Ullhalsstork

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ullhalsstork
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Underarten Ciconia episcopus neglecta
Underarten Ciconia episcopus neglecta
Systematik[2]
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Storkfåglar
Ciconiiformes
Familj Storkar
Ciconiidae
Släkte Egentliga storkar
Ciconia
Art Ullhalsstork
C. episcopus
Vetenskapligt namn
§ Ciconia episcopus
Auktor Boddaert, 1783
Underarter
  • C. e. episcopus
  • C. e. microscelis
  • C. e. neglecta
Hitta fler artiklar om fåglar med

Ullhalsstork (Ciconia episcopus) är en cirka 85 centimeter hög art i familjen storkar.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Ullhalsstork är en stor fågel som i snitt mäter mellan 85-90 cm på höjden. Den är övervägande svart förutom den ulliga vita nacken och nedre delen av buken som även den är vit. Täckvingarna är glansigt mörkgröna, bröst och mage lätt lilatonade. Ungfåglar är blekare versioner av vuxna individer.

Utbredning, biotop och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Ullhalsstorken är en tropisk art som häckar i Afrika, men även i Asien från Indien till Indonesien. Den är en stannfågel som häckar i trädklädda våtmarker.

Den brukar delas in i tre taxa:

  • Ciconia episcopus microscelis - förekommer i Afrika och har ett helsvart huvud
  • Ciconia episcopus episcopus - nominatformen förekommer i Asien från Indien till norra Malackahalvön. Denna underart skiljer sig på att dess huvud är mestadels vitt med ett mörkare område runt ögonen.
  • Ciconia episcopus neglecta - förekommer i östra IndonesienJava och Wallaceaöarna

Beteende[redigera | redigera wikitext]

Ullhalsstorken är en bredvingad fågel som utnyttjar termiska uppvindar för långdistansflygningar. Som alla storkar så flyger den med nacken utsträckt.

Ullhalsstorken återfinns ofta i par eller i mindre grupper i närheten av vatten, där de vandrar långsamt på marken i jakt på sitt byte. Bytet, liksom hos de flesta av dess nära släktingar, består av grodor, ödlor, ormar och stora insekter och andra evertebrater. Afrikanska fåglar rapporteras vara attraherade av bränder.

Ullhalsstorken bygger ett stort bo av pinnar i ett träd i skogen och lägger 2-5 ägg. Det är en ovanligt tystlåten stork, men vuxna individer hälsar varandra med klappande näbbar när de möts vid boet.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Ullhalsstorken är en av de arter som omfattas av Agreement on the Conservation of African-Eurasian Migratory Waterbirds (AEWA).

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Ciconia episcopus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 <www.iucnredlist.org>. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ ITIS - Cicionia episcopus Läst 20060902.

Externa länkar och litteratur[redigera | redigera wikitext]