Ulricehamn

Från Wikipedia
Version från den 10 november 2017 kl. 09.17 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.6))
Ulricehamn
Tätort · Centralort
Rådhuset i Ulricehamn
Rådhuset i Ulricehamn
Land Sverige Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommun Ulricehamns kommun
Koordinater 57°47′30″N 13°24′46″Ö / 57.79167°N 13.41278°Ö / 57.79167; 13.41278
Area 745 hektar
Folkmängd 10 629 (2015)[1]
Befolkningstäthet 14,27 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 523 XX
Riktnummer 0321
Tätortskod T5104
Geonames 2666493
Se kartdata överlagrat på...
Google 		Kartdata
Wikimedia Commons: Ulricehamn
För andra betydelser, se Ulricehamn (olika betydelser).

Ulricehamn (tidigare Bogesund) är en tätort i Västergötland och centralort i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län.

Ulricehamn är beläget på sluttningarna kring ån Ätrans utlopp i sjön Åsunden. Orten ligger cirka 36 km öster om Borås och cirka 49 km väster om Jönköping. Vid Ulricehamn går en motorväg som är en del av Riksväg 40.

Historia

Ulricehamn omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.

Ulricehamnstrakten har varit bebodd sedan stenåldern och här har gjorts ett cirka 10 000 år gammalt skelettfynd, Bredgårdsmannen[2] i Marbäck. Staden, som har anor från medeltiden[3], hette tidigare Bogesund och finns omnämnd i skrift 1307 i Erikskrönikan. 1385 omtalas i ett köpebrev en Claws Satlamester ij Bawosund, sadelmakare var hantverkare som hörde hemma i städer på den tiden.[4]

1741 döptes staden om efter drottning Ulrika Eleonora. 1520 stod Slaget på Åsundens is här då danskarna med Kristian II besegrade Sten Sture den yngre.

Den ridväg som gick från Halland utmed Ätran in i landet, kallad Ätrastigen eller Redvägen, passerade också Ulricehamn. Delar av stadens gågata, Storgatan, följer samma sträckning som den ursprungliga vägen. Denna ridväg har även givit namn åt Redvägs härad, som omger Ulricehamn och är en del av Sjuhäradsbygden.

Administrativa tillhörigheter

Ulricehamns stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1938 införlivades Brunns socken/landskommun och Vists socken/landskommun och ortens bebyggelse utgjorde därefter bara en mindre del av stadskommunens yta. 1971 uppgick Ulricehamns stad i Ulricehamns kommun med Ulricehamn som centralort.[5]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Ulricehamns församling.[6]

Orten ingick till 1948 i domkretsen för Ulricehamns rådhusrätt och ingick därefter till 1971 i Kinds och Redvägs tingslag. Från 1971 till 1996 ingick Ulricehamn i Sjuhäradsbygdens domsaga och orten ingår sedan 1996 i Borås domsaga.[7]

  • Ulricehamn på xylografi från 1888 av G. Forsell efter en målning av Carl Ferdinand Hernlund.
    Ulricehamn på xylografi från 1888 av G. Forsell efter en målning av Carl Ferdinand Hernlund.
  • Rådmansgränd vid sin korsning med Strandgatan. Ulricehamns kyrka syns till höger i bild.
    Rådmansgränd vid sin korsning med Strandgatan. Ulricehamns kyrka syns till höger i bild.
  • Storgatan i Ulricehamn
    Storgatan i Ulricehamn

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Ulricehamn 1960–2015[8]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
 7 022
1965
  
 7 679
1970
  
 7 699
1975
  
 7 827
1980
  
 8 056
1990
  
 8 772 591
1995
  
 9 166 609
2000
  
 9 065 608
2005
  
 9 250 609
2010
  
 9 787 623
2015
  
 10 629 745

Näringsliv

Större företag i kommunen:

  • Emballator Ulricehamns Bleck AB, 155 anställda (dec 2011)[9]
  • Precomp Solutions AB, 133 anställda (dec 2011)[10]
  • B&B TOOLS Supply Chain AB, 120 anställda (2010-02-08)[11]
  • IRO AB, Garnmatare för textilindustrin, 104 anställda (dec 2015)[12]
  • AP&T AB, utrustning för metallformning, 191 anställda (2015-06-22)[13]
  • Ulricehamns Betong AB, 110 anställda (april 2011)[14]
  • Weland Stål AB, 101 anställda (juni-2011)[15]

Utbildning

Idrott

Strax norr om staden finns Ulricehamns Skicenter vilket är en alpinanläggning med sju liftar och sex nerfarter i varierad svårighetsgrad.[19]

Ulricehamn arrangerade världscupen i längdåkning den 21-22 januari 2017.[20]

Kända personer

Se även: Kategori:Personer från Ulricehamn
 Personernas relation till detta område behöver källhänvisningar för att kunna verifieras.
Motivering: Om uppgifter i personartiklarna, efter kontroll, visar på en relation till orten, kan mallen tas bort (2013-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Författarinnan Birgit Th Sparre har gjort Ulricehamnsbygden välkänd genom sin romansvit Gårdarna runt sjön.

Se även



Noter

  1. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ Jonsson, Leif (1997). ”Bredgårdsmannen.”. Från Borås och de sju häraderna (Borås : De sju häradernas kulturhistoriska förening, 1943-) 1997 (45),: sid. 9-21 : ill.. ISSN 0347-2477. ISSN 0347-2477 ISSN 0347-2477.  Libris 2877354
  3. ^ ”Ulricehamns kommuns webbplats, sida om stadens medeltidshistoria”. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100827193037/http://www.ulricehamn.se/ulh_templates/Information.aspx?id=8230. Läst 21 oktober 2014. 
  4. ^ Klackenberg, Henrik (1983). Bogesund. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 42. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7618989. ISBN 91-7192-543-0 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007)
  8. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960–2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  9. ^ ”Emballator Ulricehamns Bleck Aktiebolag - allabolag.se”. http://www.allabolag.se/5561225904/Emballator_Ulricehamns_Bleck_AB. Läst 7 september 2012. 
  10. ^ ”Precomp Solutions AB - allabolag.se”. http://www.allabolag.se/5560742800/Precomp_Solutions_AB. Läst 7 september 2012. 
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418154731/http://www.ut.se/nyheter/varsel-om-strejk-vid-bb-tools-ab(1837169).gm. Läst 8 september 2012. 
  12. ^ ”IRO AB - allabolag.se”. http://www.allabolag.se/5565129417/IRO_AB. Läst 7 september 2012. 
  13. ^ http://se.aptgroup.com/Kontakt/APT_i_varlden/Produktion/Blidsberg
  14. ^ ”Ulricehamns Betong AB - allabolag.se”. http://www.allabolag.se/5564729969/UBAB_Ulricehamns_Betong_AB. Läst 29 oktober 2012. 
  15. ^ ”Weland Stål Aktiebolag - allabolag.se”. http://www.allabolag.se/5561413120/Weland_Stal_AB. Läst 7 september 2012. 
  16. ^ Tingsholmsgymnasiets webbplats Arkiverad 7 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  17. ^ Montessoriskolan Lindängen
  18. ^ Ätradalsskolans webbplats Arkiverad 7 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  19. ^ ”Om oss”. Ulricehamns Ski Center. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161025044938/http://www.uc-skidcenter.se/om-oss/. Läst 24 oktober 2016. 
  20. ^ ”Tävlingarna”. Worldcupulricehamn.com. http://www.worldcupulricehamn.com/sv/tavlingarna. Läst 24 oktober 2016. 

Externa länkar

v • r
Ulricehamns kommun i Västra Götalands län
DistriktUlricehamns kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ulricehamn&oldid=42001570”