Ugnstemperatur

Från Wikipedia

Ugnstemperaturen är viktig vid all matlagning inklusive bakning.

Förr kände man av värmen med handen, genom att sticka in den mitt i ugnen. Härifrån kommer benämningarna i äldre recept "medelgod ugnsvärme" och liknande. Sedan hushållen fått tillgång till termometrar och ugnarna utrustats med termostater har det blivit allt vanligare med noggranna angivningar i grader Celsius. Hur de gamla, svepande benämningarna mera precist ska tolkas råder det skilda meningar om, vilket framgår av tabellen nedan, men det blir i alla fall en indikation om vart det lutar.

Vid praktisk tillämpning spelar emellertid 10 grader hit eller dit inte någon större roll. Till detta kommer att termostaterna har i sig en viss onoggrannhet, som varierar från exemplar till exemplar (tolerans) samt ett fabrikatberoende glapp mellan tillslag och frånslag (hysteres). Betydelse har också termostatens placering i ugnen, vilket bestäms av fabrikat och modell. Det inte minst viktiga är på vilken höjd i ugnen maten eller bakverket placeras. Där måste erfarenheten av den egna ugnens egenskaper utrönas genom lyckade eller misslyckade försök.

Jämförelse mellan olika angivelser av ugnstemperaturer
Äldre köksbenämning Inställning
(°C) [1]     (°C) [2]
Gasugn utan termostat
(Lågans storlek) [2]
Mycket svag värme 75–125 100–130 Minsta möjliga
Ganska svag värme >130–160 Ca 1/4 av full
Svag värme > 125–200
Medelgod värme >160–190 Ca 1/3 av full
Medelvarmt > 200–225
God värme > 225–250 >190–230 Ca 1/2 av full
Mycket varmt > 250–275
Mycket god värme >230–250 Ca 3/4 av full
Het ugn > 275–300
Stark värme >250–270 Nästan full
Extra stark värme >270–300 Full

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stora Kokboken, 23:e upplagan, Wezäta, Göteborg 1958
  2. ^ [a b] Lotte Haveman, Margareta Wickman: Boken om sill, Bokförlaget Bra Böcker, Höganäs