för Stillahavsflottan.
- San Diego, Kalifornien – ett stort system av flottbaser och huvudhamn för fartyg på amerikas västkust.
- Bremerton (Kitsap), Washington – hemmahamn för Ohio-klassens ubåtar i Stillahavet.
- Everett, Washington – hemmahamn för Abraham Lincolns stridsgrupp. En av USA:s modernaste flottbaser.
- Kings Bay, Georgia – hemmahamn för Ohio-klassens ubåtar i Atlanten.
- Guantanamo Bay Naval Base, Kuba – USA leasar denna del av sydöstra Kuba.
- Yokosuka, Japan – största utländska basen. Högkvarter för 7:e flottan.
- Pensacola, Florida – huvudbasen för utbildning av flottans och marinens piloter.
- Jacksonville, Florida – den tredje största flottbasen i USA.
Kända sjöofficerare [redigera]
Yrkesmilitärer [redigera]
- Chester Nimitz – Fleet Admiral. f.d. CNO. Undertecknade för USA när Japan kapitulerade ombord på USS Missouri. Har fått ett hangarfartyg uppkallat efter sig, (USS Nimitz (CVN-68)).
Politiker [redigera]
- George H. W. Bush – f.d. president, f.d. chef för CIA. Marinflygförare under andra världskriget.
- Jimmy Carter – f.d. president; ubåtsofficer under kalla kriget.
- Gerald Ford – f.d. president; tjänstgjorde på hangarfartyg under andra världskriget.
- Lyndon B. Johnson – f.d. president; bombfällare under andra världskriget.
- John F. Kennedy – f.d. president; fartygschef på patrullbåt under andra världskriget.
- Robert Kerrey – f.d. senator; Navy SEAL under Vietnamkriget och första SEAL-officer som fick Medal of Honor för en hemligstämplad räd där han förlorade ena underbenet.
- John Kerry – Senator och demokraternas presidentkandidat i valet 2004; fartygschef på en patrullbåt under Vietnamkriget.
- John McCain – Senator och republikanernas presidentkandidat 2008. Stridspilot under Vietnamkriget.
- Richard Nixon – f.d. president; marinintendent under andra världskriget.
Astronauter [redigera]
- Neil Armstrong – Första människan på månen (Apollo 11).
- Jim Lovell – Förste man att runda månen (Apollo 8).
- Pete Conrad – Tredje man på månen (Apollo 12).
- Alan Shepard – Förste amerikan i rymden.
- Richard Truly – Rymdfärjepilot och NASA chef.
- John Young – Deltog i Geminiprogrammet, Apolloprogrammet och rymdfärjan.
Vetenskapsmän [redigera]
- Albert Abraham Michelson - Kommendörkapten och Nobelpristagare i fysik.
- Grace Hopper - Flottiljamiral och datalog.
Flottan i populärkultur [redigera]
Spelfilm [redigera]
- En officer och en gentleman (1982)
- Top Gun (1986)
- Jakten på Röd Oktober (1990)
- På heder och samvete (1992)
- Under belägring (1992)
- Rött hav (1995)
- U-571 (2000)
- Behind Enemy Lines (2001)
- Pearl Harbor (2001)
TV-serier [redigera]
- På heder och samvete (1995–2005)
Referenser [redigera]
- ^ ”Status of the Navy” (på engelska). U.S. Navy. 1 juni 2012. http://www.navy.mil/navydata/navy_legacy_hr.asp?id=146. Läst 21 juni 2012.
Externa länkar [redigera]
- (engelska) www.navy.mil – officiell webbplats.
|
|||||||||||||||||||||||||
