U 123

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
War Ensign of Germany 1938-1945.svg U 123
U 123 lämnar den tyska ubåtsbasen i franska Lorient
U 123 lämnar den tyska ubåtsbasen i franska Lorient
Allmänt
Typ Ubåt
Klass IX B
Fartygsnummer U 123
Historik
Byggnadsvarv Deschimag, Bremen
Sjösatt 2 mars 1940
I tjänst 30 maj 1940
Öde Sänkt av egna styrkor i Lorient 17 juni 1944
Tekniska data
Längd 76,5 m
Bredd 6,5 m
Djupgående 4,7 m i ytläge
Dykdjup 200 m
Räckvidd 12 000 M
i undervattensläge 63 M vid 4 knop
Besättning 48 man
Bestyckning 22 Torpeder
1 x 10,5-cm-L/45, 1 x 37 mm-, 1 x 20 mm
Flag of France.svg Blaison
Allmänt
Typ Ubåt
Klass IX B
Fartygsnummer Q165
Historik
Byggnadsvarv Deschimag, Bremen
I tjänst 1945
Öde Tagen ur tjänst 1959

U 123 var beteckningen på en ubåt i tyska Kriegsmarine som sjösattes i Bremen 1940. Ubåten deltog i Slaget om Atlanten och sänkte därvid 50 fartyg med ett sammanlagt tonnage av 238 588 BRT, däribland fyra svenska. Totalt omkom 1115 personer. Bland sänkningarna märks den amerikanska ubåtsfällan USS Atik (AK-101), den brittiska ubåten P 165 samt det svenska lejdfartyget M/S Venezuela. Då under befäl av Fartygschef Karl-Heinz Moehle. Övriga svenska fartyg var S/S Anten, M/S Korsholm och S/S Nanking som var utleasade till Storbritannien.

Fartygschefer
Nr Grad Namn Period
1. Kapitänleutnant Karl-Heinz Moehle 30 maj 1940 - 19 maj 1941
2. Kapitänleutnant Reinhard Hardegen 19 maj 1941 - 31juli 1942
3. Oberleutnant zur See Horst von Schroeter 1 augusti 194217 juni 1944

Sänkningen av M/S Venezuela[redigera | redigera wikitext]

M/S Venezuela var ett svenskt lejdfartyg på resa mellan Göteborg och Rio de Janeiro med last av papper och pappersmassa. Fartyget hade passerat den tyska kontrollstationen i Kristiansand och var på väg till den engelska på Färöarna då hon utsattes för bombanfall av tyskt flyg. Efter reparation på Färöarna fortsatte resan nord om de brittiska öarna och sedan sydvart i Nordatlanten. Den 17 april 1941 träffades fartyget på en ungefärlig position av 53.00N, 18.00W av en torped från U 123. Eftersom fartyget inte sjönk omedelbart avfyrades ytterligare fyra torpeder, varv två träffade.

Övergång till fransk tjänst[redigera | redigera wikitext]

Efter den allierade invasionen i Normandie 1944 befann sig U 123 i Lorient som belägrades. Hon kunde på grund av utslita batterier inte omgruppera till Norge och sänktes därför genom sprängning den 19 augusti, men bärgades av fransmännen och sattes i tjänst som den franska ubåten Blaison fram till 1959.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lundberg, Lennart (1999). Lejdtrafik och kvarstad: den svenska lejdtrafiken och de norska kvarstadsbåtarna under andra världskriget med avsnitt ur kommendörkapten Tore Simonssons arkiv. Marinlitteraturföreningen, 0348-2405; 85. Karlskrona: Marinlitteraturfören. Libris 2889383. ISBN 91-85944-24-6 (korr.) (inb.) 
  • Axwik, Lundgren, Svensson, Nilsson-Leissner, Sjöwall (1950). Svenskt sjöfolk i krig och fred. Göteborg: Bokförlaget Antiqua 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, U 123 (Kriegsmarine)
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, German submarine U-123 (1940)